Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ramslöksmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Acrolepiopsis betulella
Ramslöksmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mörkbrun eller svartbrun mal med en vit fläck mitt på framvingens bakkant. Fjärilen är mycket lik lökmal, och dess larv lever på ramslök. I Sverige är arten bara funnen på två ställen på Gotland.

Vingspann 11,5–14 mm. Huvudet är brunt och mellankroppen mörkbrun. Framvingen är mörkbrun eller svartbrun, många gånger utan ­annan teckning än den vita, kilformiga bakkantsfläcken. ­Ibland finns dock små men tydliga, vita fläckar ­spridda över vingytan, dock inte i den omfattning som normalt finns hos lökmal Acrolepiopsis assectella. Arten skiljer sig från A. assectella genom avsaknaden av tunt vitt bakkantsstreck mellan den stora bakkants­fläcken och vingbasen. Likaså saknas den svarta fläcken vid vingspetsen.

Larven är grönvit med svagt rödaktiga rygg- och sidorygglinjer.

Genitalier: Hanens genitalklaffar är tydligt bredare än hos A. assectella. Saccus är ungefär lika lång som genitalklaffarna. Aedeagus är ungefär dubbelt så lång som genitalklaffarna och saknar tydliga småtänder i spetsen. Honans ductus bursae är inte sklerotiserad utan hinnartad.

 
Utbredning
Länsvis förekomst för ramslöksmal Observationer i  Sverige för ramslöksmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är ramslöksmal bara ­funnen på två platser på Gotland – i socknarna Boge och Hejnum, där arten upptäcktes 1999. Därefter har den inte påträffats, och den ena lokalen är sannolikt inte längre lämplig för arten på grund av alltför högt betestryck. Den andra lokalens status är okänd då en noggrannare lokalangivelse saknas, men platsen bör gå att spåra genom att undersöka förekomsten av ramslök i Boge socken. Möjligen finns också andra lämpliga lokaler i Hejnum socken där ramslöksmalen fortfarande finns kvar. I resten av Norden är den bara känd från Hordaland i Norge, där den förekommer på två lokaler i närheten av Bergen. I övrigt är arten endast funnen i Lettland, Polen, Tjeckien, Österrike, Schweiz och Storbritannien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Ramslökmalen är nyligen påträffad på två lokaler på norra Gotland (Boge 1999), varav den ena redan är förstörd pga kraftigt betespåsläpp. Larven lever i blommor av ramslök och äter av fröna. Det är ännu så länge svårt att tolka den svenska förekomsten och utredningen. Arten kan vara mycket illa ute kanske Akut hotad om den minskar och är känd från endast en kvarvarande lokal eller Livskraftig om den nyligen etablerats i landet och ökar eller bara är förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Ramslöksmal finns i rika ­lövskogar med ramslök. Arten är påträffad i och vid bestånd av ramslök, företrädesvis i fuktiga ädellövskogar och i raviner med brunjord där det växer hassel, al och/eller alm. Fjärilen flyger från slutet av juli och någon månad framåt och ­efter övervintring åter i maj, men den påträffas ­sällan. De svenska fynden är från sista veckan i juli 1999. Larven utvecklas under juni och juli i blommor och frukter av ramslök Allium ursinum. Den är också mycket svår att finna eftersom den äter inuti ­frukt­er­­na, men fina spinntrådar kan avslöja dess närvaro. Puppan ligger i en gles kokong som fästs vid marken eller under ett blad på värdplantan.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ramslök
· ramslök
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Glyphipterigidae (gnuggmalar), Släkte Acrolepiopsis, Art Acrolepiopsis betulella (Curtis, 1838) - ramslöksmal Synonymer ramslökmal, Acrolepia betulella Curtis, 1838

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Ramslökmalen är nyligen påträffad på två lokaler på norra Gotland (Boge 1999), varav den ena redan är förstörd pga kraftigt betespåsläpp. Larven lever i blommor av ramslök och äter av fröna. Det är ännu så länge svårt att tolka den svenska förekomsten och utredningen. Arten kan vara mycket illa ute kanske Akut hotad om den minskar och är känd från endast en kvarvarande lokal eller Livskraftig om den nyligen etablerats i landet och ökar eller bara är förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En mörkbrun eller svartbrun mal med en vit fläck mitt på framvingens bakkant. Fjärilen är mycket lik lökmal, och dess larv lever på ramslök. I Sverige är arten bara funnen på två ställen på Gotland.

