Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  praktblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Caliprobola speciosa
Praktblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor, mörk och långsträckt art med gula antenner, framtill mörka vingar och mässingsglänsande tvärband på bakkroppen. I fält liknar arten en social geting utan antenner. Förekommer sällsynt i skånska bokskogar med lång kontinuitet.

Längd 13-16 mm. Ansikte och panna övervägande orangegula. Ansikte gult med svarta kinder, tydlig gul antennsockel och helt gula antenner. Antennsockel och ansikte på sidorna vitpudrade i ett band längs ögonen och kinderna. Antennens tredje segment bredare än långt; antennborst naket. Ögon nakna, hos hanen nästan sammanstötande i en punkt men ändå tydligt åtskilda av ett smalt svartglänsande fält, hos honan brett åtskilda. Ryggsköld och skutell svartglänsande med gles och utstående ljusgul behåring, kraftigt gulgråpudrade skuldror och fyra otydliga puderstrimmor (syns bara i vissa vinklar), varav de två i mitten är smala medan de yttre är mycket breda och ibland avbrutna vid tvärfåran. Sido- och bukplåtar svarta; nakna så när som på ett band av långa, utstående gula hår som sträcker sig från ryggskölden framför vingarna ner till bukplåten mellan fram- och mellanbenen. Bakkroppen är svart, på tergit 2-4 i mitten och längs bakkanten med mässingsglänsande tvärband. Tvärbanden i mitten har mer utstående, gles behåring medan banden längs tergiternas bakkant har tätare, mer åtliggande gul behåring. Sterniterna är svartglänsande med gula tvärband i skarvarna mellan sternit 1 och 2, 2 och 3 respektive 3 och 4. Vingarna är gultonade i främre halvan, i yttre tredjedelen dessutom mörkskuggade. Vingmärket är gult. Vingribborna är gula, intill vingens bakkant dock mörkare. Benen är smala. Låren är övervägande svarta, men deras yttre tredjedel - liksom hela skenbenen och fötterna - är gul.
Speciellt bakkroppens färgsättning, med dess svarta och mässingsglänsande band och gula behåring, gör att arten i fält är mycket lik en social geting. Även Callicera-arterna har brons- eller mässingsglans på bakkroppen, men de har långa svarta antenner och bredare kroppsform.
Utbredning
Länsvis förekomst för praktblomfluga Observationer i  Sverige för praktblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Praktblomfluga upptäcktes sommaren 2000 i samband med ett inventeringsprojekt i södra Skåne. I Danmark är arten mycket sällsynt, och bara känd från tre lokaler. Det första danska fyndet (från 1966) upptäcktes nyligen i en museisamling. De andra fynden är från 1982 och 1993. I övriga Europa förekommer arten söderut i ett band från Storbritannien och Polen till norra Spanien, norra Italien, Balkan och Turkiet samt österut genom Ryssland till Bajkal och södra Sibirien, men inte fram till Stilla havets kust.
Praktblomfluga upptäcktes vid Bergsjöholm (Ystad) sommaren 2000 i samband med ett inventeringsprojekt i södra Skåne (Arup et al. 2001) – av ett för bl.a. vedlevande blomflugor tränat specialistöga (Lars Huggert).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
En ytterst sällsynt art som det bara finns ett belägg av från landet, Skåne (Löderup sn 2000). Larvutvecklingen sker i röthål och murken, fuktig ved av bok och andra ädellövträd som ek och troligen ask. Arten tycks, trots sin storlek, vara svår att upptäcka och inte förrän mer systematiska undersökningar av äldre trädbestånd företagits under senaste decenniet har den kunnat påvisas. Den har sannolikt funnits i landet under lång tid och varit reproducerande. Arten finns också mycket sällsynt i Danmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 40 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Praktblomfluga förekommer i gamla lövskogar med kastanjer, bokar och ekar där det finns rikligt med träd och stubbar under nedbrytning. Flugan påträffas när den kretsar kring eller sitter på multnande stubbar, eller i samband med blombesök i t.ex. bryn och gläntor. I Europa har den setts besöka flockblommiga växter (fam. Apiaceae) samt bl.a. kabblekor Caltha spp., hagtorn Crataegus sp., fränen Rorippa spp., hallon Rubus idaeus och rönn Sorbus aucuparia. Flygtiden varar i Danmark från slutet av maj till mitten av juni. I övriga Europa inleds den ett par veckor tidigare och slutar ett par veckor senare. Larven utvecklas i blött kärnvirke under nedbrytning i rötterna av exempelvis multnande stubbar av bokar Fagus spp. eller ek Quercus robur. I Danmark har man påträffat hanar vid en gammal bokstubbe, men också intill basen av en ihålig ask Fraxinus excelsior.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Dött träd
Dött träd
· bok
· bok
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Caliprobola (praktblomflugor), Art Caliprobola speciosa (Rossi, 1790) - praktblomfluga Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En ytterst sällsynt art som det bara finns ett belägg av från landet, Skåne (Löderup sn 2000). Larvutvecklingen sker i röthål och murken, fuktig ved av bok och andra ädellövträd som ek och troligen ask. Arten tycks, trots sin storlek, vara svår att upptäcka och inte förrän mer systematiska undersökningar av äldre trädbestånd företagits under senaste decenniet har den kunnat påvisas. Den har sannolikt funnits i landet under lång tid och varit reproducerande. Arten finns också mycket sällsynt i Danmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 40 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
En medelstor, mörk och långsträckt art med gula antenner, framtill mörka vingar och mässingsglänsande tvärband på bakkroppen. I fält liknar arten en social geting utan antenner. Förekommer sällsynt i skånska bokskogar med lång kontinuitet.

