Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  saltmålla

Organismgrupp Kärlväxter Atriplex pedunculata
Saltmålla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Saltmålla är en ettårig, vårgroende, grå ört. I allmänhet är den omkring 1 dm hög, men sträcker sig i enstaka fall till flera dm. Den är ogrenad eller grenad från basen med nedliggande sidogrenar. De nedre bladen är motsatta, de övre strödda, smalt ovala med helbräddad kant och smalnar av till ett bladskaft. Blomställningen är långsträckt med oansenliga, enkönade blommor. Efter blomningen växer fruktskaften ut till 1–3 cm längd. Frukten omges av treflikiga förblad, som är fastvuxna vid frukten. Deras mittflik är ganska liten, medan de två sidoställda böjer sig hornlikt utåt, vilket ger fruktställningen ett mycket karakteristiskt utseende. Blomningstiden är från juli till september. En närstående grå målla, portlakmålla, är flerårig med förvedad stambas och har oskaftade frukter.
Utbredning
Länsvis förekomst för saltmålla Observationer i  Sverige för saltmålla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Saltmålla växer i Sydsverige, både vid Väst- och Östkusten. I Skåne, Halland och Bohuslän förekommer den tämligen regelbundet där dess speciella biotoper finns. Även på Öland och Gotland finns den på lämpliga lokaler, men här är frekvensen tydligt i avtagande. Några tidigare förekomster i Blekinge och Småland är numera utgångna. I Norden för övrigt finns arten i Danmark, där den är i avtagande, men förekommer ännu lokalt i stora populationer, framför allt på Jyllands västkust. Totalutbredningen sträcker sig från kuster i Sibirien och sydöstra Europa till Spanien, England och Baltikum. Även några europeiska inlandsförekomster på saltrik mark är kända.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer utmed kusten från Skåne upp till norra Bohuslän samt på Öland och Gotland. Saltmålla förekommer på havsstränder, framför allt på strandängar, på mark med finsand med lerinblandning, i gles, lågvuxen vegetation. Den växer dels på den nedre landstranden, där den tidvis blir vattendränkt, dels på mellersta och övre landstranden, framför allt där marken anrikats på salt, i så kallade saltskonor. Saltmållan konkurreras lätt ut om vegetationen sluter sig därför att betet upphört eller på grund av övergödning från avlopp etc. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (30-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 176 (150-250) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Saltmålla förekommer på havsstränder, framför allt på strandängar, på mark med finsand med lerinblandning, i gles, lågvuxen vegetation. Den växer dels på den nedre landstranden, där den tidvis blir vattendränkt, dels på mellersta och övre landstranden, framför allt där marken anrikats på salt, i s k saltskonor. Regelbundna följeslagare till saltmållan är andra salttåliga växter som glasört, saltört, havsnarv och revigt saltgräs. Arten kan även förekomma på driftbankar och blir då ofta storvuxen och rikgrenig.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Marin miljö
Marin miljö
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Amaranthaceae (amarantväxter), Släkte Atriplex (fetmållor), Art Atriplex pedunculata L. - saltmålla Synonymer Obione pedunculata (L.) Moq., Halimione pedunculata (L.) Aellen, Halimus pedunculatus (L.) Wallr.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer utmed kusten från Skåne upp till norra Bohuslän samt på Öland och Gotland. Saltmålla förekommer på havsstränder, framför allt på strandängar, på mark med finsand med lerinblandning, i gles, lågvuxen vegetation. Den växer dels på den nedre landstranden, där den tidvis blir vattendränkt, dels på mellersta och övre landstranden, framför allt där marken anrikats på salt, i så kallade saltskonor. Saltmållan konkurreras lätt ut om vegetationen sluter sig därför att betet upphört eller på grund av övergödning från avlopp etc. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (30-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 176 (150-250) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Konventioner Typisk art i 1310 Glasörtstränder (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 1330 Salta strandängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Saltmålla är en ettårig, vårgroende, grå ört. I allmänhet är den omkring 1 dm hög, men sträcker sig i enstaka fall till flera dm. Den är ogrenad eller grenad från basen med nedliggande sidogrenar. De nedre bladen är motsatta, de övre strödda, smalt ovala med helbräddad kant och smalnar av till ett bladskaft. Blomställningen är långsträckt med oansenliga, enkönade blommor. Efter blomningen växer fruktskaften ut till 1–3 cm längd. Frukten omges av treflikiga förblad, som är fastvuxna vid frukten. Deras mittflik är ganska liten, medan de två sidoställda böjer sig hornlikt utåt, vilket ger fruktställningen ett mycket karakteristiskt utseende. Blomningstiden är från juli till september. En närstående grå målla, portlakmålla, är flerårig med förvedad stambas och har oskaftade frukter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för saltmålla

