Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sälgknotterskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Kneiffiella efibulata
Sälgknotterskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En utbredd skinnsvamp tätt vidvuxen mot underlaget och med en fibrös konsistens. Den är oregelbundet knottrig till taggig och halmgul till ljust tegelfärgad. Hyferna saknar söljor. Långa, cylindriska cystider sträcker sig genom hela fruktkroppen och sticker ut ovanför hymeniet. Basidierna har två sterigmer och sporerna är brett cylindriska. Fruktkroppen liknar andra arter i Kneiffiella men skiljer sig från alla genom de söljelösa hyferna och basidierna med endast två sterigmer.
Utbredning
Länsvis förekomst för sälgknotterskinn Observationer i  Sverige för sälgknotterskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs 1969 på material samlat på sälg utanför Alingsås. Den var då redan känd från äldre insamlingar från Stockholm, Uppsala och Abisko. Det finns inga fynd av arten i Sverige sedan den beskrevs. I Norge är den känd från en lokal och där samlad senast 1982. I Finland är den också bara samlad en gång 1991. Inga fynd har gjorts i Danmark och arten är heller inte rapporterad från någon annan plats utanför Norden. Flera försök att återfinna arten på typlokalen har gjorts under senare år men utan resultat. Bör för närvarande betraktas som utgången i Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare på bark och nakna murkna grenar och stammar av Salix i sumpskog, kärr och sälgsnår. Hittills endast känd från 4 lokaler i landet, i Västergötland, Uppland och Torne Lappmark. Det senaste fyndet gjordes i Alingsås 1968. Arten är sannolikt förbisedd men anses vara sällsynt. Fynd av arten är fåtaliga även i Norge och Finland. Oklar status. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Nedbrytare som bildar fruktkroppar på döda kvarsittande eller nedfallna grenar av sälg, jolster eller andra videarter. Typlokalen är ett igenväxande, delvis vattenfyllt tidigare grustag. Fyndet från Abisko visar att sälgknotterskinn kan växa även i alpina videsnår varför arten borde ha god tillgång till lämpliga lokaler.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· viden
· viden
Dött träd
Dött träd
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Schizoporaceae, Släkte Kneiffiella, Art Kneiffiella efibulata (J.Erikss. & Hjortstam) Jülich & Stalpers - sälgknotterskinn Synonymer Grandinia efibulata (J.Erikss. & Hjortstam) Jülich, Hyphodontia efibulata J.Erikss. & Hjortstam

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare på bark och nakna murkna grenar och stammar av Salix i sumpskog, kärr och sälgsnår. Hittills endast känd från 4 lokaler i landet, i Västergötland, Uppland och Torne Lappmark. Det senaste fyndet gjordes i Alingsås 1968. Arten är sannolikt förbisedd men anses vara sällsynt. Fynd av arten är fåtaliga även i Norge och Finland. Oklar status. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En utbredd skinnsvamp tätt vidvuxen mot underlaget och med en fibrös konsistens. Den är oregelbundet knottrig till taggig och halmgul till ljust tegelfärgad. Hyferna saknar söljor. Långa, cylindriska cystider sträcker sig genom hela fruktkroppen och sticker ut ovanför hymeniet. Basidierna har två sterigmer och sporerna är brett cylindriska. Fruktkroppen liknar andra arter i Kneiffiella men skiljer sig från alla genom de söljelösa hyferna och basidierna med endast två sterigmer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sälgknotterskinn

Länsvis förekomst och status för sälgknotterskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sälgknotterskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs 1969 på material samlat på sälg utanför Alingsås. Den var då redan känd från äldre insamlingar från Stockholm, Uppsala och Abisko. Det finns inga fynd av arten i Sverige sedan den beskrevs. I Norge är den känd från en lokal och där samlad senast 1982. I Finland är den också bara samlad en gång 1991. Inga fynd har gjorts i Danmark och arten är heller inte rapporterad från någon annan plats utanför Norden. Flera försök att återfinna arten på typlokalen har gjorts under senare år men utan resultat. Bör för närvarande betraktas som utgången i Sverige.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Schizoporaceae  
  • Släkte
    Kneiffiella  
  • Art
    Kneiffiella efibulata(J.Erikss. & Hjortstam) Jülich & Stalpers - sälgknotterskinn
    Synonymer
    Grandinia efibulata (J.Erikss. & Hjortstam) Jülich
    Hyphodontia efibulata J.Erikss. & Hjortstam

Nedbrytare som bildar fruktkroppar på döda kvarsittande eller nedfallna grenar av sälg, jolster eller andra videarter. Typlokalen är ett igenväxande, delvis vattenfyllt tidigare grustag. Fyndet från Abisko visar att sälgknotterskinn kan växa även i alpina videsnår varför arten borde ha god tillgång till lämpliga lokaler.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
· viden - Salix (Viktig)
Artens livsmiljö i fjällen kan på sikt hotas av klimatförändringar. Andra lämpliga lokaler kan påverkas av torrläggning, upprensning längs åar och stränder och av exploatering. I huvudsak torde dock inte förändrad markanvändning utgöra ett stort hot mot arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Inventering av tidigare lokaler, andra liknande miljöer och av alpina videsnår bör genomföras för att kunna avgöra artens status i landet.
Utländska namn. FI – rantaotaraspikka. NO – seljeknorteskinn.

Eriksson, J. & Hjortstam, K. 1969. Four new taxa of Hyphodontia (Basidiomycetes). Svensk Botanisk Tidskrift 63: 217-232.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1976. The Corticiaceae of North Europe, vol. 4. Fungiflora, Oslo.

Kotiranta, H. & Saarenoksa, R. 2000. Rare Finnish Aphyllophorales (Basidiomycetes) plus two new combinations in Efibula. Annales Botanici Fennici 30: 211-249.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Schizoporaceae  
  • Släkte
    Kneiffiella  
  • Art
    Kneiffiella efibulata, (J.Erikss. & Hjortstam) Jülich & Stalpers - sälgknotterskinn
    Synonymer
    Grandinia efibulata (J.Erikss. & Hjortstam) Jülich
    Hyphodontia efibulata J.Erikss. & Hjortstam
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012