Längd 13-16 mm. Ansikte och panna övervägande orangegula. Ansikte gult med svarta kinder, tydlig gul antennsockel och helt gula antenner. Antennsockel och ansikte på sidorna vitpudrade i ett band längs ögonen och kinderna. Antennens tredje segment bredare än långt; antennborst naket. Ögon nakna, hos hanen nästan sammanstötande i en punkt men ändå tydligt åtskilda av ett smalt svartglänsande fält, hos honan brett åtskilda. Ryggsköld och skutell svartglänsande med gles och utstående ljusgul behåring, kraftigt gulgråpudrade skuldror och fyra otydliga puderstrimmor (syns bara i vissa vinklar), varav de två i mitten är smala medan de yttre är mycket breda och ibland avbrutna vid tvärfåran. Sido- och bukplåtar svarta; nakna så när som på ett band av långa, utstående gula hår som sträcker sig från ryggskölden framför vingarna ner till bukplåten mellan fram- och mellanbenen. Bakkroppen är svart, på tergit 2-4 i mitten och längs bakkanten med mässingsglänsande tvärband. Tvärbanden i mitten har mer utstående, gles behåring medan banden längs tergiternas bakkant har tätare, mer åtliggande gul behåring. Sterniterna är svartglänsande med gula tvärband i skarvarna mellan sternit 1 och 2, 2 och 3 respektive 3 och 4. Vingarna är gultonade i främre halvan, i yttre tredjedelen dessutom mörkskuggade. Vingmärket är gult. Vingribborna är gula, intill vingens bakkant dock mörkare. Benen är smala. Låren är övervägande svarta, men deras yttre tredjedel - liksom hela skenbenen och fötterna - är gul.
Speciellt bakkroppens färgsättning, med dess svarta och mässingsglänsande band och gula behåring, gör att arten i fält är mycket lik en social geting. Även Callicera-arterna har brons- eller mässingsglans på bakkroppen, men de har långa svarta antenner och bredare kroppsform.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för praktblomfluga

Länsvis förekomst och status för praktblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för praktblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Praktblomfluga upptäcktes sommaren 2000 i samband med ett inventeringsprojekt i södra Skåne. I Danmark är arten mycket sällsynt, och bara känd från tre lokaler. Det första danska fyndet (från 1966) upptäcktes nyligen i en museisamling. De andra fynden är från 1982 och 1993. I övriga Europa förekommer arten söderut i ett band från Storbritannien och Polen till norra Spanien, norra Italien, Balkan och Turkiet samt österut genom Ryssland till Bajkal och södra Sibirien, men inte fram till Stilla havets kust.
Praktblomfluga upptäcktes vid Bergsjöholm (Ystad) sommaren 2000 i samband med ett inventeringsprojekt i södra Skåne (Arup et al. 2001) – av ett för bl.a. vedlevande blomflugor tränat specialistöga (Lars Huggert).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Xylotini  
  • Släkte
    Caliprobola - praktblomflugor 
  • Art
    Caliprobola speciosa(Rossi, 1790) - praktblomfluga

