Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ribbsvampslända

Organismgrupp Sländor, Nätvingar och halssländor Sisyra dalii
Ribbsvampslända Sländor, Nätvingar och halssländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nätvingar kännetecknas av breda kraftiga vingar, men är trots dessa oskickliga flygare och ger ett trögt intryck. Svampsländorna är gråbruna med vingar som hålls brant takliggande över bakkroppen. Antennerna är långa. Artskiljande karaktär för Sisyra dalii är framvingens mörka och kraftiga nervatur vilket skiljer den från övriga nordiska arter. Larverna hos släktet Sisyra är mycket dåligt kända och av Sveriges fyra arter kan ingen identifieras med säkerhet. Till det yttre är larverna avlånga med största bredden vid första bakkroppsegmentet och avsmalnande åt båda hållen. Ögon, ben och antenner är väl utvecklade och ovansidan av framkroppssegmenten har varsin hård platta. Larverna andas med gälar vilka är placerade under bakkroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för ribbsvampslända Observationer i  Sverige för ribbsvampslända
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ribbsvampslända är känd från fyra lokaler i Blekinge, Halland och Småland. År 2008 påträffades arten i Alslövsån utanför Halmstad vilket var första svenska fyndet sedan 1949. Närmast utanför Sverige är den funnen i Norge och på Bornholm. I övrigt är den känd från på Brittiska öarna samt från flera länder i Väst- och Centraleuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Larven utvecklas i sötvattenssvampdjur i åar och sjöar. Påträffad i Alslövsån utanför Halmstad 2008, vilket var första fyndet sedan 1949. Detta fynd endast några km från Fylleån där den tidigare påträffats. Antalet reproduktiva individer skattas till 5050 (100-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (5000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Larven utvecklas i sötvattenssvampdjur i floder och sjöar. De vuxna sländorna lägger sina ägg på vegetation ovan vattenytan. När larverna kläcks faller de ner i vattnet och glider med strömmen. De kan även simma aktivt och söker sig mot svampdjurskolonier när de lokaliserat en sådan. Med kraftiga käkar biter de sig fast och börjar äta. De lever dels på utsidan men äter sig även i fram i gångar. Larverna har tre stadier och när de är färdigutvecklade kryper de upp på land och förpuppas, vilket sker genom att en kokong spinns. Detta görs på vertikala ytor som trädstammar men även på brofundament. De vuxna sländorna är nattaktiva och lever som saprofager på döda insekter och rovdjur på bladlöss. På dagarna vilar de på undersidan av blad och under broar.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Sjöar
Sjöar
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· Spongillidae
· Spongillidae
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Neuroptera (nätvingar), Familj Sisyridae (svampdjurssländor), Släkte Sisyra, Art Sisyra dalii McLachlan, 1866 - ribbsvampslända Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Larven utvecklas i sötvattenssvampdjur i åar och sjöar. Påträffad i Alslövsån utanför Halmstad 2008, vilket var första fyndet sedan 1949. Detta fynd endast några km från Fylleån där den tidigare påträffats. Antalet reproduktiva individer skattas till 5050 (100-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (5000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Nätvingar kännetecknas av breda kraftiga vingar, men är trots dessa oskickliga flygare och ger ett trögt intryck. Svampsländorna är gråbruna med vingar som hålls brant takliggande över bakkroppen. Antennerna är långa. Artskiljande karaktär för Sisyra dalii är framvingens mörka och kraftiga nervatur vilket skiljer den från övriga nordiska arter. Larverna hos släktet Sisyra är mycket dåligt kända och av Sveriges fyra arter kan ingen identifieras med säkerhet. Till det yttre är larverna avlånga med största bredden vid första bakkroppsegmentet och avsmalnande åt båda hållen. Ögon, ben och antenner är väl utvecklade och ovansidan av framkroppssegmenten har varsin hård platta. Larverna andas med gälar vilka är placerade under bakkroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ribbsvampslända

Länsvis förekomst och status för ribbsvampslända baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ribbsvampslända

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ribbsvampslända är känd från fyra lokaler i Blekinge, Halland och Småland. År 2008 påträffades arten i Alslövsån utanför Halmstad vilket var första svenska fyndet sedan 1949. Närmast utanför Sverige är den funnen i Norge och på Bornholm. I övrigt är den känd från på Brittiska öarna samt från flera länder i Väst- och Centraleuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Neuroptera - nätvingar 
  • Familj
    Sisyridae - svampdjurssländor 
  • Släkte
    Sisyra  
  • Art
    Sisyra daliiMcLachlan, 1866 - ribbsvampslända

Larven utvecklas i sötvattenssvampdjur i floder och sjöar. De vuxna sländorna lägger sina ägg på vegetation ovan vattenytan. När larverna kläcks faller de ner i vattnet och glider med strömmen. De kan även simma aktivt och söker sig mot svampdjurskolonier när de lokaliserat en sådan. Med kraftiga käkar biter de sig fast och börjar äta. De lever dels på utsidan men äter sig även i fram i gångar. Larverna har tre stadier och när de är färdigutvecklade kryper de upp på land och förpuppas, vilket sker genom att en kokong spinns. Detta görs på vertikala ytor som trädstammar men även på brofundament. De vuxna sländorna är nattaktiva och lever som saprofager på döda insekter och rovdjur på bladlöss. På dagarna vilar de på undersidan av blad och under broar.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar, Lövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· Spongillidae (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Ingrepp i livsmiljö, t.ex. reglering av de vattendrag där arten förekommer eller förorening av dem. Kunskapens om artens miljökrav är dock för liten för att det skall gå att uttala sig med säkerhet.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Skydd mot föroreningar och förbud mot vattenregleringar på de aktuella lokalerna. Arten bör eftersökas både på de kända lokalerna och lämpliga lokaler i södra Sverige för att klarlägga aktuell status och hotbild.

Aspöck, H., Aspöck, U. & Hölzel, H. 1980. Die Neuropteren Europas. Krefeld. p. 173–174.

Meinander, M. 1996. Neuroptera, Lacewings. In Aquatic Insects of North Europe. P. 111-114. Apollo Books Stenstrup.

Tjeder, B. 1940. Catalogus insectorum suecie. I. Opusc. Ent. 5: 117–121.

Tjeder, B. 1953. Faunistical notes on Swedish Neuroptera. Opusc. Ent. 18: 227–228.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Neuroptera - nätvingar 
  • Familj
    Sisyridae - svampdjurssländor 
  • Släkte
    Sisyra  
  • Art
    Sisyra dalii, McLachlan, 1866 - ribbsvampslända
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.