Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rydetbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus rugulosus
Rydetbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rydetbjörnbär tillhör krypbjörnbären Rubus sect. Corylifolii som skiljer sig från äkta björnbären Rubus sect. Rubus genom bredare, krusiga kronblad, mer kortskaftade småblad, bredare stipler och matta frukter. Rydetbjörnbär liknar mest västkustbjörnbär R. norvegicus, t.ex. i det att bladen är hjärtlika med grön undersida. Den skiljer sig genom att blommorna är blekare, stiften aldrig är bjärt röda (men ofta svagt rosa), de nedre bladens skaft är kortare, årsstammen är kraftigt rännformig, bladen är ofta tretaliga och buckliga på ovansidan, blomställningen är bladlös upptill och foderbladen är uppstående i frukt (Ryde 2009, 2011). Arten beskrevs 2011 (Ryde 2011).
Utbredning
Länsvis förekomst för rydetbjörnbär Observationer i  Sverige för rydetbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rydetbjörnbär är endemisk för Sverige och finns på endast sju lokaler omkring bostadsområdet Rydet i södra delen av Onsalahalvön, Onsala socken i norra Halland (Ryde 2009, 2011). Flera av bestånden är stora (upp till 50 kvadratmeter).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Rydetbjörnbär är en endemisk lokalart inom krypbjörnbären som förekommer på 7 lokaler inom ett litet, välundersökt område på Onsalahalvön i nordvästligaste Halland. Arten har inte bedömts tidigare, och hotas av exploatering och bortröjning. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (150-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (3-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 (12-52) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (12-20) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Alla lokalerna är intill vägar, parkeringsplatser eller busshållplatser.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus rugulosus Ryde - rydetbjörnbär Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Dokumentation Rydetbjörnbär är en endemisk lokalart inom krypbjörnbären som förekommer på 7 lokaler inom ett litet, välundersökt område på Onsalahalvön i nordvästligaste Halland. Arten har inte bedömts tidigare, och hotas av exploatering och bortröjning. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (150-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (3-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 (12-52) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (12-20) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Rydetbjörnbär tillhör krypbjörnbären Rubus sect. Corylifolii som skiljer sig från äkta björnbären Rubus sect. Rubus genom bredare, krusiga kronblad, mer kortskaftade småblad, bredare stipler och matta frukter. Rydetbjörnbär liknar mest västkustbjörnbär R. norvegicus, t.ex. i det att bladen är hjärtlika med grön undersida. Den skiljer sig genom att blommorna är blekare, stiften aldrig är bjärt röda (men ofta svagt rosa), de nedre bladens skaft är kortare, årsstammen är kraftigt rännformig, bladen är ofta tretaliga och buckliga på ovansidan, blomställningen är bladlös upptill och foderbladen är uppstående i frukt (Ryde 2009, 2011). Arten beskrevs 2011 (Ryde 2011).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rydetbjörnbär

Länsvis förekomst och status för rydetbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rydetbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rydetbjörnbär är endemisk för Sverige och finns på endast sju lokaler omkring bostadsområdet Rydet i södra delen av Onsalahalvön, Onsala socken i norra Halland (Ryde 2009, 2011). Flera av bestånden är stora (upp till 50 kvadratmeter).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Corylifolii - krypbjörnbär 
  • Art
    Rubus rugulosusRyde - rydetbjörnbär

Alla lokalerna är intill vägar, parkeringsplatser eller busshållplatser.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det enda påtagliga hotet är direkt förstörelse av växtplatserna i samband med nybygge eller omdragning av vägar. Eftersom flera av lokalerna ligger bland bebyggelse är de extra utsatta.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Bestånden bör uppmärksammas så att de inte röjs bort av misstag.

Ryde, U. 2009. Krypbjörnbär i Halland. Svensk Botanisk Tidskrift 103: 279-300.

Ryde, U. 2011. Arguments for a narrow species concept in Rubus sect. Corylifolii. Nordic Journal of Botany 29: 708-721.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Ryde 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Corylifolii - krypbjörnbär 
  • Art
    Rubus rugulosus, Ryde - rydetbjörnbär
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Ryde 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.