Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödhalsad vedsvampbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Mycetophagus fulvicollis
Rödhalsad vedsvampbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 4,5 mm lång skalbagge med platt kroppsform och vacker, livlig färgteckning. Kroppen är svart med röd halssköld. På varje täckvinge finns två stora, svagt bågböjda gula fläckar. Ben och antenner är roströda.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödhalsad vedsvampbagge Observationer i  Sverige för rödhalsad vedsvampbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd med vissa luckor från Skåne till Torne lappmark. Funnen i alla de nordiska länderna och i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Mongoliet och östra Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i död, företrädesvis ganska lös, vitrötad ved i stående torrträd och högstubbar. Främst på asp, men även på gran angripen av violticka (Trichaptum abietinum). Påträffad med vissa luckor från Skåne till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (300-700). Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1200-2800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död, företrädesvis ganska lös, vitrötad ved i stående torrträd och högstubbar. Främst på asp, men även på gran angripen av violticka (Trichaptum abietinum). I motsats till flera av sina släktingar påträffas fullbildade individer sällan på trädsvamparnas fruktkroppar utan under barken eller inne i de döda, svampangripna trädens ved. Nykläckta exemplar är påträffade i juli. De fullbildade skalbaggarna övervintrar under bark eller inne i ved.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· hassel
· hassel
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· aspskål
· aspskål
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Mycetophagidae (vedsvampbaggar), Släkte Mycetophagus, Art Mycetophagus fulvicollis Fabricius, 1792 - rödhalsad vedsvampbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i död, företrädesvis ganska lös, vitrötad ved i stående torrträd och högstubbar. Främst på asp, men även på gran angripen av violticka (Trichaptum abietinum). Påträffad med vissa luckor från Skåne till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (300-700). Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1200-2800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En 4,5 mm lång skalbagge med platt kroppsform och vacker, livlig färgteckning. Kroppen är svart med röd halssköld. På varje täckvinge finns två stora, svagt bågböjda gula fläckar. Ben och antenner är roströda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödhalsad vedsvampbagge

Länsvis förekomst och status för rödhalsad vedsvampbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödhalsad vedsvampbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd med vissa luckor från Skåne till Torne lappmark. Funnen i alla de nordiska länderna och i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Mongoliet och östra Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Mycetophagidae - vedsvampbaggar 
  • Underfamilj
    Mycetophaginae  
  • Tribus
    Mycetophagini  
  • Släkte
    Mycetophagus  
  • Art
    Mycetophagus fulvicollisFabricius, 1792 - rödhalsad vedsvampbagge

Larvutvecklingen sker i död, företrädesvis ganska lös, vitrötad ved i stående torrträd och högstubbar. Främst på asp, men även på gran angripen av violticka (Trichaptum abietinum). I motsats till flera av sina släktingar påträffas fullbildade individer sällan på trädsvamparnas fruktkroppar utan under barken eller inne i de döda, svampangripna trädens ved. Nykläckta exemplar är påträffade i juli. De fullbildade skalbaggarna övervintrar under bark eller inne i ved.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Löv-/barrblandskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· aspskål - Sclerencoelia fascicularis (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Rödhalsad vedsvampbagge hotas främst av bristen på död, vitrötad ved i skogen. Arten går med förkärlek i träd som stått döda upp till cirka tio år. Det innebär att många träd som sparas på hyggen tyvärr ramlar omkull innan de blivit optimala för arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spara så många döda, stående torrträd som möjlig i samband med gallringar och slutavverkningar. Förmodligen gynnas arten av de högstubbar av gran som numera sparas på hyggen. Man borde även praktisera samma metod på asp.

Ahnlund, H. & Lindhe, A. 1992. Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet – några synpunkter utifrån studier av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Ent. Tidskr. 113: 16, 17.

Antonsson, K. 1990. Skalbaggar i gammal lövskog. Länsstyrelsen i Östergötlands län, Rapport. p. 17, 22.

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 110.

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 38.

Baranowski, R. 1980. Entomologisk inventering av Birtjärnsberget, Vansbro kommun. Information från länsstyrelsen i Kopparbergs län. p. 35, 37.

Lundberg, S. 1956. Iakttagelser över skalbaggar från Norrbotten. Ent. Tidskr. 77: 183.

Palm, T. 1946. Coleopterfaunan i jämtländsk lavgranskog. 1. Träd och trädsvampfaunan. Ent. Tidskr. 67: 109–111, 118–119, 127.

Palm, T. 1950. Die Holz- und Rindenkäfer der nordschwedischen Laubbäume. Medd. fr. stat. Skogsforskn.inst. Bd. 40 Nr. 2: 182.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 268.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Mycetophagidae - vedsvampbaggar 
  • Underfamilj
    Mycetophaginae  
  • Tribus
    Mycetophagini  
  • Släkte
    Mycetophagus  
  • Art
    Mycetophagus fulvicollis, Fabricius, 1792 - rödhalsad vedsvampbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.