Bromus secalinus
Råglosta
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Bromus (lostor), Art Bromus secalinus L. - råglosta Synonymer Festuca secalina, Rågsvingel
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Förekommer främst i allmogeåkrar idag, enstaka fynd kan fortfarande förekomma i traditionellt brukade åkrar på Gotland, dessutom finns en del fynd som härstammar från insåning av viltåkrar. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (60-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iii,iv)).
Åtgärdsprogram Fastställt
Länsvis förekomst och status för råglosta baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Råglosta var ett svårt ogräs ännu under 1800-talet. Den har förekommit över nästan hela landet men har gått tillbaka mycket kraftigt. Det är osäkert om arten idag finns kvar som spontan i landet, däremot odlas den i allmogeåkrar. Råglostan senaste spontana förekomster finns eller fanns på Öland och Gotland samt på några lokaler i Dalsland, Södermanland och Dalarna. Dessutom har den tillfälligt setts i andra landskap. Tillbakagången gäller hela Europa, särskilt Västeuropa. I Danmark är den numera mycket ovanlig, i Norge kan den eventuellt finnas kvar som ruderatväxt och i Finland kan den slumpvis dyka upp som inkomling med rysk säd. Den kan annars förekomma över hela Europa, här och var i tempererade Asien, särskilt Japan, Nya Zeeland, Nordafrika, samt införd i Nordamerika.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassLiliopsida - enhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningPoales - gräsordningen
-
FamiljPoaceae - gräs
-
SläkteBromus - lostor
-
ArtBromus secalinusL. - råglostaSynonymerFestuca secalinaRågsvingel
Råglosta förekommer företrädesvis i höstsäd, främst råg. Jordmånen spelar mindre roll. Arten har ansetts gynnad av hög fuktighet, men detta torde bero på att säden på blöta åkrar blir glesare och lämnar ökat utrymme åt ogräsen. Den växer ofta tillsammans med klätt Agrostemma githago, blåklint Centaurea cyanus, riddarsporre Consolida regalis och sminkrot Lithospermum arvense ssp. arvense. Råglosta har även de senaste åren påträffats i viltåkrar sådda med "buskråg" av tyskt ursprung.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land
Substrat/Föda:Påverkan
- Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
- Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
Åtgärdsprogram Fastställt
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands Botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.
Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.
Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.
Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.
Bratt, L. 2001. Floraväktarverksamheten i Dalarna. Trollius 28: 5–39.
Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.
Ekman, J. 1993. Råglosta i viltåkrar. Svensk Bot. Tidskr. 87: 349–353.
Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.
Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.
Jessen, K. & Lind, J. 1922–1923. Det Danske Markukrudts Historie. Det kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter, naturv. og mathem. Afd. 8 Række. VIII. Köbenhavn.
Johansson, T. 1992. Klätt Agrostemma githago och råglosta Bromus secalinus på Öland, läget 1992. Krutbrännaren 1 (2): 29–31.
Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.
Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.
Mattiasson, G. 2006. Skånes hotade åkerogräs. Bot. Not. 139 (3): 11–21.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979. Projekt Linné rapporterar 93–105. Svensk Bot. Tidskr. 73: 71–85.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.
Pedersen, A. 1974. Gramineernes udbredelse i Danmark. Spontane og naturaliserede arter. Bot. Tidsskr. 68: 177–343.
Petersson, J. 1992. Nyheter i Gotlands flora 1991. Rindi 12: 4–18.
Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59–118.
Rühling, Å. 1997. Floran i Oskarshamns kommun. Lund.
Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.
Svensson, R. 2006. Inventering av åkerogräs på Gotland 8-14 juli 2005. Länsstyrelsen Gotlands län. Rapporter om natur och miljö - nr 2006:4.
Svensson, R. & Wigren, M. 1982. Några ogräsarters tillbakagång belyst genom konkurrens-, gödslings- och herbicidförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 241–258.
Svensson, R. & Wigren, M. 1985. Råglostans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 79: 93–114.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassLiliopsida - enhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningPoales - gräsordningen
-
FamiljPoaceae - gräs
-
SläkteBromus - lostor
-
ArtBromus secalinus, L. - råglostaSynonymerFestuca secalinaRågsvingel
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.