Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödbent ögonbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Ropalopus femoratus
Rödbent ögonbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En cirka 12 mm lång, platt och ganska långsmal skalbagge med långa, kraftiga antenner och ben. Den mellersta delen av de kraftiga låren är röd, i övrigt är djuret svart.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödbent ögonbock Observationer i  Sverige för rödbent ögonbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast känd från östra Småland och Öland. Saknas i resten av Norden, närmast i Lettland. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i nyligen dött, solexponerat gren- och stamvirke av klena dimensioner, av hassel, ek, vildapel och vildrosor. Endast känd från östra Småland och Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (300-600) km² och förekomstarean (AOO) till 240 (160-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i nyligen dött gren- och stamvirke av klena dimensioner. Den angriper flera olika hårda lövträd och buskar som hassel, ek, vildapel och vildrosor, i Mellaneuropa även al. Den har flera gånger påträffats i högar av brännved som lagts upp vid hus. Arten föredrar solbelyst virke. Larvgångarna slingrar under barken men är tydligt inskurna i splintveden. Före förpuppningen går larven in genom ett plattovalt hål ett par centimeter in i veden. Larvutvecklingen sträcker sig över två år. Förpuppningen sker i slutet av maj och den fullbildade skalbaggen visar sig springande på virke som passar för äggläggning från mitten av juni till mitten av juli. Den har flera gånger påträffats i högar av brännved som lagts upp vid hus. Dessutom besöker den ibland blommor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· aplar
· aplar
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· rosor
· rosor
· stenros
· stenros
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
Dött träd
Dött träd
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Ropalopus, Art Ropalopus femoratus (Linnaeus, 1758) - rödbent ögonbock Synonymer Rhopalopus femoratus (Linnaeus, 1758)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i nyligen dött, solexponerat gren- och stamvirke av klena dimensioner, av hassel, ek, vildapel och vildrosor. Endast känd från östra Småland och Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (300-600) km² och förekomstarean (AOO) till 240 (160-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En cirka 12 mm lång, platt och ganska långsmal skalbagge med långa, kraftiga antenner och ben. Den mellersta delen av de kraftiga låren är röd, i övrigt är djuret svart.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödbent ögonbock

Länsvis förekomst och status för rödbent ögonbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödbent ögonbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast känd från östra Småland och Öland. Saknas i resten av Norden, närmast i Lettland. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Callidiini  
  • Släkte
    Ropalopus  
  • Art
    Ropalopus femoratus(Linnaeus, 1758) - rödbent ögonbock
    Synonymer
    Rhopalopus femoratus (Linnaeus, 1758)

Larvutvecklingen sker i nyligen dött gren- och stamvirke av klena dimensioner. Den angriper flera olika hårda lövträd och buskar som hassel, ek, vildapel och vildrosor, i Mellaneuropa även al. Den har flera gånger påträffats i högar av brännved som lagts upp vid hus. Arten föredrar solbelyst virke. Larvgångarna slingrar under barken men är tydligt inskurna i splintveden. Före förpuppningen går larven in genom ett plattovalt hål ett par centimeter in i veden. Larvutvecklingen sträcker sig över två år. Förpuppningen sker i slutet av maj och den fullbildade skalbaggen visar sig springande på virke som passar för äggläggning från mitten av juni till mitten av juli. Den har flera gånger påträffats i högar av brännved som lagts upp vid hus. Dessutom besöker den ibland blommor.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· rosor - Rosa (Har betydelse)
· stenros - Rosa canina (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
Genom artens mycket begränsade utbredning uppstår det lätt kontinuitetsglapp i tillgången på yngelmaterial, och den riskerar därför att slås ut lokalt. För tillfället avverkas ganska stora arealer i Mittlandskogen för produktion av bränsleflis. Det föreligger en stor risk för att detta virke, om det ligger kvar över sommaren, attraherar denna och även andra rödlistade bark- och vedlevande insekter och därefter förvandlas till en jättelik fälla för dem när det senare flisas.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Då man röjer hassel och andra hårda trädslag är det viktigt att klent stam- och grenmaterial sparas i solexponerat läge i ett par år. Då man röjer i hässlen är det viktigt att man sparar äldre hasselrunnor med död ved. Lagrar man flisningsvirke över sommaren bör man plocka av de översta varven i virkeshögarna och låter dessa ligga kvar, annars måste virke med den rödbenta ögonbocken lagras i två år så att djuren hinner kläckas och hela virkeshögen kan tas omhand.

Åtgärdsprogram Fastställt

Leiler, T.-E. 1961. Anteckningar om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. Opusc. Ent. 26: 205.

Lundberg, S. 1964. Bidrag till kännedomen om svenska cerambycider. Ent. Tidskr. 85: 167.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar från Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 93.

Palm, T. 1957. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggars biologi och systematik. 20–22. Ent. Tidskr. 78: 48–51.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 317–318.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Callidiini  
  • Släkte
    Ropalopus  
  • Art
    Ropalopus femoratus, (Linnaeus, 1758) - rödbent ögonbock
    Synonymer
    Rhopalopus femoratus (Linnaeus, 1758)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.