Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosengyalidea

Organismgrupp Lavar Gyalidea roseola
Rosengyalidea Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rosengyalidea är en skorplav med blekt halmfärgad till ljust gröngrå, mycket tunn bål. Apothecier är 0,3–0,7 mm breda, blekrosa till brunrosa, konkava till platta och kan vara nästan genomskinliga. Apotheciekanten är smal och har samma färg som disken. Sporerna är färglösa, murformade och 20–36 × 8–14 µm. Oftast täcker bålarna bara några mm2. Färgen på apothecierna gör arten lätt att artbestämma.
Utbredning
Länsvis förekomst för rosengyalidea Observationer i  Sverige för rosengyalidea
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är fem lokaler kända, en i Härjedalen (1983), två i Jämtland (1986 och 1993–94) och två i Lule Lappmark (1875 och 2004). De små otydliga bålarna och de små bleka apothecierna gör att arten är lätt att förbise och den är nästan omöjlig att upptäcka i fält utan god kunskap om dess ekologi. Arten finns även i bergstrakter i Norge, Skottland och Österrike men är överallt mycket ovanlig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Knappt 10 lokaler är kända från Härjedalen till Lule Lappmark, varav åtminstone fem är aktuella. Växer på kalkhaltig skiffer i extremt fuktiga subalpina till alpina bäckraviner, vattenfall eller forsar. Arten är liten och därmed möjlig att förbise. År 2004 funnen på kalfjäll i Padjelanta nationalpark och den bör ytterligare eftersökas i denna miljö. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 20 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 5 och 400. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2976 km² och förekomstarean (AOO) till mellan 20 och 1600 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Rosengyalidea växer på kalkhaltiga skifferklippor i extremt fuktiga subalpina till alpina bäckraviner, vattenfall eller forsar. Växtplatserna är något skuggade av träd eller omgivande klippor. År 2004 funnen på kalfjäll i Padjelanta nationalpark och den bör ytterligare eftersökas i denna miljö.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Graphidaceae, Släkte Gyalidea (gyalideor), Art Gyalidea roseola (Arnold) Lettau - rosengyalidea Synonymer Gyalecta roseola Arnold

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Knappt 10 lokaler är kända från Härjedalen till Lule Lappmark, varav åtminstone fem är aktuella. Växer på kalkhaltig skiffer i extremt fuktiga subalpina till alpina bäckraviner, vattenfall eller forsar. Arten är liten och därmed möjlig att förbise. År 2004 funnen på kalfjäll i Padjelanta nationalpark och den bör ytterligare eftersökas i denna miljö. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 20 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 5 och 400. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2976 km² och förekomstarean (AOO) till mellan 20 och 1600 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Rosengyalidea är en skorplav med blekt halmfärgad till ljust gröngrå, mycket tunn bål. Apothecier är 0,3–0,7 mm breda, blekrosa till brunrosa, konkava till platta och kan vara nästan genomskinliga. Apotheciekanten är smal och har samma färg som disken. Sporerna är färglösa, murformade och 20–36 × 8–14 µm. Oftast täcker bålarna bara några mm2. Färgen på apothecierna gör arten lätt att artbestämma.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosengyalidea

Länsvis förekomst och status för rosengyalidea baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosengyalidea

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är fem lokaler kända, en i Härjedalen (1983), två i Jämtland (1986 och 1993–94) och två i Lule Lappmark (1875 och 2004). De små otydliga bålarna och de små bleka apothecierna gör att arten är lätt att förbise och den är nästan omöjlig att upptäcka i fält utan god kunskap om dess ekologi. Arten finns även i bergstrakter i Norge, Skottland och Österrike men är överallt mycket ovanlig.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Graphidaceae  
  • Släkte
    Gyalidea - gyalideor 
  • Art
    Gyalidea roseola(Arnold) Lettau - rosengyalidea
    Synonymer
    Gyalecta roseola Arnold

Rosengyalidea växer på kalkhaltiga skifferklippor i extremt fuktiga subalpina till alpina bäckraviner, vattenfall eller forsar. Växtplatserna är något skuggade av träd eller omgivande klippor. År 2004 funnen på kalfjäll i Padjelanta nationalpark och den bör ytterligare eftersökas i denna miljö.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Förändringar av vattenföringen, t.ex. genom anläggande av kraftverksdammar utgör ett hot. Avverkning av omgivande skog skulle också kunna hota artens förekomster.

Påverkan
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Vattenföringen får inte förändras i de vattendrag där arten finns. Vid avverkningar i närliggande skogar måste en väl tilltagen skyddszon lämnas.

Vezda, A. 1979. Flechtensystematische Studien XI. Beiträge zur Kenntnis der Familie Asterothyriaceae (Discolichenes). Folia Geobot. Phytotax., Praha 14: 43–94.

Vezda, A. 1991. Die Flechtengattung Gyalidea Lett. ex Vezda (Solorinellaceae). Eine Übersicht mit Bestimmungsschlüssel. Nova Hedw. 53: 99–113.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Graphidaceae  
  • Släkte
    Gyalidea - gyalideor 
  • Art
    Gyalidea roseola, (Arnold) Lettau - rosengyalidea
    Synonymer
    Gyalecta roseola Arnold
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.