Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandbrodd

Organismgrupp Kärlväxter Milium vernale
Sandbrodd Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sandbrodd är ett litet, ettårigt gräs. De mycket tunna stråna blir 1–2 dm höga, ofta med två ledknutar i den nedre delen. Bladskivornas längd är upp till 4 cm och deras bredd 1–3 mm. De är kala men något sträva och övergår i sträva, stundom något rödaktiga bladslidor. Snärpet är spetsigt och 2–4 mm långt. Blomställningen är en vippa med uppåtriktade eller något utstående grenar. De enblommiga småaxen är borstlösa, c. 3 mm långa och något tillplattade. Skärmfjällen är liklånga och innesluter ytter- och inneragnarna och blomman. – Sandbrodd känns bäst igen på att den är liten och tunn och har ganska små, borstlösa småax med helt omslutande skärmfjäll.
Utbredning
Länsvis förekomst för sandbrodd Observationer i  Sverige för sandbrodd
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Enda kända förekomsten i Sverige är i Vamlingbo socken på södra Gotland. Den växer där på en yta av ca 500 kvadratmeter i en betesmark. Gräset upptäcktes på denna växtplats 1994, då det fanns i hundratals exemplar. Därefter har förekomsten fluktuerat, antagligen mest beroende av årsmån: 1998 – tusentals exemplar. Arten europeiska utbredning är huvudsakligen sydöstlig, men omfattar även medelhavsområdet och spanska och franska atlantkusten samt enstaka förekomster i Holland och England (Guernsey). Dessutom finns den i nordafrikanska kustområden och i asiatiska bergstrakter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Två lokaler kända, en vardera på Öland och Gotland. Lokalen på Öland upptäckt sedan förra rödlistebedömningen (samlad redan 1974 men först bestämd på 2000-talet). Växer i betesmark. Sandbrodd förekommer i de partier där vegetationen på grund av markstörning är gles, arten är konkurrenssvag. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (250-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 184 km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
Ekologi
Sandbrodd växer i en mycket artrik beteshage, som till största delen är torr, men även har en del fuktigare partier. På lokalen finns en mer eller mindre sluten vegetation med enstaka buskar som slån Prunus spinosa och en Juniperus communis samt fårsvingel Festuca ovina, brudbröd Filipendula vulgaris, mandelblom Saxifraga granulata och andra torrängsväxter. I fuktigare sänkor växer en rikedom av orkidéer som Adam och Eva Dactylorhiza sambucina, krutbrännare Orchis ustulata. I störda och torrare partier förekommer regelbundet ett stort antal ettåriga växter som sydsmörblomma Ranunculus sardous, grusbräcka Saxifraga tridactylites, grusviva Androsace septentrionalis, jordklöver Trifolium campestre och vårvicker Vicia lathyroides samt mera sällsynta arter som vittåtel Aira caryophyllea, sandlusern Medicago minima och brokförgätmigej Myosotis discolor. Dessa ettåringa arter är hävdgynnade och flera av dem kulturspridda, vilket gör att man kan förmoda att även sandgräset har kommit in med människan. Dess historia på platsen är dock okänd. Sandbrodden förekommer rikligast i partier där vegetationen på grund av markstörning eller torka är gles. På de nordligare av de övriga europeiska lokalerna växer sandbrodd på sandiga och lätta jordar och i dynområden, där marken är fuktig under vintern.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Milium (hässlebroddssläktet), Art Milium vernale M. Bieb. - sandbrodd Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Två lokaler kända, en vardera på Öland och Gotland. Lokalen på Öland upptäckt sedan förra rödlistebedömningen (samlad redan 1974 men först bestämd på 2000-talet). Växer i betesmark. Sandbrodd förekommer i de partier där vegetationen på grund av markstörning är gles, arten är konkurrenssvag. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (250-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 184 km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
Sandbrodd är ett litet, ettårigt gräs. De mycket tunna stråna blir 1–2 dm höga, ofta med två ledknutar i den nedre delen. Bladskivornas längd är upp till 4 cm och deras bredd 1–3 mm. De är kala men något sträva och övergår i sträva, stundom något rödaktiga bladslidor. Snärpet är spetsigt och 2–4 mm långt. Blomställningen är en vippa med uppåtriktade eller något utstående grenar. De enblommiga småaxen är borstlösa, c. 3 mm långa och något tillplattade. Skärmfjällen är liklånga och innesluter ytter- och inneragnarna och blomman. – Sandbrodd känns bäst igen på att den är liten och tunn och har ganska små, borstlösa småax med helt omslutande skärmfjäll.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandbrodd

Länsvis förekomst och status för sandbrodd baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandbrodd

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Enda kända förekomsten i Sverige är i Vamlingbo socken på södra Gotland. Den växer där på en yta av ca 500 kvadratmeter i en betesmark. Gräset upptäcktes på denna växtplats 1994, då det fanns i hundratals exemplar. Därefter har förekomsten fluktuerat, antagligen mest beroende av årsmån: 1998 – tusentals exemplar. Arten europeiska utbredning är huvudsakligen sydöstlig, men omfattar även medelhavsområdet och spanska och franska atlantkusten samt enstaka förekomster i Holland och England (Guernsey). Dessutom finns den i nordafrikanska kustområden och i asiatiska bergstrakter.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Milium - hässlebroddssläktet 
  • Art
    Milium vernaleM. Bieb. - sandbrodd

Sandbrodd växer i en mycket artrik beteshage, som till största delen är torr, men även har en del fuktigare partier. På lokalen finns en mer eller mindre sluten vegetation med enstaka buskar som slån Prunus spinosa och en Juniperus communis samt fårsvingel Festuca ovina, brudbröd Filipendula vulgaris, mandelblom Saxifraga granulata och andra torrängsväxter. I fuktigare sänkor växer en rikedom av orkidéer som Adam och Eva Dactylorhiza sambucina, krutbrännare Orchis ustulata. I störda och torrare partier förekommer regelbundet ett stort antal ettåriga växter som sydsmörblomma Ranunculus sardous, grusbräcka Saxifraga tridactylites, grusviva Androsace septentrionalis, jordklöver Trifolium campestre och vårvicker Vicia lathyroides samt mera sällsynta arter som vittåtel Aira caryophyllea, sandlusern Medicago minima och brokförgätmigej Myosotis discolor. Dessa ettåringa arter är hävdgynnade och flera av dem kulturspridda, vilket gör att man kan förmoda att även sandgräset har kommit in med människan. Dess historia på platsen är dock okänd. Sandbrodden förekommer rikligast i partier där vegetationen på grund av markstörning eller torka är gles. På de nordligare av de övriga europeiska lokalerna växer sandbrodd på sandiga och lätta jordar och i dynområden, där marken är fuktig under vintern.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Sandbrodd hotas både av igenväxning om bete och markstörning uteblir och av alltför hårt bete.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokalen måste hållas under uppsikt med strävan att hålla betestrycket på en optimal nivå. Bete av ungnöt är bäst, då det ger en lämplig omfattning av markslitage. Eftersom gräset blommar och sätter frukt tidigt på våren bör man undvika bete alltför tidigt. En måttlig buskvegetation bör finnas. Eftersom det inte är uteslutet att sandbrodd kan finnas på fler liknande lokaler på Gotland och kanske på Öland, bör den även fortsättningsvis eftersökas.
Utländska namn – GB: Early millet. Arten förmodas vara höstgroende (Emanuelsson & Haglund 2002) och gynnas därför av fuktiga höstar och vintrar.

.

Emanuelsson E. & Haglund A. 2002. Sandbrodd, ett nytt gräs för Norden. Svensk Bot. Tidskr. 96: 216–222.

Petersson J. 1995. Nyheter i Gotlands flora 1994. Rindi 1995: 4–17.

Stace, C. 1997. New Flora of the British Isles, ed. 2. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Milium - hässlebroddssläktet 
  • Art
    Milium vernale, M. Bieb. - sandbrodd
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.