Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödskölding

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Pluteus aurantiorugosus
Rödskölding Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rödskölding är en skivling med orangeröd till cinnoberröd, 4–9 cm bred hatt som är starkast färgad i mitten och har en något gulaktig kant, särskilt som äldre. Hatten är till en början klocklik, sedan utbredd, något rynkad och med en puckel. Hattens kött är mycket bräckligt medan foten är något mindre skör. Lamellerna är som unga vita, som äldre rosa med flockig, vitaktig egg. Foten är något fibrig, rynkad till streckad, först vit sedan orange anlupen nedifrån. Köttet är vitt i hatten, i foten gulaktigt. Svampen uppträder tidigt, i regel under mitten av juli.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödskölding Observationer i  Sverige för rödskölding
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art är sällsynt påträffad några få gånger i Skåne, på Öland, i Bohuslän samt i Västergötland. Även i Danmark är den sällsynt, i Norge finns 1 känd växtplats och den saknas helt i Finland. Den förefaller att vara sällsynt i hela Europa och det finns rapporter från bl.a. Polen och Holland. Den finns i Nordamerika och östra Asien men frekvensen i dessa områden är okänd. Arten är rödlistad i Danmark, Nederländerna, Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i grov murken ved (främst ihåliga gamla stubbar) av alm, sällsynt även på lönn, ask och asp. Påträffas i ädellövskog och blandskog, främst åldrig almskog. En vacker, iögonfallande art, lätt att känna igen. Liten population och mycket få mycel på varje lokal. Missgynnas av brist på död ved av lämplig kvalitet. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, p.g.a. nedgång i almbestånd. Omfattningen är dock svår att närmare bedöma. Möjligen kan delpopulationer tillfälligt öka på kort sikt tack vare ökad tillgång till död ved som följd av alm- och askskottssjukan. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (64-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Svampen påträffas vanligen i gamla ädellövskogar med grova träd. Den växer vanligen ensam eller några få tillsammans på murken lövved eller levande ved av lönn, ask, asp och alm. Den föredrar näringsrika, fuktiga och skuggiga växtplatser. I Holland beskrivs den som vitt spridd i parker, på stubbar och avskurna grenar längs stigar och gångar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· lundalm
· lundalm
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Dött träd
Dött träd
· lundalm
· lundalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Pluteaceae, Släkte Pluteus (sköldingar), Art Pluteus aurantiorugosus (Trog) Sacc. - rödskölding Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i grov murken ved (främst ihåliga gamla stubbar) av alm, sällsynt även på lönn, ask och asp. Påträffas i ädellövskog och blandskog, främst åldrig almskog. En vacker, iögonfallande art, lätt att känna igen. Liten population och mycket få mycel på varje lokal. Missgynnas av brist på död ved av lämplig kvalitet. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, p.g.a. nedgång i almbestånd. Omfattningen är dock svår att närmare bedöma. Möjligen kan delpopulationer tillfälligt öka på kort sikt tack vare ökad tillgång till död ved som följd av alm- och askskottssjukan. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (64-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Rödskölding är en skivling med orangeröd till cinnoberröd, 4–9 cm bred hatt som är starkast färgad i mitten och har en något gulaktig kant, särskilt som äldre. Hatten är till en början klocklik, sedan utbredd, något rynkad och med en puckel. Hattens kött är mycket bräckligt medan foten är något mindre skör. Lamellerna är som unga vita, som äldre rosa med flockig, vitaktig egg. Foten är något fibrig, rynkad till streckad, först vit sedan orange anlupen nedifrån. Köttet är vitt i hatten, i foten gulaktigt. Svampen uppträder tidigt, i regel under mitten av juli.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödskölding

Länsvis förekomst och status för rödskölding baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödskölding

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art är sällsynt påträffad några få gånger i Skåne, på Öland, i Bohuslän samt i Västergötland. Även i Danmark är den sällsynt, i Norge finns 1 känd växtplats och den saknas helt i Finland. Den förefaller att vara sällsynt i hela Europa och det finns rapporter från bl.a. Polen och Holland. Den finns i Nordamerika och östra Asien men frekvensen i dessa områden är okänd. Arten är rödlistad i Danmark, Nederländerna, Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Pluteaceae  
  • Släkte
    Pluteus - sköldingar 
  • Art
    Pluteus aurantiorugosus(Trog) Sacc. - rödskölding

Svampen påträffas vanligen i gamla ädellövskogar med grova träd. Den växer vanligen ensam eller några få tillsammans på murken lövved eller levande ved av lönn, ask, asp och alm. Den föredrar näringsrika, fuktiga och skuggiga växtplatser. I Holland beskrivs den som vitt spridd i parker, på stubbar och avskurna grenar längs stigar och gångar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· lundalm - Ulmus minor (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· lundalm - Ulmus minor (Viktig)
Avverkning och röjning eller städning i lundmiljö minskar, på grund av substratbrist, på sikt artens möjligheter att hitta lämpliga levnadsbetingelser.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Artens växtplatser måste säkerställas. Kända växtplatser måste inventeras och deras skyddsstatus vid behov förbättras. Lövlundar med lång kontinuitet och/eller med god tillgång på död ved bör lämnas till fri utveckling eftersom de utgör potentiella växtplatser för arten.
Utländska namn – DK: Skarlagen-skærmhat.

Bon, M. 1994. Svampar. En fälthandbok. Bonnier Alba, Stockholm.

Cetto, B. 1979. Der grosse Pilzführer, Band 1. BLV Verlagsgesellschaft, München Bern Wien.

Lange, J. & Lange, M. 1982. Svampflora. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Pluteaceae  
  • Släkte
    Pluteus - sköldingar 
  • Art
    Pluteus aurantiorugosus, (Trog) Sacc. - rödskölding
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.