Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rullskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cytidiella albomellea
Rullskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En skinnsvamp med runda, ibland sammanväxta, 1–2 cm breda fruktkroppar vars kant vid torka släpper från underlaget och rullas inåt så att den vita undersidan exponeras. Fruktkroppen är svagt gelatinös och hymeniet är brunt. Sporerna är smalt elliptiska. Svampen kan förväxlas med en intorkad gelesvamp vilket möjligen kan ha bidragit till att den hittats så sällan.
Utbredning
Länsvis förekomst för rullskinn Observationer i  Sverige för rullskinn
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Från Sverige finns två fynd. Ett från Uppland 1905 och ett från Södermanland 1949. Från Norge finns två moderna fynd, ett från Nord- och ett från Sydnorge. Arten beskrevs ursprungligen på ryskt material 1927 och senare under annat namn från f.d. Tjeckoslovakien där den samlades fem gånger mellan 1949 och 1953. De enda moderna utomnordiska fynden är från södra Frankrike. Arten är märkligt sällsynt och man kan misstänka att dess ekologi inte uppfattats korrekt. Eftersom den växer på kvarsittande grenar skulle den kunna ha en livsmiljö uppe i trädkronorna där den i så fall lätt skulle undgå upptäckt. Arten har inte eftersökts på sina svenska lokaler i senare tid men det är osannolikt att den finns kvar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Nedbrytare på döda kvarsittande grenar av ek, men även funnen på tall och hassel, i löv- och blandskog. Kan sitta högt uppe i träd. Troligen värmekrävande. Endast två lokaler och två fynd i Sverige, från 1905 och 1949. Kan vara föbisedd. Ett par nyfynd finns från Norge. Kan rimligen åter dyka upp i Sverige. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Rullskinn är nedbrytare på döda, torra, kvarsittande grenar och har hittats på tall, ek och hassel i löv- och blandskog. De svenska fynden är gjorda i Mälardalen och man kan anta att arten i Sverige fordrar ett varmt, kontinentalt lokalklimat. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Fruktkropparna är kortlivade, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· hasslar
· hasslar
· skogsek
· skogsek
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Irpicaceae, Släkte Cytidiella, Art Cytidiella albomellea (Bondartsev) Parmasto - rullskinn Synonymer Auriculariopsis albomellea (Bondartsev) Kotlaba, Phlebia albomellea (Bondartsev) Nakasone, Cytidia albomellea Bondartsev, Cytidiella melzeri Pouzar, Auriculariopsis melzeri (Pouzar) Stalpers

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Nedbrytare på döda kvarsittande grenar av ek, men även funnen på tall och hassel, i löv- och blandskog. Kan sitta högt uppe i träd. Troligen värmekrävande. Endast två lokaler och två fynd i Sverige, från 1905 och 1949. Kan vara föbisedd. Ett par nyfynd finns från Norge. Kan rimligen åter dyka upp i Sverige. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
En skinnsvamp med runda, ibland sammanväxta, 1–2 cm breda fruktkroppar vars kant vid torka släpper från underlaget och rullas inåt så att den vita undersidan exponeras. Fruktkroppen är svagt gelatinös och hymeniet är brunt. Sporerna är smalt elliptiska. Svampen kan förväxlas med en intorkad gelesvamp vilket möjligen kan ha bidragit till att den hittats så sällan.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för rullskinn

Länsvis förekomst och status för rullskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rullskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från Sverige finns två fynd. Ett från Uppland 1905 och ett från Södermanland 1949. Från Norge finns två moderna fynd, ett från Nord- och ett från Sydnorge. Arten beskrevs ursprungligen på ryskt material 1927 och senare under annat namn från f.d. Tjeckoslovakien där den samlades fem gånger mellan 1949 och 1953. De enda moderna utomnordiska fynden är från södra Frankrike. Arten är märkligt sällsynt och man kan misstänka att dess ekologi inte uppfattats korrekt. Eftersom den växer på kvarsittande grenar skulle den kunna ha en livsmiljö uppe i trädkronorna där den i så fall lätt skulle undgå upptäckt. Arten har inte eftersökts på sina svenska lokaler i senare tid men det är osannolikt att den finns kvar.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Irpicaceae  
  • Släkte
    Cytidiella  
  • Art
    Cytidiella albomellea(Bondartsev) Parmasto - rullskinn
    Synonymer
    Auriculariopsis albomellea (Bondartsev) Kotlaba
    Phlebia albomellea (Bondartsev) Nakasone
    Cytidia albomellea Bondartsev
    Cytidiella melzeri Pouzar
    Auriculariopsis melzeri (Pouzar) Stalpers

Rullskinn är nedbrytare på döda, torra, kvarsittande grenar och har hittats på tall, ek och hassel i löv- och blandskog. De svenska fynden är gjorda i Mälardalen och man kan anta att arten i Sverige fordrar ett varmt, kontinentalt lokalklimat. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Fruktkropparna är kortlivade, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Löv-/barrblandskog, Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· hasslar - Corylus (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Arten måste tillsvidare betraktas som utgången.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Arten bör eftersökas på sina ursprungliga lokaler och på lämpliga lokaler i omgivningen. Återfinns rullskinn måste växtplatsen undersökas, artens ståndortskrav utforskas och lokalen eventuellt säkerställas.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1975. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 3. Fungiflora, Oslo.

Pouzar, Z. 1954. Cytidiella melzeri g. n. et sp. n., novy typ resupinatnich hub cisovcovitych. Ceska Mycologie 8: 125–129.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Irpicaceae  
  • Släkte
    Cytidiella  
  • Art
    Cytidiella albomellea, (Bondartsev) Parmasto - rullskinn
    Synonymer
    Auriculariopsis albomellea (Bondartsev) Kotlaba
    Phlebia albomellea (Bondartsev) Nakasone
    Cytidia albomellea Bondartsev
    Cytidiella melzeri Pouzar
    Auriculariopsis melzeri (Pouzar) Stalpers
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.