Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosenmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Eurhodope rosella
Rosenmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna iögonfallande vackra fjäril är helt omisskännlig genom sitt mer eller mindre utbredda rosafärgade fält på den avlånga, något spetsiga framvingen. Mellankropp och nedre kanten på framvingen är benvita, medan bakvinge och bakkropp är enfärgat brungrå. Vingfransarna är mörka, huvud och antenner beigefärgade. Vingspann 15-20 mm. Larven är röd eller rödaktigt brun, svagt strimmig med vita eller gula fläckar. Nackskölden är ljust kroppsfärgad med mörkare kanter, huvudet mörkbrunt. Fjärilen finns avbildad i Palm (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för rosenmott Observationer i  Sverige för rosenmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rosenmottet har en relativt vidsträckt utbredning söderut i Mellan- och Sydeuropa, vidare österut till Ural och Kassan i Ryssland. Den saknas helt i våra nordiska grannländer, men förekommer sällsynt i den södra delen av Lettland. I Litauen är den påträffad vid ett tillfälle 1974. För närvarande är arten känd från en enda lokal i Sverige, vid Kjuge Kull nordost om Kristianstad. Förmodligen har den tidigare haft en större utbredning i de östra delarna av Skåne, på extensivt betade marker med fältvädd. Första gången arten nämns från Sverige är 1871, då H.D.J. Wallengren skriver: ”På sandfälten i Skåne här och der under Juli månad, men sällsynt”. Vidare finns två beläggexemplar i Per Benanders samling i Zoologiska Museet i Lund. Djuren är insamlade i Benestad (sannolikt vid Benestads backar) 14 och 19 juli 1917. Enstaka individer har även kommit på UV-ljus i Österslöv i nordöstra Skåne fram till slutet av 1950-talet. På senare år är fjärilen endast funnen inom ett mycket begränsat område på toppen av Kjuge Kull. Även inom den del av lokalen som är avsatt som naturreservat, för arten en tynande tillvaro. Reservatet betas nämligen så kraftigt av får att värdväxten inte hinner gå i blom, något som är nödvändigt för larvens utveckling. Norr om reservatet finns dock växten och även fjärilen på ett litet område som betas av kor, vilka i större utsträckning låter blommorna vara i fred.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
I Norden endast känd från en mycket liten lokal, Kjugekull, i nordöstra Skåne. Tidigare har arten varit betydligt mer utbredd i denna trakt, men tycks nu vara helt försvunnen på alla övriga av de tidigare angränsande lokalerna. Kjugekull betas för närvarande mycket hårt och därför förekommer värdväxten fältvädd (Scabiosa columbaria) endast i några mycket små restbestånd utanför beteshagarna. Det faktum att fjärilen är mycket uppseendeväckande och lätt igenkännbar, samt det prekära läget för den enda lokalen gör att vi inte räknar med något mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20 (4-436) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Populationen (<250 individer) minskar med mer än 25% inom 3 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).
Ekologi
Rosenmottet är knutet till solvarma steniga eller sandiga backar med larvens värdväxt fältvädd Scabiosa columbaria. Larven lever i augusti–september monofagt i blomhuvudet och övervintrar därefter i en hård kokong i jorden. I maj eller juni året efter förpuppar den sig sedan i ett avlångt spinn. Den har sin huvudflygtid under andra hälften av juli, men kan påträffas till en bit in i augusti. Dagtid sitter fjärilen gömd i gräset, men flyger ibland upp om den blir skrämd. Den flyger sedan spontant i skymningen och har vid något tillfälle attraherats av UV-ljus, en metod som ofta används vid inventering av fjärilar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältvädd
· fältvädd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pyralidae (solmott), Släkte Eurhodope, Art Eurhodope rosella (Scopoli, 1763) - rosenmott Synonymer Apomyelois rosella (Scopoli, 1763)

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation I Norden endast känd från en mycket liten lokal, Kjugekull, i nordöstra Skåne. Tidigare har arten varit betydligt mer utbredd i denna trakt, men tycks nu vara helt försvunnen på alla övriga av de tidigare angränsande lokalerna. Kjugekull betas för närvarande mycket hårt och därför förekommer värdväxten fältvädd (Scabiosa columbaria) endast i några mycket små restbestånd utanför beteshagarna. Det faktum att fjärilen är mycket uppseendeväckande och lätt igenkännbar, samt det prekära läget för den enda lokalen gör att vi inte räknar med något mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20 (4-436) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Populationen (<250 individer) minskar med mer än 25% inom 3 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP
Denna iögonfallande vackra fjäril är helt omisskännlig genom sitt mer eller mindre utbredda rosafärgade fält på den avlånga, något spetsiga framvingen. Mellankropp och nedre kanten på framvingen är benvita, medan bakvinge och bakkropp är enfärgat brungrå. Vingfransarna är mörka, huvud och antenner beigefärgade. Vingspann 15-20 mm. Larven är röd eller rödaktigt brun, svagt strimmig med vita eller gula fläckar. Nackskölden är ljust kroppsfärgad med mörkare kanter, huvudet mörkbrunt. Fjärilen finns avbildad i Palm (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosenmott

Länsvis förekomst och status för rosenmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosenmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rosenmottet har en relativt vidsträckt utbredning söderut i Mellan- och Sydeuropa, vidare österut till Ural och Kassan i Ryssland. Den saknas helt i våra nordiska grannländer, men förekommer sällsynt i den södra delen av Lettland. I Litauen är den påträffad vid ett tillfälle 1974. För närvarande är arten känd från en enda lokal i Sverige, vid Kjuge Kull nordost om Kristianstad. Förmodligen har den tidigare haft en större utbredning i de östra delarna av Skåne, på extensivt betade marker med fältvädd. Första gången arten nämns från Sverige är 1871, då H.D.J. Wallengren skriver: ”På sandfälten i Skåne här och der under Juli månad, men sällsynt”. Vidare finns två beläggexemplar i Per Benanders samling i Zoologiska Museet i Lund. Djuren är insamlade i Benestad (sannolikt vid Benestads backar) 14 och 19 juli 1917. Enstaka individer har även kommit på UV-ljus i Österslöv i nordöstra Skåne fram till slutet av 1950-talet. På senare år är fjärilen endast funnen inom ett mycket begränsat område på toppen av Kjuge Kull. Även inom den del av lokalen som är avsatt som naturreservat, för arten en tynande tillvaro. Reservatet betas nämligen så kraftigt av får att värdväxten inte hinner gå i blom, något som är nödvändigt för larvens utveckling. Norr om reservatet finns dock växten och även fjärilen på ett litet område som betas av kor, vilka i större utsträckning låter blommorna vara i fred.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Eurhodope  
  • Art
    Eurhodope rosella(Scopoli, 1763) - rosenmott
    Synonymer
    Apomyelois rosella (Scopoli, 1763)

Rosenmottet är knutet till solvarma steniga eller sandiga backar med larvens värdväxt fältvädd Scabiosa columbaria. Larven lever i augusti–september monofagt i blomhuvudet och övervintrar därefter i en hård kokong i jorden. I maj eller juni året efter förpuppar den sig sedan i ett avlångt spinn. Den har sin huvudflygtid under andra hälften av juli, men kan påträffas till en bit in i augusti. Dagtid sitter fjärilen gömd i gräset, men flyger ibland upp om den blir skrämd. Den flyger sedan spontant i skymningen och har vid något tillfälle attraherats av UV-ljus, en metod som ofta används vid inventering av fjärilar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältvädd - Scabiosa columbaria (Viktig)
Det största hotet för arten är effekter av en ohållbart liten population. Slumpmässiga faktorer av extrem väderlek, tillfälliga förändringar i markanvändning på denna enda lokal eller populationsrelaterade skevheter kan få ödesdigra konsekvenser. Fårbetning inverkar uppenbart negativt, medan måttligt bete med nötkreatur torde vara gynnsam. Skogsplantering och igenväxning på övergivna betesmarker samt intensiv slåtter under larvens utvecklingsperiod uppe i blomhuvudet är hot som helt kan slå ut arten lokalt. Även kvävenedfall och annan näringsämnespåverkan som ändrar fördelningen mellan örter och gräsarter till gräsets förmån kan på sikt alvarligt försämra habitatkvalitén i betesmarken. Eventuellt kan också klimatförändring missgynna denna art.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
Fårbetet på den kvarvarande kända lokalen bör omedelbart ersättas av nötkreatursbete. Avstängsling med mindre fållor som möjliggör en betesrotation med betesfrid vissa år bör tillämpas. Vid eventuell slåtter skall bestånd av fältvädd sparas i tillräcklig mängd, särskilt vid odlingsrösen och andra odlingshinder. Viss röjning kan bli nödvändig vid för stark igenväxning med träd och buskar. Ytterligare forskning om fjärilens livsvillkor behövs.

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP
Arten har på grund av ett korrekturfel blivit kallad ”Apomyelois” rosella i 2005 års rödlista. Detta är felaktigt och kommer att korrigeras i nästa tryckta version. Arten har aldrig förts till detta släkte. Korrekt namn är Eurhodope rosella.

Deurs, W. van. 1942. Pyralider. Danmarks Fauna Bd. 48.

Hannemann, H.-J. 1964. Die Wickler (s.l.) (Cochylidae und Carposinidae), Die Zünslerartigen (Pyralidoidea). Die Tierwelt Deutschlands, 50. Teil.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Björn Cederberg & Jan-Olov Björklund 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Eurhodope  
  • Art
    Eurhodope rosella, (Scopoli, 1763) - rosenmott
    Synonymer
    Apomyelois rosella (Scopoli, 1763)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Björn Cederberg & Jan-Olov Björklund 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.