Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosa lundlav

Organismgrupp Lavar Bacidia rosella
Rosa lundlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rosa lundlav har en tämligen tunn, knölig, grå till grågrön, sprucken eller areolerad bål, som ofta bara täcker några få cm2. Apothecier är upp till 1,5 mm breda med en plan till konvex, skär disk. Kanten är av diskens färg eller något ljusare, först tjock och tydlig men senare undertryckt. Epitheciet har ett lager av mycket små kristaller. Sporerna är nålformiga, böjda eller skruvformade (sigmoida), 4–16-celliga och 55–100 × 3–5 µm. Arten kan förväxlas med lönnlav Bacidia rubella och slät lönnlav B. fraxinea. Båda dessa arter har oftast mörkare, mer brunorange färg på apothecierna, saknar kristallager i epitheciet, och den förra har dessutom grovt grynig (ej areolerad) bål.
Utbredning
Länsvis förekomst för rosa lundlav Observationer i  Sverige för rosa lundlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rosa lundlav är känd från Skåne till Bohuslän i västra Sverige och upp till Uppland i östra Sverige. Det finns fynd även norr om Dalälven men dessa representerar sannolikt en sällsynt och hotad obeskriven art. Arten är väl spridd inom sitt utbredningsområde men är vanligast i söder och på Gotland. Ett relativt stort antal nyfynd har gjorts, men nästan alla torde representera gamla förekomster och arten har sannolikt minskat kraftigt. Den verkar vara ungefär lika hårt drabbad i skogsmiljöer som i exponerade miljöer. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 20% av sina gamla lokaler. Arten finns även i Danmark (rödlistad), Norge, Central- och Sydeuropa, Nordafrika och östra Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer från Skåne upp till Mälardalen, huvudsakligen på ädellövträd i gamla skogar med hög och jämn luftfuktighet. Igenväxning, almsjuka och askskottsjuka samt sannolikt luftföroreningar utgör de största hoten. Det finns starka indikationer på att arten minskar snabbare än tidigare antagits varför arten flyttas från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 14000 (9000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3500 (600-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (20-50) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Laven växer vanligen på gamla stammar av bok, men ofta också på lönn, alm och ek, ibland även på ask, lind, fläder och asp. Rosa lundlav förekommer oftast från knähöjd upp till i ögonhöjd och vanligen bara med ett eller några få exemplar. Arten har vid ekologi och förekommer både i skuggiga och ljusa ädellövskogar samt i exponerade och näringsrika miljöer som alléer och kyrkogårdar. Alla aktuella fynd är gjorda i eller i anslutning till trädbestånd med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· ädellövträd
· ädellövträd
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Bacidia (lundlavar), Art Bacidia rosella (Pers.) De Not. - rosa lundlav Synonymer Lichen rosellus Pers.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer från Skåne upp till Mälardalen, huvudsakligen på ädellövträd i gamla skogar med hög och jämn luftfuktighet. Igenväxning, almsjuka och askskottsjuka samt sannolikt luftföroreningar utgör de största hoten. Det finns starka indikationer på att arten minskar snabbare än tidigare antagits varför arten flyttas från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 14000 (9000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3500 (600-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (20-50) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9110 Näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9130 Näringsrik bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Rosa lundlav har en tämligen tunn, knölig, grå till grågrön, sprucken eller areolerad bål, som ofta bara täcker några få cm2. Apothecier är upp till 1,5 mm breda med en plan till konvex, skär disk. Kanten är av diskens färg eller något ljusare, först tjock och tydlig men senare undertryckt. Epitheciet har ett lager av mycket små kristaller. Sporerna är nålformiga, böjda eller skruvformade (sigmoida), 4–16-celliga och 55–100 × 3–5 µm. Arten kan förväxlas med lönnlav Bacidia rubella och slät lönnlav B. fraxinea. Båda dessa arter har oftast mörkare, mer brunorange färg på apothecierna, saknar kristallager i epitheciet, och den förra har dessutom grovt grynig (ej areolerad) bål.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosa lundlav

Länsvis förekomst och status för rosa lundlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosa lundlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rosa lundlav är känd från Skåne till Bohuslän i västra Sverige och upp till Uppland i östra Sverige. Det finns fynd även norr om Dalälven men dessa representerar sannolikt en sällsynt och hotad obeskriven art. Arten är väl spridd inom sitt utbredningsområde men är vanligast i söder och på Gotland. Ett relativt stort antal nyfynd har gjorts, men nästan alla torde representera gamla förekomster och arten har sannolikt minskat kraftigt. Den verkar vara ungefär lika hårt drabbad i skogsmiljöer som i exponerade miljöer. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 20% av sina gamla lokaler. Arten finns även i Danmark (rödlistad), Norge, Central- och Sydeuropa, Nordafrika och östra Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Bacidia - lundlavar 
  • Art
    Bacidia rosella(Pers.) De Not. - rosa lundlav
    Synonymer
    Lichen rosellus Pers.

Laven växer vanligen på gamla stammar av bok, men ofta också på lönn, alm och ek, ibland även på ask, lind, fläder och asp. Rosa lundlav förekommer oftast från knähöjd upp till i ögonhöjd och vanligen bara med ett eller några få exemplar. Arten har vid ekologi och förekommer både i skuggiga och ljusa ädellövskogar samt i exponerade och näringsrika miljöer som alléer och kyrkogårdar. Alla aktuella fynd är gjorda i eller i anslutning till trädbestånd med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· ädellövträd - Hardwood forest trees - red list assemblage (Viktig)
Levande träd (Viktig)
I närmare hälften av de fall där arten inte återfunnits är lokalen i stort sett oförändrad. Detta tyder på att arten är känslig för luftföroreningar. Den tycks också vara känslig för skogsbruk på och intill sina lokaler. Detta kan bero på att den i huvudsak är knuten till gamla träd, att ett utglesat trädskikt kan innebära ökad exponering för luftföroreningar eller att den är mycket känslig för snabba förändringar i sin omgivning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Rika lokaler bör skyddas och på andra lokaler bör åtminstone träd med arten undantas från avverkning.
Utländska namn – DK: Rosenrød tensporelav. Litteratur Almborn, O. 1948. Distribution and ecology of some South Scandinavian Lichens. Bot. Not. suppl. 1(2). Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. (red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Bacidia - lundlavar 
  • Art
    Bacidia rosella, (Pers.) De Not. - rosa lundlav
    Synonymer
    Lichen rosellus Pers.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.