Länsvis förekomst och status för saltmålla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för saltmålla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Saltmålla växer i Sydsverige, både vid Väst- och Östkusten. I Skåne, Halland och Bohuslän förekommer den tämligen regelbundet där dess speciella biotoper finns. Även på Öland och Gotland finns den på lämpliga lokaler, men här är frekvensen tydligt i avtagande. Några tidigare förekomster i Blekinge och Småland är numera utgångna. I Norden för övrigt finns arten i Danmark, där den är i avtagande, men förekommer ännu lokalt i stora populationer, framför allt på Jyllands västkust. Totalutbredningen sträcker sig från kuster i Sibirien och sydöstra Europa till Spanien, England och Baltikum. Även några europeiska inlandsförekomster på saltrik mark är kända.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Atriplex - fetmållor 
  • Art
    Atriplex pedunculataL. - saltmålla
    Synonymer
    Obione pedunculata (L.) Moq.
    Halimione pedunculata (L.) Aellen
    Halimus pedunculatus (L.) Wallr.

Saltmålla förekommer på havsstränder, framför allt på strandängar, på mark med finsand med lerinblandning, i gles, lågvuxen vegetation. Den växer dels på den nedre landstranden, där den tidvis blir vattendränkt, dels på mellersta och övre landstranden, framför allt där marken anrikats på salt, i s k saltskonor. Regelbundna följeslagare till saltmållan är andra salttåliga växter som glasört, saltört, havsnarv och revigt saltgräs. Arten kan även förekomma på driftbankar och blir då ofta storvuxen och rikgrenig.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Marin miljö, Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Saltmållan konkurreras lätt ut om vegetationen sluter sig därför att betet upphört eller på grund av övergödning från avlopp etc.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Bete tycks vara en viktig förutsättning för att saltmållan skall trivas, både genom att växtligheten då hålls låg och genom att betesdjurens tramp skapar luckor i vegetationen, som underlättar etableringen. Ett ganska hårt betestryck bör alltså i första hand fortsätta. Arten tycks vara gynnad av gåsbete, men klarar fårbete dåligt. I andra hand bör andra åtgärder vidtas som hindrar igenväxning och gynnar vegetationsfria luckor på strandängarna. Övergödning av växtplatserna måste undvikas. Förutsättningarna för frögroning, etablering och spridning bör undersökas. Saltmålla bör övervakas av floraväktare.
Utländska namn – NO: Saltmelde, DK: Stilket kilebæger, GB: Pedunculate Sea-purslane.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Gillner, V. 1960. Vegetations- und Standortsundersuchungen in den Strandwiesen der schwedischen Westkuste. Acta Phytogeogr. Suec. 43.

Hansen, A. & Pedersen, A. 1965. Chenopodiaceernes og Amaranthaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 63: 205–288.

Johansson, O., Ekstam, U. & Forshed, N. 1986. Havsstrandängar. LT/Naturvårdsverket, Stockholm.

Kraft, J. 1987. Falsterbohalvöns flora. Växterna vid kusten mellan Malmö och Trelleborg. Lund.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Atriplex - fetmållor 
  • Art
    Atriplex pedunculata, L. - saltmålla
    Synonymer
    Obione pedunculata (L.) Moq.
    Halimione pedunculata (L.) Aellen
    Halimus pedunculatus (L.) Wallr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.