Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  raggrödhätting

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Entoloma strigosissimum
Raggrödhätting Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Raggrödhätting är en liten men mycket karaktäristisk art i undersläktet Pouzarella, som kännetecknas av att hatten är starkt fibrig och inte hygrofan, ofta mycket mörka lameller och mikroskopiskt genom stora sporer och cystider. Hatten är hos raggrödhättingen konisk och upp till 3 cm bred, mörkt rödbrun eller gråbrun och helt täckt av styva, rödaktiga hår. Ibland kan håren klibba ihop så att det ser ut som fjäll. Lamellerna är ganska tjocka och från början mörkt grå. Foten är mörkt gråbrun och täckt av samma slags hår som hatten. Sporerna är 14–20 x 7–11 µm, mångkantiga i profil. Cheilocystider är stora, mest spolformiga men ganska variabla i utseende.
Utbredning
Länsvis förekomst för raggrödhätting Observationer i  Sverige för raggrödhätting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från Sverige föreligger ännu bara 2 fynd av raggrödhätting: Hörröd i Skåne 1982 och Algutsrum på Öland 1996. Arten är sällsynt i Norge (2 fynd) och i Danmark. Den är vitt spridd i Europa och Nordamerika, inte särskilt vanlig men lokalt har stora mängder iakttagits, t.ex. i Holland under 1980-talet där den växte i skog som uppkommit på invallad f.d. havsbotten. Jordmånen var där lerig och kalkrik tack vare skalförekomst. Arten är rödlistad i Danmark, Norge och Tyskland (starkt hotad)
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i hässlen på frisk, kalkrik mark i ädellövskog. En liten men mycket karaktäristisk art vars ekologi är dåligt känd pga få fynd. De svenska fynden har gjorts i lövskog i kalkrika områden, i Skåne i fuktig lövskog med bl.a. al och på Öland i ett ohävdat hässle tillsammans med en rad andra sällsynta och rödlistade svampar. Uppenbarligen en sällsynt art med liten population och knuten till exklusiva miljöer. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (100-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (20). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (8-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Enligt Noordeloos växer arten i många slags biotoper, både i skog och på öppen mark. I Tyskland nämns fuktig lövskog och även starkt murken ved på basisk eller svagt sur mark. Även ett av de norska fynden gjordes på murken ved (alm). Det förefaller dock som om raggrödhättingen föredrar rikare och gärna kalkhaltig mark i skog. De svenska fynden har gjorts i lövskog i kalkrika områden, i Skåne i fuktig lövskog med bl.a. al och på Öland i ett ohävdat hässle. I detta hässle växte den tillsammans med en rad andra sällsynta och rödlistade svampar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Entolomataceae, Släkte Entoloma (rödlingar), Art Entoloma strigosissimum (Rea) Noordel. - raggrödhätting Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i hässlen på frisk, kalkrik mark i ädellövskog. En liten men mycket karaktäristisk art vars ekologi är dåligt känd pga få fynd. De svenska fynden har gjorts i lövskog i kalkrika områden, i Skåne i fuktig lövskog med bl.a. al och på Öland i ett ohävdat hässle tillsammans med en rad andra sällsynta och rödlistade svampar. Uppenbarligen en sällsynt art med liten population och knuten till exklusiva miljöer. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (100-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (20). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (8-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Raggrödhätting är en liten men mycket karaktäristisk art i undersläktet Pouzarella, som kännetecknas av att hatten är starkt fibrig och inte hygrofan, ofta mycket mörka lameller och mikroskopiskt genom stora sporer och cystider. Hatten är hos raggrödhättingen konisk och upp till 3 cm bred, mörkt rödbrun eller gråbrun och helt täckt av styva, rödaktiga hår. Ibland kan håren klibba ihop så att det ser ut som fjäll. Lamellerna är ganska tjocka och från början mörkt grå. Foten är mörkt gråbrun och täckt av samma slags hår som hatten. Sporerna är 14–20 x 7–11 µm, mångkantiga i profil. Cheilocystider är stora, mest spolformiga men ganska variabla i utseende.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för raggrödhätting

Länsvis förekomst och status för raggrödhätting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för raggrödhätting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från Sverige föreligger ännu bara 2 fynd av raggrödhätting: Hörröd i Skåne 1982 och Algutsrum på Öland 1996. Arten är sällsynt i Norge (2 fynd) och i Danmark. Den är vitt spridd i Europa och Nordamerika, inte särskilt vanlig men lokalt har stora mängder iakttagits, t.ex. i Holland under 1980-talet där den växte i skog som uppkommit på invallad f.d. havsbotten. Jordmånen var där lerig och kalkrik tack vare skalförekomst. Arten är rödlistad i Danmark, Norge och Tyskland (starkt hotad)
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Entolomataceae  
  • Släkte
    Entoloma - rödlingar 
  • Art
    Entoloma strigosissimum(Rea) Noordel. - raggrödhätting

Enligt Noordeloos växer arten i många slags biotoper, både i skog och på öppen mark. I Tyskland nämns fuktig lövskog och även starkt murken ved på basisk eller svagt sur mark. Även ett av de norska fynden gjordes på murken ved (alm). Det förefaller dock som om raggrödhättingen föredrar rikare och gärna kalkhaltig mark i skog. De svenska fynden har gjorts i lövskog i kalkrika områden, i Skåne i fuktig lövskog med bl.a. al och på Öland i ett ohävdat hässle. I detta hässle växte den tillsammans med en rad andra sällsynta och rödlistade svampar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
De få svenska lokalerna kan lätt utplånas vid avverkningar eller ändrad markanvändning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Kända fyndplatser för arten bör bevaras långsiktigt. Alla former av skogliga åtgärder på artens växtplatser måste ske på ett sätt så de inte påverkar arten negativt.
Utländska namn – FI: karvarusokas, NO: Bustrødskivesopp.

Noordeloos, M.E. 1992. Entoloma s.l. Fungi Europaei 5. Libreria editrice Giovanna Biella, Saronno.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Entolomataceae  
  • Släkte
    Entoloma - rödlingar 
  • Art
    Entoloma strigosissimum, (Rea) Noordel. - raggrödhätting
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2005.