Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rörcitronbi

Organismgrupp Steklar, Bin Hylaeus pfankuchi
Rörcitronbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hona: Längd 5,5–6 mm. Huvud runt med en liten dragning åt V-form. Ansikte svart, utan gula fläckar. Antenner gula/brungula undertill. Framrygg helt svart, utan gula fläckar. Efterryggens mellanfält med kraftiga, knottriga åsar som fortsätter ner i den lilla triangeln, med mer eller mindre antydd kant mot triangeln. Sidor med knottriga åsar. List nertill och även mot sidofälten som är knottriga. Ben svarta, alla skenben med gult överst, tydligast på bakskenbenen. Ingen vit hårfrans på första ryggplåten som är glänsande med mycket svag och spridd punktur.

Mycket lik backcitronbi H. rinki, skiljs säkrast på utformningen av efterryggen där rörcitronbiet har en tydlig list mellan sidan och sidofälten och grövre skulptur på sidorna. Färgen på undersidan av antennsegmenten skiljer också arterna åt, gul hos rörcitronbiet och svart hos backcitronbiet, men hos båda kan färgen vara brun. Noterbar är också en skillnad i formen på framryggens sidohörn. Hos rörcitronbiet bildar hörnet, sett ovanifrån, en liten men distinkt vinkel medan hörnen hos backcitronbiet är jämnt avrundade.

Hane: Längd 6–7 mm. Huvud runt. Vitgul på munsköld, pannsköld och ansiktets sidor. Pannskölden vitgul till i jämnhöjd med antennfästena, sidofläckarna går långt upp och är rundade överst. Antennskaften stora och runda i formen, svarta med en tredjedel vitgult. Antenner gulbruna undertill. Framryggen helt svart, utan gula fläckar. Efterryggen som hos honan. Fram- och mellanskenbenen gula med liten, mörk fläck. Fotsegmenten gulbruna. Ingen vit hårfrans på sidorna av första ryggplåten som är glänsande, fint och tätt punkterad.

Kan bara förväxlas med backcitronbi H. rinki, pärlcitronbi H. dilatatus och ringcitronbi H. annulatus som också har knubbiga antennskaft. Backcitronbi har antennsegmenten tvärrandiga i gult och svart. Pärlcitronbi har vita överkäkar och ringcitronbi skiljer ut sig på formen på den gulvita ansiktsteckningen.
Utbredning
Länsvis förekomst för rörcitronbi Observationer i  Sverige för rörcitronbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är en stor sällsynthet med bara ett fåtal fynd under 2000-talet. Dessa är från Gotland, Uppland och Gästrikland. Noterad på ett par lokaler på det Gotländska fastlandet under 2017 (tidigare fynd endast från Fårö) vilket indikerar att arten är mer spridd på ön än vad som tidigare antagits. Äldre fynd, framför allt från första halvan av 1900-talet, finns från Blekinge, Öland, Sörmland, Gotland och Uppland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(i,ii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En mycket sällan dokumenterad art som sannolikt är förbisedd. Artens ekologi är fragmentariskt känd. Arten har påträffats i strandmiljöer där den misstänks bo i fjolårsstrån av bladvass eller liknande. Sannolikt är den beroende av ett varmt lokalklimat eller andra okända faktorer. Aktuella förekomster finns på nordöstra Gotland och i östra Svealand. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (3500-60000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (16-1600) km². Tre aktuella lokaler på Gotland kända (2004-2006). Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde och förekomstarea. Arten tycks vara försvunnen från Bleklinge (Olofsström 1912) och Öland (Kastlösa 1938) På Öland har riktat eftersök förekommit. Arten han inte påträffats i östra Svealand på 25 år trots starkt ökat intresse för bin under senare decennier. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii)).
Ekologi
Arten lever i sankmarker med bladvass Phragmites australis och anses bygga sina boceller i vasstrån. De svenska fynden är alla från sjöar och kärr i inlandet, de flesta från skogsbygd. Hampflockel Eupatorium cannabinum ska vara en växt som besöks liksom kärrsilja Peucedanum palustre. Det senaste fyndet på Gotland gjordes i hedblomster Helichrysum arenarium.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· vass
· vass
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Colletidae (korttungebin), Släkte Hylaeus (citronbin), Art Hylaeus pfankuchi (Alfken, 1919) - rörcitronbi Synonymer Prosopis pfankuchi Alfken, 1919, vasscitronbi

