Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  purpurbrun giftfjällskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Lepiota lilacea
Purpurbrun giftfjällskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna lilla fjällskivling är mycket variabel i färgerna, från mörkt till ljust purpurbrun till violett. Hatten är 12–35 mm, med eller utan puckel. Omkring mitten är hatten purpurbrun till lilabrun, mot kanten småfjällig mot vit bakgrund. Lamellerna är vita med flockig egg. Foten är 20–40 mm hög, cylindrisk, lila eller vinröd, starkare färgad vid basen. Köttet är vitt med lila anstrykning. Fotens ring liknar en manschett och har en fjällig undersida med samma färger som hatten. Sporerna är hyalina, ellipsoida, 4–6 x 2,5–4 µm. Lukten är något sötaktig. Svampen är mycket giftig, den innehåller en relativt hög halt av giftet amanitin.
Utbredning
Länsvis förekomst för purpurbrun giftfjällskivling Observationer i  Sverige för purpurbrun giftfjällskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Purpurbrun giftfjällskivling är känd i landet genom två fynd i Skåne, varav det ena är från Lunds botaniska trädgård. Den är även påträffad på nordöstra Själland i Danmark 1991, under lind. Arten förekommer sällsynt i Europa, från Sverige i norr till Italien i söder, och är även känd från Nordamerika. Den är rödlistad i Danmark (VU), Polen (Ex) och Frankrike; Region Nord-pas-de-Calais (Ex).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare som växer i förnan i lövskog, park och trädgård. Endast ett fåtal kända lokaler i landet. Uppenbart en ytterst sällsynt art. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (80-1600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (5). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (4-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 50 (24-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Svampen är en nedbrytare som växer ensam eller i små grupper på kväverik mark och i gräs i lövskog, parker och trädgårdar. Den bildar fruktkroppar under sommar och höst.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Lepiota (fjällskivlingar), Art Lepiota lilacea Bres. - purpurbrun giftfjällskivling Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare som växer i förnan i lövskog, park och trädgård. Endast ett fåtal kända lokaler i landet. Uppenbart en ytterst sällsynt art. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (80-1600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (5). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (4-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 50 (24-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Denna lilla fjällskivling är mycket variabel i färgerna, från mörkt till ljust purpurbrun till violett. Hatten är 12–35 mm, med eller utan puckel. Omkring mitten är hatten purpurbrun till lilabrun, mot kanten småfjällig mot vit bakgrund. Lamellerna är vita med flockig egg. Foten är 20–40 mm hög, cylindrisk, lila eller vinröd, starkare färgad vid basen. Köttet är vitt med lila anstrykning. Fotens ring liknar en manschett och har en fjällig undersida med samma färger som hatten. Sporerna är hyalina, ellipsoida, 4–6 x 2,5–4 µm. Lukten är något sötaktig. Svampen är mycket giftig, den innehåller en relativt hög halt av giftet amanitin.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för purpurbrun giftfjällskivling

Länsvis förekomst och status för purpurbrun giftfjällskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för purpurbrun giftfjällskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Purpurbrun giftfjällskivling är känd i landet genom två fynd i Skåne, varav det ena är från Lunds botaniska trädgård. Den är även påträffad på nordöstra Själland i Danmark 1991, under lind. Arten förekommer sällsynt i Europa, från Sverige i norr till Italien i söder, och är även känd från Nordamerika. Den är rödlistad i Danmark (VU), Polen (Ex) och Frankrike; Region Nord-pas-de-Calais (Ex).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lepiota - fjällskivlingar 
  • Art
    Lepiota lilaceaBres. - purpurbrun giftfjällskivling

Svampen är en nedbrytare som växer ensam eller i små grupper på kväverik mark och i gräs i lövskog, parker och trädgårdar. Den bildar fruktkroppar under sommar och höst.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att dess få växtplatser lätt kan förstöras genom städning av parkområden och trädgårdar samt förändrad markanvändning.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på förekomsten av arten. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri.
Utländska namn – DK: Lillabrun parasolhat.

Bizio, E.1991. Primi appunti sulla flora micologia di Unisola della Laguna di Venezia. Rivista di Micologia. 1991/1. Sid. 35.

Candusso, M. & Lanzoni, G. 1990. Lepiota s.l. Sid. 308. Saronno.

Mikael, E. ,Hennig, B., M & Kreisel, H. 1977. Handbuch für Pilzfreunde, Vol. 3, Nr. 26, Jena.

Nordeloos, M., Kuyper, Th.W. & Vellinga, E.C. 2001. Flora Agaricina Neerlandica, 5: 140. Meppel.

Rald, E. & Heilmann-Clausen, J. 1993. Danske Parasolhatte af slægten Lepiota – sektionerne Lilacea og Fuscovinaceae, Svampe, Vol. 1993/23: 47–54.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lepiota - fjällskivlingar 
  • Art
    Lepiota lilacea, Bres. - purpurbrun giftfjällskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2002.