Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  praktnålskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tubulicrinis regificus
Praktnålskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En utbredd, tätt vidväxt skinnsvamp med till en början tunn fruktkropp som dock med tiden kan växa till i tjocklek. Hymeniet är först slätt men blir efter hand mer eller mindre tofsigt. Svampen är vit till svagt ockrafärgad. Under lupp ser man rikligt med långa cystider. Dessa är tjockväggiga utom i toppen, som dessutom är vidgad till en kula. Cystidieväggen är svagt amyloid och löses sakta upp i kalilut. Basidierna har fyra sterigmer och sporerna är elliptiska till nästa cylindriska. De stora cystiderna med sin klotformigt vidgade topp skiljer arten från de flesta andra medlemmar av släktet. Tubulicrinis accedens och T. sororius har liknande cystider men skiljer sig i sporform, den förra genom nästan runda sporer och den senare genom smalt cylindriska något böjda sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för praktnålskinn Observationer i  Sverige för praktnålskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det finns bara ett par fynd av arten i Sverige. Den ena lokalen ligger på Billingen i Västergötland där en insamling gjordes 1976, den andra i Bygdeå i Västerbotten där arten hittades 2001. Har hittats på totalt åtta platser i Norge och två gånger i Danmark medan den ännu inte anträffats i Finland. Den är också känd från Frankrike, Storbritannien och Irland. Sammantaget antyder det att arten har en oceanisk utbredning. Det finns inget som tyder på att arten har minskat.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare på barrlågor, främst grov gran i äldre barrskog. Förefaller knuten till äldre granskogar med höga naturvärden och mycket död ved i Sverige. Få fynd. Oansenlig art med stort mörkertal. Missgynnas förmodligen av fortående minskning av äldre granskog. Status oklar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Nedbrytare som främst växer på barrved. Man finner fruktkroppar på multnande ved av både grövre och klenare dimensioner och även på kvarsittande döda grenar av gran. Den har också hittats på döda ormbunksstjälkar Arten har möjligen en förkärlek för fuktiga miljöer men antalet insamlingar är få och det är därför svårt att precisera artens ekologi.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· barrträd
· barrträd
· gran
· gran
· granar
· granar
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Tubulicrinaceae, Släkte Tubulicrinis (stiftskinn), Art Tubulicrinis regificus (Jackson & Deard.) Donk - praktnålskinn Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare på barrlågor, främst grov gran i äldre barrskog. Förefaller knuten till äldre granskogar med höga naturvärden och mycket död ved i Sverige. Få fynd. Oansenlig art med stort mörkertal. Missgynnas förmodligen av fortående minskning av äldre granskog. Status oklar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En utbredd, tätt vidväxt skinnsvamp med till en början tunn fruktkropp som dock med tiden kan växa till i tjocklek. Hymeniet är först slätt men blir efter hand mer eller mindre tofsigt. Svampen är vit till svagt ockrafärgad. Under lupp ser man rikligt med långa cystider. Dessa är tjockväggiga utom i toppen, som dessutom är vidgad till en kula. Cystidieväggen är svagt amyloid och löses sakta upp i kalilut. Basidierna har fyra sterigmer och sporerna är elliptiska till nästa cylindriska. De stora cystiderna med sin klotformigt vidgade topp skiljer arten från de flesta andra medlemmar av släktet. Tubulicrinis accedens och T. sororius har liknande cystider men skiljer sig i sporform, den förra genom nästan runda sporer och den senare genom smalt cylindriska något böjda sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för praktnålskinn

Länsvis förekomst och status för praktnålskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för praktnålskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det finns bara ett par fynd av arten i Sverige. Den ena lokalen ligger på Billingen i Västergötland där en insamling gjordes 1976, den andra i Bygdeå i Västerbotten där arten hittades 2001. Har hittats på totalt åtta platser i Norge och två gånger i Danmark medan den ännu inte anträffats i Finland. Den är också känd från Frankrike, Storbritannien och Irland. Sammantaget antyder det att arten har en oceanisk utbredning. Det finns inget som tyder på att arten har minskat.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Tubulicrinaceae  
  • Släkte
    Tubulicrinis - stiftskinn 
  • Art
    Tubulicrinis regificus(Jackson & Deard.) Donk - praktnålskinn

Nedbrytare som främst växer på barrved. Man finner fruktkroppar på multnande ved av både grövre och klenare dimensioner och även på kvarsittande döda grenar av gran. Den har också hittats på döda ormbunksstjälkar Arten har möjligen en förkärlek för fuktiga miljöer men antalet insamlingar är få och det är därför svårt att precisera artens ekologi.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· barrträd - Conifers - red list assemblage (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· granar - Picea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Markavvattning i skogsmark och föryngring av äldre sumpgranskog är möjligen två åtgärder som missgynnar arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten måste eftersökas på ett strukturerat sätt för att det ska vara möjligt att bedöma status och det eventuella behovet av åtgärder.

Hjortstam, K., Larsson, K.-H. & Ryvarden, L. 1988. The Corticiaceae of North Europe, vol. 8. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2013

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Tubulicrinaceae  
  • Släkte
    Tubulicrinis - stiftskinn 
  • Art
    Tubulicrinis regificus, (Jackson & Deard.) Donk - praktnålskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2013