Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sammetsmusseron

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Dermoloma pseudocuneifolium
Sammetsmusseron Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sammetsmusseron är en liten gråbrun, skör, mjölluktande svamp med hygrofan hatt och gråa till brunaktiga urnupna skivor. Hattdiametern når upp emot 25 mm och foten är tunn, 1–3 mm, avsmalnande nedåt. Sporerna är vita. Mikroskopiskt kännetecknas arten av släta, ellipsoida sporer som är tydligt amyloida. Hatthuden karaktäriseras hos sammetsmusseronen liksom hos hela släktet Dermoloma av rundade celler (sk cellulär hatthud). I släktet finns ett par närstående och snarlika arter: den i sydsvenska naturbetesmarker relativt vanligt förekommande grå sammetsmusseron (D. cuneifolium) med icke-amyloida sporer och den sällsynta D. josserandii med amyloida, brett ellipsoida sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för sammetsmusseron Observationer i  Sverige för sammetsmusseron
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art är sällsynt i Sverige. Fynden hittills, i Skåne, Öland, Östergötland, Västergötland, Dalsland och Uppland, tyder på att arten har en sydlig utbredning. 30 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 600, vilket motsvarar ungefär 1 200 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 12 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. att ogödslade torra naturbetesmarker växer igen. Omfattningen är dock svår att bedöma. I Norden i övrigt finns uppgifter om fynd i södra Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadssätt okänt. Växer i ogödslad och öppen naturbetesmark, sällan buskmark på kalkrik mark. Tämligen anonym och troligen bristfälligt rapporterad men sällsynt och krävande. Total poulation liten, en historisk och fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. att torra naturbetesmarker växer igen eller påverkas negativt av andra faktorer. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (600-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (30-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (160-600) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Ekologi
Svampen lever som nedbrytare i jord. Den förekommer i öppna naturbetesmarker, kalktorrängar och torra enbuskmarker liksom i rika ädellövskogsmiljöer, företrädesvis på kalkrikt underlag. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Dermoloma, Art Dermoloma pseudocuneifolium Bon - sammetsmusseron Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Växer i ogödslad och öppen naturbetesmark, sällan buskmark på kalkrik mark. Tämligen anonym och troligen bristfälligt rapporterad men sällsynt och krävande. Total poulation liten, en historisk och fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. att torra naturbetesmarker växer igen eller påverkas negativt av andra faktorer. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (600-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (30-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (160-600) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Sammetsmusseron är en liten gråbrun, skör, mjölluktande svamp med hygrofan hatt och gråa till brunaktiga urnupna skivor. Hattdiametern når upp emot 25 mm och foten är tunn, 1–3 mm, avsmalnande nedåt. Sporerna är vita. Mikroskopiskt kännetecknas arten av släta, ellipsoida sporer som är tydligt amyloida. Hatthuden karaktäriseras hos sammetsmusseronen liksom hos hela släktet Dermoloma av rundade celler (sk cellulär hatthud). I släktet finns ett par närstående och snarlika arter: den i sydsvenska naturbetesmarker relativt vanligt förekommande grå sammetsmusseron (D. cuneifolium) med icke-amyloida sporer och den sällsynta D. josserandii med amyloida, brett ellipsoida sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sammetsmusseron

Länsvis förekomst och status för sammetsmusseron baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sammetsmusseron

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art är sällsynt i Sverige. Fynden hittills, i Skåne, Öland, Östergötland, Västergötland, Dalsland och Uppland, tyder på att arten har en sydlig utbredning. 30 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 600, vilket motsvarar ungefär 1 200 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 12 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. att ogödslade torra naturbetesmarker växer igen. Omfattningen är dock svår att bedöma. I Norden i övrigt finns uppgifter om fynd i södra Norge.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Dermoloma  
  • Art
    Dermoloma pseudocuneifoliumBon - sammetsmusseron

Svampen lever som nedbrytare i jord. Den förekommer i öppna naturbetesmarker, kalktorrängar och torra enbuskmarker liksom i rika ädellövskogsmiljöer, företrädesvis på kalkrikt underlag. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot sammetsmusseronen utgörs av att dess växtplatser i betesmarker förbuskas och på sikt växer igen på grund av minskande betestryck. Även gödsling av dessa marken innebär ett allvarligt hot, eftersom denna art har utvecklats i och är anpassad till marker med låg näringsstatus.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Hävd i form av bete eller slåtter bör upprätthållas på de hittills kända ängsmarkslokalerna för sammetsmusseronen. Gödsling bör undvikas. På de platser där arten förekommer i lövskog bör lokalernas karaktär bevaras.

Jeppson. M. 1997: Släktet Dermoloma – en preliminär översikt. Jordstjärnan 18(2):15–24.

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Dermoloma  
  • Art
    Dermoloma pseudocuneifolium, Bon - sammetsmusseron
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2001.