Vingspann 11,5–14 mm. Huvudet är brunt och mellankroppen mörkbrun. Framvingen är mörkbrun eller svartbrun, många gånger utan ­annan teckning än den vita, kilformiga bakkantsfläcken. ­Ibland finns dock små men tydliga, vita fläckar ­spridda över vingytan, dock inte i den omfattning som normalt finns hos lökmal Acrolepiopsis assectella. Arten skiljer sig från A. assectella genom avsaknaden av tunt vitt bakkantsstreck mellan den stora bakkants­fläcken och vingbasen. Likaså saknas den svarta fläcken vid vingspetsen.

Larven är grönvit med svagt rödaktiga rygg- och sidorygglinjer.

Genitalier: Hanens genitalklaffar är tydligt bredare än hos A. assectella. Saccus är ungefär lika lång som genitalklaffarna. Aedeagus är ungefär dubbelt så lång som genitalklaffarna och saknar tydliga småtänder i spetsen. Honans ductus bursae är inte sklerotiserad utan hinnartad.

 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ramslöksmal

Länsvis förekomst och status för ramslöksmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ramslöksmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är ramslöksmal bara ­funnen på två platser på Gotland – i socknarna Boge och Hejnum, där arten upptäcktes 1999. Därefter har den inte påträffats, och den ena lokalen är sannolikt inte längre lämplig för arten på grund av alltför högt betestryck. Den andra lokalens status är okänd då en noggrannare lokalangivelse saknas, men platsen bör gå att spåra genom att undersöka förekomsten av ramslök i Boge socken. Möjligen finns också andra lämpliga lokaler i Hejnum socken där ramslöksmalen fortfarande finns kvar. I resten av Norden är den bara känd från Hordaland i Norge, där den förekommer på två lokaler i närheten av Bergen. I övrigt är arten endast funnen i Lettland, Polen, Tjeckien, Österrike, Schweiz och Storbritannien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae - kluddmalar 
  • Släkte
    Acrolepiopsis  
  • Art
    Acrolepiopsis betulella(Curtis, 1838) - ramslöksmal
    Synonymer
    ramslökmal
    Acrolepia betulella Curtis, 1838

Ramslöksmal finns i rika ­lövskogar med ramslök. Arten är påträffad i och vid bestånd av ramslök, företrädesvis i fuktiga ädellövskogar och i raviner med brunjord där det växer hassel, al och/eller alm. Fjärilen flyger från slutet av juli och någon månad framåt och ­efter övervintring åter i maj, men den påträffas ­sällan. De svenska fynden är från sista veckan i juli 1999. Larven utvecklas under juni och juli i blommor och frukter av ramslök Allium ursinum. Den är också mycket svår att finna eftersom den äter inuti ­frukt­er­­na, men fina spinntrådar kan avslöja dess närvaro. Puppan ligger i en gles kokong som fästs vid marken eller under ett blad på värdplantan.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ramslök - Allium ursinum (Viktig)
Då fjärilen är monofagt bunden till ramslök, får omfattande ingrepp i bestånd av denna växt en förödande effekt. Utdikning, skogsavverkning, kraftigt överbete och tramp av kreatur samt exploatering för annan markanvändning (vägar, hus, etc.) är påtagliga hot. Även körning med tunga maskiner som kan förändra hydrologin i området påverkar rimligen populationen av ramslöksmalen negativt.
Lokaler där arten har påvisats bör behållas i den aktuella status de befinner sig i eller utvecklas så att ramslöken gynnas. Markägaren måste givetvis informeras och med denne bör man komma överens om en lämplig skötsel av området. Det rör sig oftast om en mycket liten yta, kanske på sin höjd ett par tusen kvadratmeter. Då fjärilen i Rödlistan 2010 förts till kategorin DD (kunskapsbrist) bör givetvis samtliga fynd rapporteras och helst borde en inventering ske på de lokaler där arten kan tänkas finnas, inte bara på Gotland.
Namngivning: Acrolepiopsis betulella (Curtis, 1838). Originalbeskrivning: Acrolepia betulella. Br. Ent. 15: 679. Synonym: Acrolepia ursinella Weber, 1945.

Etymologi: betulellus = den lilla på björk; växtsläktet Betula; diminutivsuffixet -ellus (lat.). Biologin var okänd då Curtis beskrev arten, men kanske fann han ett eller flera exemplar sittande på björk.

Uttal: [Akrolepiópsis betulélla]

Bengtsson, B. Å. & Johansson, R. 2011. Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Bronsmalar–rullvingemalar. Lepidoptera: Roslerstammiidae–Lyonetiidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae - kluddmalar 
  • Släkte
    Acrolepiopsis  
  • Art
    Acrolepiopsis betulella, (Curtis, 1838) - ramslöksmal
    Synonymer
    ramslökmal
    Acrolepia betulella Curtis, 1838
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson 2011.