Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ryssrör

Organismgrupp Kärlväxter Calamagrostis lapponica subsp. sibirica
Ryssrör Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ryssrör är ett upp till en meter högt, styvt gräs. Det växer enstaka eller i glesa mattor. Underarten liknar mest vanligt lapprör Calamagrostis lapponica subsp. lapponica, vilket är dess närmaste svenska släktning. Från vanligt lapprör skiljer sig ryssrör främst genom grövre, större och öppnare blomställning, blad som är bredare vid basen och med tydlig hårtofs (hårtofs saknas hos vanligt lapprör). Småax 6-8 mm hos ryssrör, 4-6 mm hos vanligt lapprör. Arten lapprör är mångformig och har asexuell fröbildning och ett stort antal olika kromosomtal är funna. Ryssrör är dock relativt enhetligt jämfört med resten av arten. (Lid & Lid 2005)
Utbredning
Länsvis förekomst för ryssrör Observationer i  Sverige för ryssrör
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ryssrör är känt från några få fynd i Norrbotten. Från Norge är ett 60-tal lokaler kända främst i Finnmark, mellan Kautokeino och Karasjokk, några få fynd är även gjorda i östra Troms. I Finland är underarten inte uppmärksammad, men det finns herbariebelägg som är bestämda till ryssrör från nordöstra Finland. Dess förekomst är troligen nordligt cirkumboreal, men den är ej urskild från lapprör i flera områden. (Lid & Lid 2005, Stenberg 2010, Artskart 2017)

Eftersom ryssrör är dåligt känt och lite eftersökt är det svårt att uttala sig om dess status.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Ryssrör, som är en östlig underart till lapprör, är rapporterad och granskad från tre lokaler i landskapet Norrbotten åren 1998-2012. Lokalerna är beskrivna som grusvägkanter och skogsbäckdråg. Underarten är sannolikt förbisedd, dess status därmed okänd och den bör eftersökas mer för specifikt rödlistekategori-bedömning. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
De svenska fynden är från bäckstränder, torra tallskogar och vägkanter och det verkar stämma med vad som är känt från Nordnorge (Lid & Lid 2005, Stenberg 2010).
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Calamagrostis (rör), Underart Calamagrostis lapponica subsp. sibirica (Petrov) Tzvelev - ryssrör Synonymer Calamagrostis lapponica ssp. sibirica (Petrov) Tzvelev

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Dokumentation Ryssrör, som är en östlig underart till lapprör, är rapporterad och granskad från tre lokaler i landskapet Norrbotten åren 1998-2012. Lokalerna är beskrivna som grusvägkanter och skogsbäckdråg. Underarten är sannolikt förbisedd, dess status därmed okänd och den bör eftersökas mer för specifikt rödlistekategori-bedömning. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ryssrör är ett upp till en meter högt, styvt gräs. Det växer enstaka eller i glesa mattor. Underarten liknar mest vanligt lapprör Calamagrostis lapponica subsp. lapponica, vilket är dess närmaste svenska släktning. Från vanligt lapprör skiljer sig ryssrör främst genom grövre, större och öppnare blomställning, blad som är bredare vid basen och med tydlig hårtofs (hårtofs saknas hos vanligt lapprör). Småax 6-8 mm hos ryssrör, 4-6 mm hos vanligt lapprör. Arten lapprör är mångformig och har asexuell fröbildning och ett stort antal olika kromosomtal är funna. Ryssrör är dock relativt enhetligt jämfört med resten av arten. (Lid & Lid 2005)

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ryssrör

Länsvis förekomst och status för ryssrör baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ryssrör

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ryssrör är känt från några få fynd i Norrbotten. Från Norge är ett 60-tal lokaler kända främst i Finnmark, mellan Kautokeino och Karasjokk, några få fynd är även gjorda i östra Troms. I Finland är underarten inte uppmärksammad, men det finns herbariebelägg som är bestämda till ryssrör från nordöstra Finland. Dess förekomst är troligen nordligt cirkumboreal, men den är ej urskild från lapprör i flera områden. (Lid & Lid 2005, Stenberg 2010, Artskart 2017)

Eftersom ryssrör är dåligt känt och lite eftersökt är det svårt att uttala sig om dess status.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Calamagrostis - rör 
  • Art
    Calamagrostis lapponica - lapprör 
  • Underart
    Calamagrostis lapponica subsp. sibirica(Petrov) Tzvelev - ryssrör
    Synonymer
    Calamagrostis lapponica ssp. sibirica (Petrov) Tzvelev

De svenska fynden är från bäckstränder, torra tallskogar och vägkanter och det verkar stämma med vad som är känt från Nordnorge (Lid & Lid 2005, Stenberg 2010).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Eftersom underarten är dåligt känd är det svårt att uttala sig om en eventuell hotbild. De kända fynden har samtidigt en stor geografisk spridning och från skiftande biotoper (Virtuella herbariet 2017).
Ryssrörets taxonomi och relation till lappröret bör undersökas inklusive jämförelser med norskt och utomnordiskt material. Dess förekomst på de kända lokalerna bör dokumenteras noggrannare och den för eftersökas, främst i Norrbotten, Torne och Lule lappmarker.
Vad som avses med ryssrör har varierat över tiden och vad som publicerats i äldre och till viss del modern litteratur behöver inte vara giltigt idag.

Artskart 2017. https://artskart.artsdatabanken.no [uttag 2017-12-28]

Lid, J. & Lid, D.T. (R. Elven, red.) 2005. Norsk flora. Det Norske Samlaget, Oslo.

Stenberg, L. 2010. Norrbottens flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Virtuella herbariet 2017. http://herbarium.emg.umu.se/standard_search.html [uttag 2017-12-28]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2018. © ArtDatabanken, SLU

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Calamagrostis - rör 
  • Art
    Calamagrostis lapponica - lapprör 
  • Underart
    Calamagrostis lapponica subsp. sibirica, (Petrov) Tzvelev - ryssrör
    Synonymer
    Calamagrostis lapponica ssp. sibirica (Petrov) Tzvelev
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2018. © ArtDatabanken, SLU