Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandfältspalpmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Brachmia dimidiella
Sandfältspalpmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredden uppgår till 10–11 mm. I sin mest typiska form är B. dimidiella omisskännlig genom sitt klargula fält i framvingen, vilket sträcker sig från vingbasen och löper brett längs bakkanten till 3/4 ut på vingen där det gula gör en plötslig sväng framåt, parallellt med vingens utkant, och når framkanten. Det övriga av framvingen är mörkbrunt. I det gula fältet syns oftast tre små ekvidistanta svarta prickar i en trubbvinklig formation, den innersta i vingvecket och de övriga mitt i vingen. Vissa former av sandfältbågpalpmalen har dock bara en antydan till ljusare teckning där det gula normalt brukar finnas, och ytterligare former som är helt bruna förekommer. Oftast finns dock åtminstone en antydan till en ljusgul framkantsfläck strax före spetsen. De mörka fransarna har en delningslinje. Bakvingarna är ljusare, brungrå, med ljust smutsgrå fransar. Huvud och mellankropp är gräddfärgade. Arten är avbildad av Elsner (1999).
Utbredning
Länsvis förekomst för sandfältspalpmal Observationer i  Sverige för sandfältspalpmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är utbredd över större delen av Europa bort till Centralasien. I Finland är arten känd från den sydöstra delen (5 provinser). Från Danmark har den noterats från norra Jylland, nordvästra Själland och Bornholm. I Norge har den hittats på ett par lokaler i Gudbrandsdalen. Sandfältbågpalpmalen har bara registrerats från de sydligaste landskapen Sverige: Skåne (Kivik, Vitemölla, Nymö, Rinkaby och Lyngsjö), Blekinge (Listerlandet), Halland, Småland och Öland (Gårdby, Norra Möckleby och Persnäs), men så sent som 17.VI.2000 påträffades arten i Värmland, Väse, Tvärbäcken (Brattforsheden) av K-Å Petersson, ett anmärkningsvärt hopp i den svenska utbredningen. Under senare år har den endast hittats på några enstaka lokaler. På vissa andra, tidigare kända lokaler verkar den vara utgången. Arten är lokal och kan förekomma på mindre ytor varför den lätt undgår upptäckt. Med tanke på dess ekologi kan man med fog ändå förmoda att dess förekomst i landet sakta minskar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten endast känd från ett fåtal helt från varandra isolerade lokaler i södra Götaland. Artens biologi är inte känd, men när dess habitat, torra stäppängar växer igen tycks arten snabbt försvinna. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4500 (832-56000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-40) km². (2005) 96. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)).
Ekologi
Sandfältbågpalpmalen hör hemma på sandfält, torrängar, längs vägkanter och liknande marker. Den är en dagflygare men iakttas sällan flygande aktivt i terrängen, dels på grund av sin ringa storlek (svår att se) och dels för att den uppträder koncentrerat på mindre ytor, vilket gör att den ganska snabbt träffar på en partner. Detta indikeras av att arten inte sällan fångas in copula. Fjärilen är så vitt bekant inte uppfödd i Sverige, men från Centraleuropa uppges den leva på backsilja Peucedanum oreoselinum och P. montanum, som ej finns i Sverige. För åtminstone den numera utgångna lokalen i Gårdby på Öland kunde backsilja tänkas som värdväxt. Annars kan man nog anta att andra värdväxter är aktuella för Sverige. Fjärilen kan anträffas från slutet av juni till början av augusti.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backsilja
· backsilja
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Brachmia, Art Brachmia dimidiella (Denis & Schiffermüller, 1775) - sandfältspalpmal Synonymer sandfältbågpalpmal

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten endast känd från ett fåtal helt från varandra isolerade lokaler i södra Götaland. Artens biologi är inte känd, men när dess habitat, torra stäppängar växer igen tycks arten snabbt försvinna. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4500 (832-56000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-40) km². (2005) 96. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)).
Vingbredden uppgår till 10–11 mm. I sin mest typiska form är B. dimidiella omisskännlig genom sitt klargula fält i framvingen, vilket sträcker sig från vingbasen och löper brett längs bakkanten till 3/4 ut på vingen där det gula gör en plötslig sväng framåt, parallellt med vingens utkant, och når framkanten. Det övriga av framvingen är mörkbrunt. I det gula fältet syns oftast tre små ekvidistanta svarta prickar i en trubbvinklig formation, den innersta i vingvecket och de övriga mitt i vingen. Vissa former av sandfältbågpalpmalen har dock bara en antydan till ljusare teckning där det gula normalt brukar finnas, och ytterligare former som är helt bruna förekommer. Oftast finns dock åtminstone en antydan till en ljusgul framkantsfläck strax före spetsen. De mörka fransarna har en delningslinje. Bakvingarna är ljusare, brungrå, med ljust smutsgrå fransar. Huvud och mellankropp är gräddfärgade. Arten är avbildad av Elsner (1999).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandfältspalpmal

Länsvis förekomst och status för sandfältspalpmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandfältspalpmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är utbredd över större delen av Europa bort till Centralasien. I Finland är arten känd från den sydöstra delen (5 provinser). Från Danmark har den noterats från norra Jylland, nordvästra Själland och Bornholm. I Norge har den hittats på ett par lokaler i Gudbrandsdalen. Sandfältbågpalpmalen har bara registrerats från de sydligaste landskapen Sverige: Skåne (Kivik, Vitemölla, Nymö, Rinkaby och Lyngsjö), Blekinge (Listerlandet), Halland, Småland och Öland (Gårdby, Norra Möckleby och Persnäs), men så sent som 17.VI.2000 påträffades arten i Värmland, Väse, Tvärbäcken (Brattforsheden) av K-Å Petersson, ett anmärkningsvärt hopp i den svenska utbredningen. Under senare år har den endast hittats på några enstaka lokaler. På vissa andra, tidigare kända lokaler verkar den vara utgången. Arten är lokal och kan förekomma på mindre ytor varför den lätt undgår upptäckt. Med tanke på dess ekologi kan man med fog ändå förmoda att dess förekomst i landet sakta minskar.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Dichomeridinae  
  • Släkte
    Brachmia  
  • Art
    Brachmia dimidiella(Denis & Schiffermüller, 1775) - sandfältspalpmal
    Synonymer
    sandfältbågpalpmal

Sandfältbågpalpmalen hör hemma på sandfält, torrängar, längs vägkanter och liknande marker. Den är en dagflygare men iakttas sällan flygande aktivt i terrängen, dels på grund av sin ringa storlek (svår att se) och dels för att den uppträder koncentrerat på mindre ytor, vilket gör att den ganska snabbt träffar på en partner. Detta indikeras av att arten inte sällan fångas in copula. Fjärilen är så vitt bekant inte uppfödd i Sverige, men från Centraleuropa uppges den leva på backsilja Peucedanum oreoselinum och P. montanum, som ej finns i Sverige. För åtminstone den numera utgångna lokalen i Gårdby på Öland kunde backsilja tänkas som värdväxt. Annars kan man nog anta att andra värdväxter är aktuella för Sverige. Fjärilen kan anträffas från slutet av juni till början av augusti.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backsilja - Peucedanum oreoselinum (Har betydelse)
Artens förekomst på sandmarker och andra liknande väldränerade marker gör att den oavsiktligt lätt kan slås ut vid olika former av markexploatering, eller om markanvändningen på annat sätt förändras. Den förefaller gynnas av lätt bete, men när detta upphör växer markerna lätt igen av mer högvuxna örter, såsom hundäxing, hundkex, o.d. Även tillväxt av slån och andra buskar men i synnerhet tallplantering kan så småningom göra lokalen otjänlig.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
För artens överlevnad är det viktigt att man gör upp en lista över alla kända lokaler som fortfarande hyser arten, samt påbörja ett studium av dess autekologi. Först och främst bör man ta reda på vilken värdväxt (värdväxter) larven lever på och i vilket successionsstadium de kända lokalerna befinner sig. Om arten fortfarande finns kvar inom t.ex. reservatet vid Vitemölla, kunde man där närmare lära känna artens levnadsvillkor. Även på Öland torde någon lokal kunna användas som referens för att studera sandfältbågpalpmalens livsbetingelser. Helst skulle varje år en rapport levereras om artens status i Sverige.

Benander, P. 1935. Småfjärilar från Blekinge. Ent. Tidskr. 57: 34–46.

Elsner, G. et al. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bratislava.

Svensson, I., 1994. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1993. Ent. Tidskr. 115: 45–52.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Dichomeridinae  
  • Släkte
    Brachmia  
  • Art
    Brachmia dimidiella, (Denis & