Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  raggkranslav

Organismgrupp Lavar Phaeophyscia kairamoi
Raggkranslav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Raggkranslav är en bladlav som bildar upp till 3 cm stora bålar. När flera bålar växer samman kan de dock bilda upp till 10 cm stora fläckar. Färgen på lobernas översidor är gråbrun till mörkbrun medan undersidorna är svarta med långa svarta rhiziner som sträcker sig utanför lobkanten och därigenom blir synliga ovanifrån. Loberna varierar mycket i bredd. Vissa lober kan bli uppemot 4 mm breda, och de är bredast nära spetsen. Lobernas kanter har oftast rikligt med isidier och smålober. Förekomsten av isidier och smålober samt från ovansidan synliga rhiziner gör att laven får ett ”raggigt” utseende. Apothecier förekommer ibland och har då cilier på undersidan av apotheciekanten. Raggkranslav är lik mörk kranslav Phaeophyscia sciastra, men den senare har smalare lober (upp till 1 mm breda), saknar smålober och rhizinerna är sällan synliga ovanifrån.
Utbredning
Länsvis förekomst för raggkranslav Observationer i  Sverige för raggkranslav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige finns enstaka förekomster i Härjedalen, Västerbotten och Åsele lappmark (Nordin m.fl. 2011). Det finns även enstaka fynd rapporterade från Dalarna, Jämtland samt Pite och Torne lappmarker (Artportalen 2016). En del fynd behöver bekräftas. Arten är inte rapporterad från Danmark men från Norge där den förekommer i områden i och kring Gudbrandsdalen vilken har ett kontinentalt klimat samt från Finland. Arten är rödlistad i Norge (Nära hotad NT, Timdal m.fl. 2015) och i Finland (Nationellt utdöd RE, Jääskeläinen m.fl. 2010). Raggkranslav har en vid utbredning i kontinentala delar av Europa, Asien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer på kalkhaltig skiffer och är känd från sex lokaler. Tidigare fanns också enstaka förekomster på bark. Avverkning av skog runt förekomster är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (100-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (6-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (24-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
De flesta svenska fynd av raggkranslav är gjorda på kalkhaltiga klippor, oftast i sydvända branter på 600-800 meters höjd. I Dalarna är den funnen på en asp nedanför ett vattenfall. I Asien och Kanada förekommer raggkranslav ofta på träd (Moberg 2002). På flera av lokalerna med raggkranslav finns även andra sällsynta och rödlistade lavar. Vid Funäsdalen växer den i samma brant som härjedalslav Leproplaca proteus (rödlistad som Akut hotad CR). På en annan lokal finns förutom raggkranslav även elfenbenslav Heterodermia speciosa (rödlistad som Sårbar VU) och jättesköldlav Cetrelia olivetorum (rödlistad som Akut hotad CR).
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Vattendrag
Vattendrag
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Physciaceae, Släkte Phaeophyscia (kranslavar), Art Phaeophyscia kairamoi (Vain.) Moberg - raggkranslav Synonymer Physcia kairamoi Vain.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på kalkhaltig skiffer och är känd från sex lokaler. Tidigare fanns också enstaka förekomster på bark. Avverkning av skog runt förekomster är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (100-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (6-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (24-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Raggkranslav är en bladlav som bildar upp till 3 cm stora bålar. När flera bålar växer samman kan de dock bilda upp till 10 cm stora fläckar. Färgen på lobernas översidor är gråbrun till mörkbrun medan undersidorna är svarta med långa svarta rhiziner som sträcker sig utanför lobkanten och därigenom blir synliga ovanifrån. Loberna varierar mycket i bredd. Vissa lober kan bli uppemot 4 mm breda, och de är bredast nära spetsen. Lobernas kanter har oftast rikligt med isidier och smålober. Förekomsten av isidier och smålober samt från ovansidan synliga rhiziner gör att laven får ett ”raggigt” utseende. Apothecier förekommer ibland och har då cilier på undersidan av apotheciekanten. Raggkranslav är lik mörk kranslav Phaeophyscia sciastra, men den senare har smalare lober (upp till 1 mm breda), saknar smålober och rhizinerna är sällan synliga ovanifrån.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för raggkranslav

Länsvis förekomst och status för raggkranslav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för raggkranslav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige finns enstaka förekomster i Härjedalen, Västerbotten och Åsele lappmark (Nordin m.fl. 2011). Det finns även enstaka fynd rapporterade från Dalarna, Jämtland samt Pite och Torne lappmarker (Artportalen 2016). En del fynd behöver bekräftas. Arten är inte rapporterad från Danmark men från Norge där den förekommer i områden i och kring Gudbrandsdalen vilken har ett kontinentalt klimat samt från Finland. Arten är rödlistad i Norge (Nära hotad NT, Timdal m.fl. 2015) och i Finland (Nationellt utdöd RE, Jääskeläinen m.fl. 2010). Raggkranslav har en vid utbredning i kontinentala delar av Europa, Asien och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Phaeophyscia - kranslavar 
  • Art
    Phaeophyscia kairamoi(Vain.) Moberg - raggkranslav
    Synonymer
    Physcia kairamoi Vain.

De flesta svenska fynd av raggkranslav är gjorda på kalkhaltiga klippor, oftast i sydvända branter på 600-800 meters höjd. I Dalarna är den funnen på en asp nedanför ett vattenfall. I Asien och Kanada förekommer raggkranslav ofta på träd (Moberg 2002). På flera av lokalerna med raggkranslav finns även andra sällsynta och rödlistade lavar. Vid Funäsdalen växer den i samma brant som härjedalslav Leproplaca proteus (rödlistad som Akut hotad CR). På en annan lokal finns förutom raggkranslav även elfenbenslav Heterodermia speciosa (rödlistad som Sårbar VU) och jättesköldlav Cetrelia olivetorum (rödlistad som Akut hotad CR).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Vattendrag, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Ved och bark (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Skogsavverkning i eller nedanför de branter som raggkranslav växer i kan missgynna arten. Populationerna på de svenska lokalerna är små, vilket innebär en risk för att arten ska försvinna från dessa p.g.a. slumpfaktorer.

Påverkan
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Lokaler med raggkranslav indikerar höga biologiska värden och bör därför skyddas. Arten bör ytterligare eftersökas i lämpliga miljöer.
Utländska namn - NO: Skjellrosettlav, FI: Otalaakajäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-21]

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Moberg, R. 2002. Phaeophyscia. Nordic Lichen Flora 2: 27-31. Uddevalla.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-10-21]

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-21]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Phaeophyscia - kranslavar 
  • Art
    Phaeophyscia kairamoi, (Vain.) Moberg - raggkranslav
    Synonymer
    Physcia kairamoi Vain.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson