Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rotfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramaria boreimaxima
Rotfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rotfingersvamp är en mycket stor och kompakt korallfingersvamp, cirka 15–25 cm hög och bred. Arten har en kraftig vit stam (fot) som är delvis dold i marken. Från stammen utgår ett mycket tätt grenverk av beigebruna-ockragula grenar, vilka är upprepat förgrenade. Fruktkropparna kan till formen påminna om ljusbruna blomkålshuvuden som sticker upp bland renlavar och lingonris. Sporerna är bruna, cylindriska och släta i ljusmikroskop och hyferna är försedda med söljor.
Utbredning
Länsvis förekomst för rotfingersvamp Observationer i  Sverige för rotfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rotfingersvamp är en boreal barrskogsart som är känd från några få lokaler i Södermanland, Hälsingland och Norrbotten. Den är sällsynt, men sannolikt också förbisedd och bör därför eftersökas i sandiga tallskogar i hela norra Sverige. Svampen är inte noterad från övriga nordiska länder. Den är ursprungligen beskriven från nordvästra USA (Washington). Rotfingersvamp är en signalart som indikerar tallskogsmiljöer med höga naturvärden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med tall, i tallskog på sandiga marker, gärna på åssluttningar. Huvudsakligen i norra Sverige. Förekommer i äldre icke kalavverkad skog. En iögonfallande, uppmärksammad och lätt igenkännbar med kompakta grenar och stor grov fot. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre skog. Bland annat visar riksskogstaxeringens upgifter att antalet tallar äldre än 175 år har minskat med ca 50% på 20 år (sedan 1995), och bedöms ha minskat betydligt mer sedan 1965 som är den period rödlistningsbedömningen för rotfingesvamp omfattar. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (1600-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (80-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (128-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Arten är troligen en mykorrhizasvamp med tall. Den växer på marken i ljusöppna, torra och magra, sandiga tallskogar inom områden med långvarig trädkontinuitet, t.ex. på åssluttningar och lavtallhedar. Vegetationen på växtplatserna domineras ofta av olika renlavar, lingon och ljung. På någon lokal växer den tillsammans med mosippa. Arten är till skillnad från många andra korallfingersvampar inte kalkgynnad. Den påträffas hos oss under hösten. I regnvåta delar av östra Nordamerika anges den även växa under juni och juli.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gomphales, Familj Ramariaceae, Släkte Ramaria (korallfingersvampar), Art Ramaria boreimaxima Kytöv. & M.Toivonen - rotfingersvamp Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall, i tallskog på sandiga marker, gärna på åssluttningar. Huvudsakligen i norra Sverige. Förekommer i äldre icke kalavverkad skog. En iögonfallande, uppmärksammad och lätt igenkännbar med kompakta grenar och stor grov fot. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre skog. Bland annat visar riksskogstaxeringens upgifter att antalet tallar äldre än 175 år har minskat med ca 50% på 20 år (sedan 1995), och bedöms ha minskat betydligt mer sedan 1965 som är den period rödlistningsbedömningen för rotfingesvamp omfattar. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (1600-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (80-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (128-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Rotfingersvamp är en mycket stor och kompakt korallfingersvamp, cirka 15–25 cm hög och bred. Arten har en kraftig vit stam (fot) som är delvis dold i marken. Från stammen utgår ett mycket tätt grenverk av beigebruna-ockragula grenar, vilka är upprepat förgrenade. Fruktkropparna kan till formen påminna om ljusbruna blomkålshuvuden som sticker upp bland renlavar och lingonris. Sporerna är bruna, cylindriska och släta i ljusmikroskop och hyferna är försedda med söljor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rotfingersvamp

Länsvis förekomst och status för rotfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rotfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rotfingersvamp är en boreal barrskogsart som är känd från några få lokaler i Södermanland, Hälsingland och Norrbotten. Den är sällsynt, men sannolikt också förbisedd och bör därför eftersökas i sandiga tallskogar i hela norra Sverige. Svampen är inte noterad från övriga nordiska länder. Den är ursprungligen beskriven från nordvästra USA (Washington). Rotfingersvamp är en signalart som indikerar tallskogsmiljöer med höga naturvärden.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria boreimaximaKytöv. & M.Toivonen - rotfingersvamp

Arten är troligen en mykorrhizasvamp med tall. Den växer på marken i ljusöppna, torra och magra, sandiga tallskogar inom områden med långvarig trädkontinuitet, t.ex. på åssluttningar och lavtallhedar. Vegetationen på växtplatserna domineras ofta av olika renlavar, lingon och ljung. På någon lokal växer den tillsammans med mosippa. Arten är till skillnad från många andra korallfingersvampar inte kalkgynnad. Den påträffas hos oss under hösten. I regnvåta delar av östra Nordamerika anges den även växa under juni och juli.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Arten tål inte en slutavverkning utan kräver ett kontinuerligt trädskikt av äldre tall. Andra hot utgörs av grustäktsverksamhet eller annan markexploatering, samt skogsgödsling och kvävenedfall genom luftföroreningar. De kända svenska populationerna är så små att man inte kan bortse från negativa genetiska effekter som en följd av isolering från andra populationer av samma art.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Skogsområden med arten bör undantas från rationellt skogsbruk. Slutavverkning, kraftig gallring och skogsgödsling måste helt undvikas, liksom körning med tunga maskiner. Humustäcket får inte bli alltför tjockt och vegetationen inte för tät, vilket eventuellt kan regleras med försiktiga och lätta markbränder. Uppväxande gran bör röjas bort.

Hansen, L. & Knudsen, H. (eds.) 1997. Nordic Macromycetes vol. 3. Nordsvamp, Köpenhamn.

Marr, C. & Stuntz, D. 1973. Ramaria of Western Washington. J. Cramer, Lehre.

Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun & Johan Nitare 2002

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria boreimaxima, Kytöv. & M.Toivonen - rotfingersvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun & Johan Nitare 2002