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(i,ii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En mycket sällan dokumenterad art som sannolikt är förbisedd. Artens ekologi är fragmentariskt känd. Arten har påträffats i strandmiljöer där den misstänks bo i fjolårsstrån av bladvass eller liknande. Sannolikt är den beroende av ett varmt lokalklimat eller andra okända faktorer. Aktuella förekomster finns på nordöstra Gotland och i östra Svealand. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (3500-60000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (16-1600) km². Tre aktuella lokaler på Gotland kända (2004-2006). Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde och förekomstarea. Arten tycks vara försvunnen från Bleklinge (Olofsström 1912) och Öland (Kastlösa 1938) På Öland har riktat eftersök förekommit. Arten han inte påträffats i östra Svealand på 25 år trots starkt ökat intresse för bin under senare decennier. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii)).
Hona: Längd 5,5–6 mm. Huvud runt med en liten dragning åt V-form. Ansikte svart, utan gula fläckar. Antenner gula/brungula undertill. Framrygg helt svart, utan gula fläckar. Efterryggens mellanfält med kraftiga, knottriga åsar som fortsätter ner i den lilla triangeln, med mer eller mindre antydd kant mot triangeln. Sidor med knottriga åsar. List nertill och även mot sidofälten som är knottriga. Ben svarta, alla skenben med gult överst, tydligast på bakskenbenen. Ingen vit hårfrans på första ryggplåten som är glänsande med mycket svag och spridd punktur.

Mycket lik backcitronbi H. rinki, skiljs säkrast på utformningen av efterryggen där rörcitronbiet har en tydlig list mellan sidan och sidofälten och grövre skulptur på sidorna. Färgen på undersidan av antennsegmenten skiljer också arterna åt, gul hos rörcitronbiet och svart hos backcitronbiet, men hos båda kan färgen vara brun. Noterbar är också en skillnad i formen på framryggens sidohörn. Hos rörcitronbiet bildar hörnet, sett ovanifrån, en liten men distinkt vinkel medan hörnen hos backcitronbiet är jämnt avrundade.

Hane: Längd 6–7 mm. Huvud runt. Vitgul på munsköld, pannsköld och ansiktets sidor. Pannskölden vitgul till i jämnhöjd med antennfästena, sidofläckarna går långt upp och är rundade överst. Antennskaften stora och runda i formen, svarta med en tredjedel vitgult. Antenner gulbruna undertill. Framryggen helt svart, utan gula fläckar. Efterryggen som hos honan. Fram- och mellanskenbenen gula med liten, mörk fläck. Fotsegmenten gulbruna. Ingen vit hårfrans på sidorna av första ryggplåten som är glänsande, fint och tätt punkterad.

Kan bara förväxlas med backcitronbi H. rinki, pärlcitronbi H. dilatatus och ringcitronbi H. annulatus som också har knubbiga antennskaft. Backcitronbi har antennsegmenten tvärrandiga i gult och svart. Pärlcitronbi har vita överkäkar och ringcitronbi skiljer ut sig på formen på den gulvita ansiktsteckningen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rörcitronbi

Länsvis förekomst och status för rörcitronbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rörcitronbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är en stor sällsynthet med bara ett fåtal fynd under 2000-talet. Dessa är från Gotland, Uppland och Gästrikland. Noterad på ett par lokaler på det Gotländska fastlandet under 2017 (tidigare fynd endast från Fårö) vilket indikerar att arten är mer spridd på ön än vad som tidigare antagits. Äldre fynd, framför allt från första halvan av 1900-talet, finns från Blekinge, Öland, Sörmland, Gotland och Uppland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Colletidae - korttungebin 
  • Underfamilj
    Hylaeinae  
  • Släkte
    Hylaeus - citronbin 
  • Art
    Hylaeus pfankuchi(Alfken, 1919) - rörcitronbi
    Synonymer
    Prosopis pfankuchi Alfken, 1919
    vasscitronbi

Arten lever i sankmarker med bladvass Phragmites australis och anses bygga sina boceller i vasstrån. De svenska fynden är alla från sjöar och kärr i inlandet, de flesta från skogsbygd. Hampflockel Eupatorium cannabinum ska vara en växt som besöks liksom kärrsilja Peucedanum palustre. Det senaste fyndet på Gotland gjordes i hedblomster Helichrysum arenarium.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· vass - Phragmites australis (Viktig)

Holmström, G. 2014. Svenska citronbin (Hylaeus) – med mask för ansiktet. Entomologisk Tidskrift 125 (1–2):1–25. Uppsala.

Norén, L., Abenius, J. & Hellqvist, S. 1998. Intressanta fynd av bin (Hymenoptera: Apoidea) i Sverige. Entomologisk Tidskrift 1998(3–4):138.

Wolf, H. 1960. Aculeate Hautflügler (Hym. Pompiloidea, Sphecoidea, Apoidea) aus dem Zoologischen Institut der Universität Lund. Opuscula Entomologica 25:98–100.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström 2017.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Colletidae - korttungebin 
  • Underfamilj
    Hylaeinae  
  • Släkte
    Hylaeus - citronbin 
  • Art
    Hylaeus pfankuchi, (Alfken, 1919) - rörcitronbi
    Synonymer
    Prosopis pfankuchi Alfken, 1919
    vasscitronbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström 2017.