Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosenfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Clavaria rosea
Rosenfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2–5 cm hög, ogrenad och intensivt rosa fingersvamp. Fruktkropparna är ibland något tuvade men oftast ensamma. De är mycket bräckliga och kommer fram om hösten.
Utbredning
Länsvis förekomst för rosenfingersvamp Observationer i  Sverige för rosenfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rosenfingersvamp är sällsynt med enstaka fynd från Öland upp till Norrbotten. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 5 000. Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. igenväxning med träd, buskar och högt gräs öppna gräsmarker. Minskningen bedöms komma att fortsätta. Arten är funnen i Danmark, och den är uppgiven från spridda länder i övriga Europa. Dess världsutbredning är oklar då vissa uppgifter möjligen syftar på närstående arter, men arten är uppgiven från Nord- och Sydamerika, Nordafrika, Japan och Indonesien. Rosenfingersvamp är ansedd som akut hotad i Tyskland och som sårbar i Danmark. Arten representeras hos oss av två typer, en typ med nästan runda sporer (se bild i Ryman & Holmåsen 1986), och en med ellipsoida sporer. Möjligen kan dessa typer vara olika arter. En närstående art är skär fingersvamp (Clavaria incarnata) med nästan vita fruktkroppar med svagt rosa färg. Den är bl.a. funnen på Öland, i Västergötland, Dalsland och Uppland och har ungefär samma miljökrav och hotbild som rosenfingersvamp.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadssätt okänt. Förekommer på kalkrik, relativt torr mark bland mossa och låg gräsvegetation, ibland även på bar sand, i naturbetesmark, vägkanter, blandskog samt hässlen. Total population i landet bedöms ha minskat och minskar p.g.a. igenväxning med träd, buskar och högt gräs i öppna gräsmarker. Rödlistebedömningen avser C. rosea i vid bemärkelse (s. lat). Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (50-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (200-2000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1).
Ekologi
Rosenfingersvamp växer på kalkhaltig mark, gärna sandig gräsmark. Några växtplatser är på vägkanter med lågvuxen vegetation och stort inslag av mossor. Arten förekommer även i rik löv- och blandskog. Den är möjligen beroende av en utglesad och lågvuxen vegetation, vilket kan bildas både på gammal, mager kulturmark och på yngre markblottor där vegetationstäcket ej hunnit sluta sig. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Clavariaceae (fingersvampar), Släkte Clavaria (fingersvampar), Art Clavaria rosea Dalman:Fr. - rosenfingersvamp Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Förekommer på kalkrik, relativt torr mark bland mossa och låg gräsvegetation, ibland även på bar sand, i naturbetesmark, vägkanter, blandskog samt hässlen. Total population i landet bedöms ha minskat och minskar p.g.a. igenväxning med träd, buskar och högt gräs i öppna gräsmarker. Rödlistebedömningen avser C. rosea i vid bemärkelse (s. lat). Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (50-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (200-2000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En 2–5 cm hög, ogrenad och intensivt rosa fingersvamp. Fruktkropparna är ibland något tuvade men oftast ensamma. De är mycket bräckliga och kommer fram om hösten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosenfingersvamp

Länsvis förekomst och status för rosenfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosenfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rosenfingersvamp är sällsynt med enstaka fynd från Öland upp till Norrbotten. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 5 000. Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. igenväxning med träd, buskar och högt gräs öppna gräsmarker. Minskningen bedöms komma att fortsätta. Arten är funnen i Danmark, och den är uppgiven från spridda länder i övriga Europa. Dess världsutbredning är oklar då vissa uppgifter möjligen syftar på närstående arter, men arten är uppgiven från Nord- och Sydamerika, Nordafrika, Japan och Indonesien. Rosenfingersvamp är ansedd som akut hotad i Tyskland och som sårbar i Danmark. Arten representeras hos oss av två typer, en typ med nästan runda sporer (se bild i Ryman & Holmåsen 1986), och en med ellipsoida sporer. Möjligen kan dessa typer vara olika arter. En närstående art är skär fingersvamp (Clavaria incarnata) med nästan vita fruktkroppar med svagt rosa färg. Den är bl.a. funnen på Öland, i Västergötland, Dalsland och Uppland och har ungefär samma miljökrav och hotbild som rosenfingersvamp.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Clavaria - fingersvampar 
  • Art
    Clavaria roseaDalman:Fr. - rosenfingersvamp

Rosenfingersvamp växer på kalkhaltig mark, gärna sandig gräsmark. Några växtplatser är på vägkanter med lågvuxen vegetation och stort inslag av mossor. Arten förekommer även i rik löv- och blandskog. Den är möjligen beroende av en utglesad och lågvuxen vegetation, vilket kan bildas både på gammal, mager kulturmark och på yngre markblottor där vegetationstäcket ej hunnit sluta sig. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog, Fjällbiotoper, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Hotbilden är svår att överblicka eftersom rosenfingersvampen finns i så olika miljöer. De flesta växtplatserna är gammal kulturskapad gräsmark i vägkanter, parker och betesmarker. Drastiska förändringar av dessa miljöer innebär hot. Vid vägar kan arten hotas av vägsalt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
När arten förekommer i öppen, gles och lågvuxen gräsmark bör lokalerna skötas så att vegetations- och markförhållanden inte förändras. Gödsling bör undvikas helt. Förekomster i skogsmiljö bör undantas från rationellt skogsbruk.
I rosenfingersvamp inkluderas här även var. subglobosa. Utländska namn – NO: Rosa køllesopp, DK: Rosenrød køllesvamp, FI: Rusonuijakas.

Corner, E.J.H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Annals of Botany Memoirs 1.

Nitare, J. 1983. Meddelanden. I: T. Karlsson (red), Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 77: 195–200.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1986. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Robert Daun 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Clavaria - fingersvampar 
  • Art
    Clavaria rosea, Dalman:Fr. - rosenfingersvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Robert Daun 1992.