Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sågtandad mycelbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Fjädervingar, mycelbaggar, asbaggar m.fl. Liodopria serricornis
Sågtandad mycelbagge Skalbaggar, Fjädervingar, mycelbaggar, asbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2 mm lång, nästan klotrund skalbagge med kraftiga antenner vilkas yttre leder är sågtandade. Kroppen är gulbrun med mörka teckningar mitt på halsskölden och vid basen på täckvingarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för sågtandad mycelbagge Observationer i  Sverige för sågtandad mycelbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i Småland, Öland, Östergötland, Västergötland, Uppland och Västmanland. Närmast i Finland och Litauen. Dessutom förekommer arten sällsynt och sporadiskt i bergsområden i Mellaneuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i slemsvampar av släktena Stemonitis och Fuligo på gammal död ved, främst av gran men även av lövträd som ek, bok, sälg och björk. Påträffad i Småland, Öland, Östergötland, Västergötland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i slemsvampar av släktena Stemonitis och Fuligo på gammal död ved, främst av gran men även av lövträd som ek, bok, sälg och björk. Larvutvecklingen är förmodligen ganska kort och främst förlagd till eftersommaren, medan den fullbildade skalbaggen kan påträffas under en stor del av året.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· ask
· ask
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· sälg
· sälg
· tall
· tall
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
·
·
· stiftsvampar
· stiftsvampar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Leiodidae (mycelbaggar), Släkte Liodopria, Art Liodopria serricornis (Gyllenhal, 1813) - sågtandad mycelbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i slemsvampar av släktena Stemonitis och Fuligo på gammal död ved, främst av gran men även av lövträd som ek, bok, sälg och björk. Påträffad i Småland, Öland, Östergötland, Västergötland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 2 mm lång, nästan klotrund skalbagge med kraftiga antenner vilkas yttre leder är sågtandade. Kroppen är gulbrun med mörka teckningar mitt på halsskölden och vid basen på täckvingarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sågtandad mycelbagge

Länsvis förekomst och status för sågtandad mycelbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sågtandad mycelbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i Småland, Öland, Östergötland, Västergötland, Uppland och Västmanland. Närmast i Finland och Litauen. Dessutom förekommer arten sällsynt och sporadiskt i bergsområden i Mellaneuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Leiodidae - mycelbaggar 
  • Underfamilj
    Leiodinae  
  • Tribus
    Agathidiini  
  • Släkte
    Liodopria  
  • Art
    Liodopria serricornis(Gyllenhal, 1813) - sågtandad mycelbagge

Larvutvecklingen sker i slemsvampar av släktena Stemonitis och Fuligo på gammal död ved, främst av gran men även av lövträd som ek, bok, sälg och björk. Larvutvecklingen är förmodligen ganska kort och främst förlagd till eftersommaren, medan den fullbildade skalbaggen kan påträffas under en stor del av året.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· (Viktig)
· stiftsvampar - Stemonitis (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten är främst knuten till gamla naturskogsbestånd med ett rikt inslag av gammal död ved, och dess möjligheter att överleva i vanlig kulturskog är förmodligen begränsade. Den ställer troligen stora krav på sin miljö, och är inte enbart beroende av död ved utan även av en rik förekomst av slemsvampar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är viktigt att spara gamla granbestånd med ett rikt inslag av murkna lågor och stubbar. Det är även angeläget att bestånden förblir skiktade, så att successionsföljden med död ved upprätthålls.

Andersson, B. 1981. Notiser om svenska skalbaggar 3. Ent. Tidskr. 102: 142.

Horion, A. 1949. Faunistik der mitteleuropäischen Käfer. Bd. 2: 160–161. Frankfurt a. M.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 218.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Leiodidae - mycelbaggar 
  • Underfamilj
    Leiodinae  
  • Tribus
    Agathidiini  
  • Släkte
    Liodopria  
  • Art
    Liodopria serricornis, (Gyllenhal, 1813) - sågtandad mycelbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.