Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sammetsfrölöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Harpalus griseus
Sammetsfrölöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 9–12 mm lång jordlöpare med jämnbred, något tillplattad kroppsform. Översidan är svart med halssköldens bakhörn ljusare rödbruna, ben och antenner är rödgula. Karakteristiskt är täckvingarnas täta punktur och tilltryckta, sammetsglänsande behåring. Arten förväxlas lätt med den allmänna släktingen H. rufipes, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för sammetsfrölöpare Observationer i  Sverige för sammetsfrölöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fynd finns från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Västergötland och Uppland (Stockholms skärgård). Arten uppträder i de norra delarna av detta område mer eller mindre sporadiskt, och kan förekomma under några år på en lokal för att sedan försvinna. Mer permanenta populationer finns åtminstone i Skåne, Halland och möjligen på Öland. Närmast i Danmark, södra delarna av Norge och Finland samt Baltikum. Världsutbredningen omfattar hela Palaearktis; från Frankrike till Kina och Japan, söderut till Nordafrika och Mellanöstern.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT°)
Kriterier
B2b(iii)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU°)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam vegetation, ofta på trädesåkrar med vegetation av t ex borsttåtel. Känd från spridda lokaler i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland och Västergötland. Arten har migrationstendenser och populationen fluktuerar extremt. Under varma somrar kan arten uppträda på många lokaler, men stabila populationer har endast konstaterats i Skåne och Halland. Hotas av ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk) samt igenväxning av sandmarker. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-90). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-360) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Sårbar (VU). Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från VU till NT. (B2b(iii)c(iii,iv)).
Ekologi
Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam ruderatpräglad torrmarksvegetation. Ofta på trädesåkrar med vegetation av t.ex. borsttåtel, i gamla grustäkter, störda sandmarker (t.ex. militära övningsfält) eller andra typer av torra ruderatmarker; mer sällan på ren flygsand. Arten överensstämmer i habitatval med Harpalus calceatus, och påträffas ofta tillsammans med den. Förmodligen är såväl larven som den fullbildade skalbaggen växtlevande. Arten fortplantar sig under hösten, och övervintrar som larv. Den fullbildade skalbaggen påträffas talrikast i augusti-september. Den är nattaktiv, har god flygförmåga, och påträffas ofta i vinddrift på havsstränder eller lockad till ljus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor), "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Harpalus, Art Harpalus griseus (Panzer, 1797) - sammetsfrölöpare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT°)
Kriterier B2b(iii)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU°)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam vegetation, ofta på trädesåkrar med vegetation av t ex borsttåtel. Känd från spridda lokaler i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland och Västergötland. Arten har migrationstendenser och populationen fluktuerar extremt. Under varma somrar kan arten uppträda på många lokaler, men stabila populationer har endast konstaterats i Skåne och Halland. Hotas av ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk) samt igenväxning av sandmarker. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-90). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-360) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Sårbar (VU). Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från VU till NT. (B2b(iii)c(iii,iv)).
En 9–12 mm lång jordlöpare med jämnbred, något tillplattad kroppsform. Översidan är svart med halssköldens bakhörn ljusare rödbruna, ben och antenner är rödgula. Karakteristiskt är täckvingarnas täta punktur och tilltryckta, sammetsglänsande behåring. Arten förväxlas lätt med den allmänna släktingen H. rufipes, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sammetsfrölöpare

Länsvis förekomst och status för sammetsfrölöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sammetsfrölöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fynd finns från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Västergötland och Uppland (Stockholms skärgård). Arten uppträder i de norra delarna av detta område mer eller mindre sporadiskt, och kan förekomma under några år på en lokal för att sedan försvinna. Mer permanenta populationer finns åtminstone i Skåne, Halland och möjligen på Öland. Närmast i Danmark, södra delarna av Norge och Finland samt Baltikum. Världsutbredningen omfattar hela Palaearktis; från Frankrike till Kina och Japan, söderut till Nordafrika och Mellanöstern.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus griseus(Panzer, 1797) - sammetsfrölöpare

Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam ruderatpräglad torrmarksvegetation. Ofta på trädesåkrar med vegetation av t.ex. borsttåtel, i gamla grustäkter, störda sandmarker (t.ex. militära övningsfält) eller andra typer av torra ruderatmarker; mer sällan på ren flygsand. Arten överensstämmer i habitatval med Harpalus calceatus, och påträffas ofta tillsammans med den. Förmodligen är såväl larven som den fullbildade skalbaggen växtlevande. Arten fortplantar sig under hösten, och övervintrar som larv. Den fullbildade skalbaggen påträffas talrikast i augusti-september. Den är nattaktiv, har god flygförmåga, och påträffas ofta i vinddrift på havsstränder eller lockad till ljus.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor), "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Artens status är svårbedömd p.g.a det oberäkneliga uppträdandet, och gynnas säkert av ett varmare klimat, men dess livsmiljö är minskande. De viktigaste hoten torde vara ändrade brukningsformer (ökad kemikalieanvändning i jordbruket och upphört trädesbruk på sandiga marker) samt igenväxning av sandmarker som en följd av upphört bete eller igenplantering med tall. Täktrestaurering är också ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Igenväxning av sandmarker måste förhindras genom bibehållen hävd. Ett par av lokalerna i Skåne är belägna på militära övningsfält, där ett intensivt markslitage från körning med militära fordon bidrar till att upprätthålla för arten lämpliga betingelser. Många rödlistade insekter är knutna till de tidiga successionsstadier som ofta skapas i sand- och grustäkter. Rutinerna vid brytning och efterbehandling bör ses över, så att täkternas positiva betydelse kan bibehållas.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005, 2016. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus griseus, (Panzer, 1797) - sammetsfrölöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005, 2016. © ArtDatabanken, SLU 2005.