Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sälggetingbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Rusticoclytus pantherinus
Sälggetingbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal och cylindriskt byggd skalbagge som blir uppemot 20 mm lång. Kroppen är svart, men det finns gott om gråvit behåring på översidan av kroppen som på flera ställen bildar ljusa fläckar och tvärställda band på täckvingarna. Benen är långa och kraftigt byggda, speciellt bakbenen, medan antennerna endast är knappt hälften så långa som kroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för sälggetingbock Observationer i  Sverige för sälggetingbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd i östra Sverige från mellersta Småland till Lule lappmark, men med stora luckor i utbredningen. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Kina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i veden på döende stammar och grövre grenar av sälg, vanligen i anslutning till stamskador eller brandskador. Arten föredrar levande buskar och träd som står solexponerat i t.ex. grusgropar, sydvända bergbranter eller skogsbryn. Utbredd i östra Sverige från mellersta Småland till Lule lappmark, men med stora luckor i utbredningen. Antalet lokalområden i landet skattas till 160 (80-320). Förekomstarean (AOO) skattas till 640 (320-1280) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i veden på döende stammar och grövre grenar av sälg, vanligen i anslutning till stamskador eller brandskador. Angreppen finns ofta i gränsen mellan levande och död ved. Arten föredrar levande buskar och träd som står solexponerat i t.ex. grusgropar, sydvända bergbranter eller skogsbryn. Larvutvecklingen är minst tvåårig och förpuppningen sker inuti veden på försommaren den tredje vegetationsperioden. Den fullbildade skalbaggen kläcks genom ett cirkelrunt hål från midsommartiden fram till mitten av juli. Den är mycket svår att hitta ute i naturen, varför de flesta observationerna är gjorda i form av angrepp och larvfynd. Arten angriper ofta samma träd som sälgvedbocken (Saperda similis) och myskbocken (Aromia moschata), och kan utnyttja de angrepp som dessa arter gör i de levande sälgstammarna genom att de skapar små partier med död ved i anslutning till sina utvecklingsplatser.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
· sälg
· sälg
Dött träd
Dött träd
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Rusticoclytus, Art Rusticoclytus pantherinus (Savenius, 1825) - sälggetingbock Synonymer Xylotrechus pantherinus (Savenius, 1825)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i veden på döende stammar och grövre grenar av sälg, vanligen i anslutning till stamskador eller brandskador. Arten föredrar levande buskar och träd som står solexponerat i t.ex. grusgropar, sydvända bergbranter eller skogsbryn. Utbredd i östra Sverige från mellersta Småland till Lule lappmark, men med stora luckor i utbredningen. Antalet lokalområden i landet skattas till 160 (80-320). Förekomstarean (AOO) skattas till 640 (320-1280) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En långsmal och cylindriskt byggd skalbagge som blir uppemot 20 mm lång. Kroppen är svart, men det finns gott om gråvit behåring på översidan av kroppen som på flera ställen bildar ljusa fläckar och tvärställda band på täckvingarna. Benen är långa och kraftigt byggda, speciellt bakbenen, medan antennerna endast är knappt hälften så långa som kroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sälggetingbock

Länsvis förekomst och status för sälggetingbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sälggetingbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd i östra Sverige från mellersta Småland till Lule lappmark, men med stora luckor i utbredningen. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Kina.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Clytini  
  • Släkte
    Rusticoclytus  
  • Art
    Rusticoclytus pantherinus(Savenius, 1825) - sälggetingbock
    Synonymer
    Xylotrechus pantherinus (Savenius, 1825)

Larvutvecklingen sker i veden på döende stammar och grövre grenar av sälg, vanligen i anslutning till stamskador eller brandskador. Angreppen finns ofta i gränsen mellan levande och död ved. Arten föredrar levande buskar och träd som står solexponerat i t.ex. grusgropar, sydvända bergbranter eller skogsbryn. Larvutvecklingen är minst tvåårig och förpuppningen sker inuti veden på försommaren den tredje vegetationsperioden. Den fullbildade skalbaggen kläcks genom ett cirkelrunt hål från midsommartiden fram till mitten av juli. Den är mycket svår att hitta ute i naturen, varför de flesta observationerna är gjorda i form av angrepp och larvfynd. Arten angriper ofta samma träd som sälgvedbocken (Saperda similis) och myskbocken (Aromia moschata), och kan utnyttja de angrepp som dessa arter gör i de levande sälgstammarna genom att de skapar små partier med död ved i anslutning till sina utvecklingsplatser.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Det största hotet mot sälggetingbock är bortgallring av gamla sälgar i slänter och grustag där bl.a. flisning skapar en ny hotbild för arten. Igenväxning ger ett ogynnsammare mikroklimat, vilket kan leda till att den försvinner från sälgförekomsterna. Likaså utgör hackspettangrepp lokalt ett hot mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar sälgar, inte minst gamla exemplar med stamskador, i solexponerade lägen och friställ dem gärna kontinuerligt. Spar enstaka sälgar vid flisning i skogsbryn och på olika typer av igenväxningsmarker.

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 120.

Leiler, T.-E. 1954. Xylotrechus pantherinus Sav., ein Schädling der Salweide (Salix caprea L.). Ent. Tidskr. 75: 171–175.

Lundberg, S. 1955. Iakttagelser över vedskalbaggar från Norrbotten och Uppland. Ent. Tidskr. 76: 168.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 325.

Ringselle, G. A. 1913. Några fynd av Coleoptera. Ent. Tidskr. 34: 237.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Clytini  
  • Släkte
    Rusticoclytus  
  • Art
    Rusticoclytus pantherinus, (Savenius, 1825) - sälggetingbock
    Synonymer
    Xylotrechus pantherinus (Savenius, 1825)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.