Praktblomfluga förekommer i gamla lövskogar med kastanjer, bokar och ekar där det finns rikligt med träd och stubbar under nedbrytning. Flugan påträffas när den kretsar kring eller sitter på multnande stubbar, eller i samband med blombesök i t.ex. bryn och gläntor. I Europa har den setts besöka flockblommiga växter (fam. Apiaceae) samt bl.a. kabblekor Caltha spp., hagtorn Crataegus sp., fränen Rorippa spp., hallon Rubus idaeus och rönn Sorbus aucuparia. Flygtiden varar i Danmark från slutet av maj till mitten av juni. I övriga Europa inleds den ett par veckor tidigare och slutar ett par veckor senare. Larven utvecklas i blött kärnvirke under nedbrytning i rötterna av exempelvis multnande stubbar av bokar Fagus spp. eller ek Quercus robur. I Danmark har man påträffat hanar vid en gammal bokstubbe, men också intill basen av en ihålig ask Fraxinus excelsior.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Brist på äldre ädellövskogsbestånd med fri utveckling och god tillgång på multnande stubbar av bok och andra grova lövträd är sannolikt det största hotet mot arten i Sverige. Plantering eller spontan igenväxning med gran i gläntor är negativt för arten. Den sannolikt mycket begränsade populationsstorleken och mycket låga antalet lokaler innebär en starkt förhöjd försvinnanderisk.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arealen ädellövskog med urskogsliknande struktur och trädsammansättning är försvinnande liten, vilket begränsar antalet möjliga förekomster i landet. De bokskogar och andra ädellövskogar med grova träd i Skåne och även i Halland och Småland måste prioriteras i reservatsarbetet så en större areal ädellövskog får ett fullgott skydd för framtiden och kan utvecklas fritt. Även i oskyddade skogsbestånd bör högstubbar och vindfällen sparas och tillåtas multna i gläntor eller bryn.
Namngivning: Caliprobola speciosa (Rossi, 1790). Originalbeskrivning: Syrphus speciosus. Fauna Etrusca 2: 285.
Etymologi: speciosa fem. av speciosus (lat.) = ståtlig, glänsande, vacker.
Uttal: [Kalipróbola spesiósa]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae: Eristalinae & Microdontinae. 2009. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Arup, U., Hanson, S.-Å. & Huggert, L. 2001. Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer. En översiktlig inventering av lavar, mossor, svampar och vedinsekter i 20 områden. Naturskyddsförenigen i Skåne.

Bygebjerg, R. 2001. Fund af svirrefluer i Danmark i perioden 1994–1999. Ent. Meddr. 69: 49–64

Torp, E. 1994. Danmarks Svirrefluer (Diptera: Syrphidae). Danmarks Dyreliv 6. Stenstrup.

Rotheray, G.E. 1991. Larval stages of 17 rare and poorly known British hoverflies (Diptera: Syrphidae). Journal of Nat. Hist. 25: 945–969. Rotheray, G.E. 1993. Colour guide to Hoverfly Larvae (Diptera, Syrphidae). Dipterist Digest 9: 1–156.

Speight, M.C.D. 2007. Species accounts of European Syrphidae (Diptera), Espoo 2007. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Sarthou, J.-P. & Monteil, C. (eds.). Syrph the Net, the database of European Syrphidae , vol. 55. Syrph the Net publications, Dublin.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2007. Rev. Hans Bartsch & Björn Cederberg 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Xylotini  
  • Släkte
    Caliprobola - praktblomflugor 
  • Art
    Caliprobola speciosa, (Rossi, 1790) - praktblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2007. Rev. Hans Bartsch & Björn Cederberg 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008 (naturvårdsinformation).