Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mindre sötvedelssäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora colutella
Mindre sötvedelssäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 12–14 mm. Framvingarna är ljusgula, rödgula mot spetsen, med en vit, ungefär jämnbred framkantslinje som slutar före spetsen, en vit linje också i vingvecket och på bakkanten, samt en fin mittlinje. Den liknar flera andra säckmalar men kan möjligen skiljas på förekomsten av en vit, tunn mittlinje i framvingen samt den gulaktiga färgen bakom den vita framkantslinjen. Slitna exemplar kan förväxlas med några andra säckmalar. Arten är avbildad av Parenti (2000) och Patzak (1974).
Utbredning
Länsvis förekomst för mindre sötvedelssäckmal Observationer i  Sverige för mindre sötvedelssäckmal
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Sötvedelbladsäckmal finns utbredd över hela Central- och Sydeuropa. I Danmark finns den angiven från söder och sydväst, bland annat har den påträffats nära Möns klint. Från Sverige föreligger uppgifter om ett par fynd, som dock kräver närmare undersökning. Sålunda nämner Benander (1939) utan förbehåll att arten ska vara funnen av Thomson i Skåne och av Ljung i Småland. Fynden är inte osannolika men fortfarande obestyrkta. Arten har förgäves eftersökts av samlare under de gångna decennierna i Sydsverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Arten, som är knuten sötevedel (Astraglus glycyphyllos), är uppgiven från Skåne och Blekinge i äldre litteratur, men beläggsexemplar saknas. Det finns dock ingen anledning att betvivla fyndens riktighet. Ej påträffad under 1900-talet och bör därför betraktas som RE. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Arten håller till på torrare marker såsom vägkanter, torrbackar, skräpmarker och öppna impediment. Larven lever på sötvedel Astragalus glycyphyllos, ginst Genista spp., vicker Vicia spp., kronill Coronilla spp. och käringtand Lotus corniculatus. Larven gör på hösten en mina på värdväxten och våren därpå lever den i en av bladstycken ihopfogad säck där bakänden är krökt. Fjärilen kläcks i slutet av juni och kan sedan påträffas någon månad framåt.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ginster
· ginster
· kroniller
· kroniller
· käringtand
· käringtand
· sötvedel
· sötvedel
· vickrar
· vickrar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora colutella (Fabricius, 1794) - mindre sötvedelssäckmal Synonymer sötvedelbladsäckmal

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten, som är knuten sötevedel (Astraglus glycyphyllos), är uppgiven från Skåne och Blekinge i äldre litteratur, men beläggsexemplar saknas. Det finns dock ingen anledning att betvivla fyndens riktighet. Ej påträffad under 1900-talet och bör därför betraktas som RE. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Vingbredd 12–14 mm. Framvingarna är ljusgula, rödgula mot spetsen, med en vit, ungefär jämnbred framkantslinje som slutar före spetsen, en vit linje också i vingvecket och på bakkanten, samt en fin mittlinje. Den liknar flera andra säckmalar men kan möjligen skiljas på förekomsten av en vit, tunn mittlinje i framvingen samt den gulaktiga färgen bakom den vita framkantslinjen. Slitna exemplar kan förväxlas med några andra säckmalar. Arten är avbildad av Parenti (2000) och Patzak (1974).

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för mindre sötvedelssäckmal

Länsvis förekomst och status för mindre sötvedelssäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mindre sötvedelssäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sötvedelbladsäckmal finns utbredd över hela Central- och Sydeuropa. I Danmark finns den angiven från söder och sydväst, bland annat har den påträffats nära Möns klint. Från Sverige föreligger uppgifter om ett par fynd, som dock kräver närmare undersökning. Sålunda nämner Benander (1939) utan förbehåll att arten ska vara funnen av Thomson i Skåne och av Ljung i Småland. Fynden är inte osannolika men fortfarande obestyrkta. Arten har förgäves eftersökts av samlare under de gångna decennierna i Sydsverige.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora colutella(Fabricius, 1794) - mindre sötvedelssäckmal
    Synonymer
    sötvedelbladsäckmal

Arten håller till på torrare marker såsom vägkanter, torrbackar, skräpmarker och öppna impediment. Larven lever på sötvedel Astragalus glycyphyllos, ginst Genista spp., vicker Vicia spp., kronill Coronilla spp. och käringtand Lotus corniculatus. Larven gör på hösten en mina på värdväxten och våren därpå lever den i en av bladstycken ihopfogad säck där bakänden är krökt. Fjärilen kläcks i slutet av juni och kan sedan påträffas någon månad framåt.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ginster - Genista (Viktig)
· kroniller - Coronilla (Viktig)
· käringtand - Lotus corniculatus (Viktig)
· sötvedel - Astragalus glycyphyllos (Viktig)
· vickrar - Vicia (Viktig)
Upphört bete, igenväxning och exploatering av skilda slag kan hota artens förekomst.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Om sötvedelbladsäckmalen skulle påträffas i Sverige bör man underrätta markägaren och med denne komma överens om ett program för undersökning och skydd av arten.

Benander, P. 1939. Die Coleophoriden Schwedens. Opuscula ent. Band IV, Häft. 1–2: 30–110.

Parenti, U. 2000. A Guide to the Microlepidoptera of Europe. Museo Regionale di Scienze Naturali. Torino.

Patzak, H. 1974. Beiträge zur Insektenfauna der DDR: Lepidoptera – Coleophoridae. Beitr. Ent. 24(5/8): 153–278.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora colutella, (Fabricius, 1794) - mindre sötvedelssäckmal
    Synonymer
    sötvedelbladsäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.