Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosettgelélav

Organismgrupp Lavar Scytinium fragrans
Rosettgelélav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rosettgelélav är en bladlav med liten, rosett- eller kuddformad bål (upp till 1 cm i diameter) med talrika små, olivgröna till brunsvarta lober. Arten har vanligen talrika små, svagt konkava apothecier. Den kan förväxlas med kuddgelélav Collema fasciculare, som också är rikt fertil, men är större och har maskformiga sporer (ellipsoida hos rosettgelélav).
Utbredning
Länsvis förekomst för rosettgelélav Observationer i  Sverige för rosettgelélav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rosettgelélav är känd från ett 20-tal lokaler från Skåne till Lule Lappmark men den har försvunnit från flera gamla lokaler. Dokumenterad minskning finns främst i Syd- och Mellansverige, sannolikt beroende på att det finns fler äldre belagda förekomster där. Arten är känd från en lokal i Norge där den hittades 1986, från fem äldre lokaler i Danmark och från Finland. I alla tre länderna är den rödlistad. Den har en vid utbredning i Europa men är överallt sällsynt och är också känd från Nordafrika, USA, Mexiko och Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc; B2ab(ii,iii,iv,v); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Växer på lövträd (främst gamla aspar, almar och askar) i gamla skogar med hög och jämn luftfuktighet. På de flesta av lokalerna finns arten bara på ett eller två träd. Sitter alltid på lite skadade träd. Ett 20-tal lokaler är kända från Skåne till Lule Lappmark och den har försvunnit från flera gamla lokaler. Dokumenterad minskning finns främst i Syd- och Mellansverige, sannolikt beroende på att det finns fler äldre belagda förekomster här. Här är almsjuka och askskottssjuka hot. Halvöppet stående mycket gamla aspar i norra Sverige nybildas i begränsad omfattning. Arten bytte 2013 namn från Collema fragrans till Scytinium fragrans. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (100-250). Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (22-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 140 (88-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 50 (20-70) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc; B2ab(ii,iii,iv,v); D).
Ekologi
Rosettgelélav växer på bark av främst bok, alm och asp. Den påträffas i södra Sverige såväl i sluten skog som i hagmarker och alléer och är beroende av hög luftfuktighet. Fynden i norra Sverige är på asp i blandskogar. På de flesta av lokalerna finns den bara på en till två träd. Sitter alltid på lite skadade träd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· skogsalm
· skogsalm
· ädellövträd
· ädellövträd
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Scytinium, Art Scytinium fragrans (Sm.) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - rosettgelélav Synonymer Collema microphyllum Ach., Leptogium microphyllum (Ach.) Leight., Lichen fragrans Sm., Leptogium microphyllum (Gray) Leight., Collema fragrans (Sm.) Ach.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2bc+3bc+4bc; B2ab(ii,iii,iv,v); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Växer på lövträd (främst gamla aspar, almar och askar) i gamla skogar med hög och jämn luftfuktighet. På de flesta av lokalerna finns arten bara på ett eller två träd. Sitter alltid på lite skadade träd. Ett 20-tal lokaler är kända från Skåne till Lule Lappmark och den har försvunnit från flera gamla lokaler. Dokumenterad minskning finns främst i Syd- och Mellansverige, sannolikt beroende på att det finns fler äldre belagda förekomster här. Här är almsjuka och askskottssjuka hot. Halvöppet stående mycket gamla aspar i norra Sverige nybildas i begränsad omfattning. Arten bytte 2013 namn från Collema fragrans till Scytinium fragrans. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (100-250). Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (22-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 140 (88-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 50 (20-70) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc; B2ab(ii,iii,iv,v); D).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Rosettgelélav är en bladlav med liten, rosett- eller kuddformad bål (upp till 1 cm i diameter) med talrika små, olivgröna till brunsvarta lober. Arten har vanligen talrika små, svagt konkava apothecier. Den kan förväxlas med kuddgelélav Collema fasciculare, som också är rikt fertil, men är större och har maskformiga sporer (ellipsoida hos rosettgelélav).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosettgelélav

Länsvis förekomst och status för rosettgelélav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosettgelélav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rosettgelélav är känd från ett 20-tal lokaler från Skåne till Lule Lappmark men den har försvunnit från flera gamla lokaler. Dokumenterad minskning finns främst i Syd- och Mellansverige, sannolikt beroende på att det finns fler äldre belagda förekomster där. Arten är känd från en lokal i Norge där den hittades 1986, från fem äldre lokaler i Danmark och från Finland. I alla tre länderna är den rödlistad. Den har en vid utbredning i Europa men är överallt sällsynt och är också känd från Nordafrika, USA, Mexiko och Nya Zeeland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Scytinium  
  • Art
    Scytinium fragrans(Sm.) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - rosettgelélav
    Synonymer
    Collema microphyllum Ach.
    Leptogium microphyllum (Ach.) Leight.
    Lichen fragrans Sm.
    Leptogium microphyllum (Gray) Leight.
    Collema fragrans (Sm.) Ach.

Rosettgelélav växer på bark av främst bok, alm och asp. Den påträffas i södra Sverige såväl i sluten skog som i hagmarker och alléer och är beroende av hög luftfuktighet. Fynden i norra Sverige är på asp i blandskogar. På de flesta av lokalerna finns den bara på en till två träd. Sitter alltid på lite skadade träd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Ädellövskog, Lövskog, Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· ädellövträd - Hardwood forest trees - red list assemblage (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Arten hotas genom att grova ädellövträd blir ovanligare och genom att arealen traditionellt hävdad hagmark minskar. Avverkning av alléträd är ett annat hot. Åtgärder som minskar luftfuktigheten kan också vara negativa, t.ex. avverkningar på eller i omedelbar närhet av lokalerna. Avsaknad av storskaliga störningar som brand gör att inslaget av asp minskat i stora delar av Sverige och på lång sikt torde dålig föryngring av asp vara ett hot mot arten i norra Sverige. I södra Sverige är almsjukan ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Alla lokaler med rosettgelélav måste skyddas och avverkning av värdträd måste undvikas. I norra Sverige måste alla lokaler undantas från slutavverkning.
Utländska namn – NO: Almeglye, FI: Täplähyytelöjäkälä.

Karström, M. 1992. Steget före i det glömda landet. Svensk Bot. Tidskr. 86: 115–146.

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19–96.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson 1992. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Scytinium  
  • Art
    Scytinium fragrans, (Sm.) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - rosettgelélav
    Synonymer
    Collema microphyllum Ach.
    Leptogium microphyllum (Ach.) Leight.
    Lichen fragrans Sm.
    Leptogium microphyllum (Gray) Leight.
    Collema fragrans (Sm.) Ach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson 1992. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.