Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rutskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Xylobolus frustulatus
Rutskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rutskinn är en vedlevande svamp med 1–5 mm tjocka, resupinata (vidväxta) fleråriga fruktkroppar. Den bildar först små isolerade, rundade till avlånga kuddar. Dessa växer ofta ihop, men spricker senare upp i många, 3–10 (–15) mm breda, polygonlika ”delfruktkroppar”. De enskilda delfruktkropparna, som växer till i tjocklek med ett skikt för varje tillväxtperiod, kan ha nästan lodräta sidor eller vara ± starkt avsmalnande mot substratet. Sidorna och den del som är vänd mot substratet är ± tydligt zonerade, först brunfiltade, sedan kala och svarta. Hymeniet är ljusgrått till gråbeige. Fruktkroppen är i torrt tillstånd trähård. Delfruktkropparnas utbredning på substratet varierar starkt, från några centimeter stora fläckar till mer än meterlånga och decimeterbreda stråk. Svampens mosaikartade utseende tillsammans med substratet gör den lätt att känna igen i fält.
Utbredning
Länsvis förekomst för rutskinn Observationer i  Sverige för rutskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svampen förekommer spridd inom ekens naturliga utbredningsområde i Sverige, från Skåne norrut till Gästrikland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i naken ved på grova stammar och nedfallna grenar av ek, framför allt i ekhagar, men ibland även i mera sluten ädellöv- och blandskog. En noga eftersökt och lätt identifierbar art, knuten till ett tydligt avgränsat substrat. Total population i landet bedöms ha minskat, huvudsakligen p.g.a. försämrad tillgång till lämpliga kvaliteer av grov död ved. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (6300-30000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (500-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2256 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c).
Ekologi
Rutskinn lever som vednedbrytare på främst gammal, grov ek där den orsakar kärnröta i stam och grova grenar. Svampens mycel bryter ned vedens lignin och cellulosa fläckvis så att det slutligen bildas små avlånga hålrum i veden. Den bildar fruktkroppar på grova barklösa grenar på trädet. Fruktkroppsbildningen fortsätter under många år på fallna grova grenar och på fallna stammar där mer än meterlånga fruktkroppsstråk kan bildas på den nakna veden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Stereaceae, Släkte Xylobolus, Art Xylobolus frustulatus (Pers.:Fr.) Boidin - rutskinn Synonymer Thelephora frustulata Pers.:Fr., Stereum frustulatum (Pers.:Fr.) Fr.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i naken ved på grova stammar och nedfallna grenar av ek, framför allt i ekhagar, men ibland även i mera sluten ädellöv- och blandskog. En noga eftersökt och lätt identifierbar art, knuten till ett tydligt avgränsat substrat. Total population i landet bedöms ha minskat, huvudsakligen p.g.a. försämrad tillgång till lämpliga kvaliteer av grov död ved. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (6300-30000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (500-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2256 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c).
Konventioner Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9160 Näringsrik ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9190 Näringsfattig ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Rutskinn är en vedlevande svamp med 1–5 mm tjocka, resupinata (vidväxta) fleråriga fruktkroppar. Den bildar först små isolerade, rundade till avlånga kuddar. Dessa växer ofta ihop, men spricker senare upp i många, 3–10 (–15) mm breda, polygonlika ”delfruktkroppar”. De enskilda delfruktkropparna, som växer till i tjocklek med ett skikt för varje tillväxtperiod, kan ha nästan lodräta sidor eller vara ± starkt avsmalnande mot substratet. Sidorna och den del som är vänd mot substratet är ± tydligt zonerade, först brunfiltade, sedan kala och svarta. Hymeniet är ljusgrått till gråbeige. Fruktkroppen är i torrt tillstånd trähård. Delfruktkropparnas utbredning på substratet varierar starkt, från några centimeter stora fläckar till mer än meterlånga och decimeterbreda stråk. Svampens mosaikartade utseende tillsammans med substratet gör den lätt att känna igen i fält.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rutskinn

Länsvis förekomst och status för rutskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rutskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svampen förekommer spridd inom ekens naturliga utbredningsområde i Sverige, från Skåne norrut till Gästrikland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Stereaceae  
  • Släkte
    Xylobolus  
  • Art
    Xylobolus frustulatus(Pers.:Fr.) Boidin - rutskinn
    Synonymer
    Thelephora frustulata Pers.:Fr.
    Stereum frustulatum (Pers.:Fr.) Fr.

Rutskinn lever som vednedbrytare på främst gammal, grov ek där den orsakar kärnröta i stam och grova grenar. Svampens mycel bryter ned vedens lignin och cellulosa fläckvis så att det slutligen bildas små avlånga hålrum i veden. Den bildar fruktkroppar på grova barklösa grenar på trädet. Fruktkroppsbildningen fortsätter under många år på fallna grova grenar och på fallna stammar där mer än meterlånga fruktkroppsstråk kan bildas på den nakna veden.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av avverkning av värdträd och passande värdträd. Vid skötsel av parker, hagmark och naturreservat avlägsnas ofta skadade och döda träd eller delar av träd, vilket också missgynnar arten. Rutskinn hotas på sikt av att olikåldriga bestånd av ek i hagmarks- och skogsmiljö alltmer försvinner.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Värdträd och andra skadade eller döda gamla träd skyddas. Artens växtplatser brukas med inriktning på naturvård, och ek i omgivningen gynnas så att arten ges spridningsmöjligheter. För att på sikt gynna arten måste hagmarker och ädellövskog med grova ekar skötas, och en olikåldrig struktur gynnas, så att de gamla träden får ersättare när de dör.
Utländska namn – NO: ruteskorpe, DK: mønster-laedersvamp, FI: lohkonahakka.

Hjortstam, K., Larsson, K.-H., & Ryvarden, L. 1988. The Corticiaceae of North Europe vol 8. Fungiflora, Oslo.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1991. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 2002. Rev. ArtDatabanken 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Stereaceae  
  • Släkte
    Xylobolus  
  • Art
    Xylobolus frustulatus, (Pers.:Fr.) Boidin - rutskinn
    Synonymer
    Thelephora frustulata Pers.:Fr.
    Stereum frustulatum (Pers.:Fr.) Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 2002. Rev. ArtDatabanken 2006.