Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödhalsad köttbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl. Necrobia ruficollis
Rödhalsad köttbagge Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 6 mm lång, kraftigt behårad skalbagge som är vackert tvåfärgad; halsskölden och täckvingarnas basala del är röda och den övriga kroppen blå. Antennernas tre sista leder är mycket bredare än de andra och bildar en tydlig klubba. Den sista leden är dessutom kraftigt förlängd jämfört med de övriga.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödhalsad köttbagge Observationer i  Sverige för rödhalsad köttbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tidigare utbredd från Skåne till Dalarna med vissa luckor. Utomhusfynd är nästan enbart gjorda i de sydligaste landskapen. Känd från de övriga nordiska länderna och Baltikum. Arten är synantropt spridd över en stor del av världen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever på animaliskt avfall som ben, fiskrens o.dyl., ofta i inomhusmiljöer som slakterier, garverier o.likn. Tidigare funnen från Skåne till Dalarna med vissa luckor. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever i anslutning till dött animaliskt avfall. Påträffas t.ex. på torra kadaver, skinn, torra benknotor, i ben- och köttmjöl samt i avfallshögar. Larven lever huvudsakligen av döda flug- och fjärilslarver. De flesta fynden av fullbildade skalbaggar är gjorda i augusti och september.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Inomhusmiljöer
Inomhusmiljöer
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· ryggradsdjur
· ryggradsdjur
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
· skalbaggar
· skalbaggar
· tvåvingar
· tvåvingar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cleridae (brokbaggar), Släkte Necrobia, Art Necrobia ruficollis (Fabricius, 1775) - rödhalsad köttbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever på animaliskt avfall som ben, fiskrens o.dyl., ofta i inomhusmiljöer som slakterier, garverier o.likn. Tidigare funnen från Skåne till Dalarna med vissa luckor. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 6 mm lång, kraftigt behårad skalbagge som är vackert tvåfärgad; halsskölden och täckvingarnas basala del är röda och den övriga kroppen blå. Antennernas tre sista leder är mycket bredare än de andra och bildar en tydlig klubba. Den sista leden är dessutom kraftigt förlängd jämfört med de övriga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödhalsad köttbagge

Länsvis förekomst och status för rödhalsad köttbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödhalsad köttbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tidigare utbredd från Skåne till Dalarna med vissa luckor. Utomhusfynd är nästan enbart gjorda i de sydligaste landskapen. Känd från de övriga nordiska länderna och Baltikum. Arten är synantropt spridd över en stor del av världen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Cleridae - brokbaggar 
  • Underfamilj
    Korynetinae  
  • Släkte
    Necrobia  
  • Art
    Necrobia ruficollis(Fabricius, 1775) - rödhalsad köttbagge

Lever i anslutning till dött animaliskt avfall. Påträffas t.ex. på torra kadaver, skinn, torra benknotor, i ben- och köttmjöl samt i avfallshögar. Larven lever huvudsakligen av döda flug- och fjärilslarver. De flesta fynden av fullbildade skalbaggar är gjorda i augusti och september.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Inomhusmiljöer

Substrat/Föda:
Efterlämningar av djur (Viktig)
· ryggradsdjur - Vertebrata (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
· skalbaggar - Coleoptera (Har betydelse)
· tvåvingar - Diptera (Viktig)
Arten hotas främst genom att den ökade hygienen utom- och inomhus leder till brist på lämpliga utvecklingsmiljöer.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Utomhus borde man kunna spara ben efter matlagning och slakt, fiskrens o. dyl. på torra soliga platser så att de torkar och blir mat åt denna och många andra starkt minskande insektsarter.

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd. 2 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98:136.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller (Coleoptera). 1 del. Entom. Meddel. 33: 211.

Kemner, N. A. 1913. Våra Clerider, deras lefnadssätt och larver. Ent. Tidskr. 34: 191, 197, 199–209.

Palmqvist, S. 1953. Skånska skalbaggsfynd (Col.) 2. Opusc. Ent. 18: 44.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Cleridae - brokbaggar 
  • Underfamilj
    Korynetinae  
  • Släkte
    Necrobia  
  • Art
    Necrobia ruficollis, (Fabricius, 1775) - rödhalsad köttbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.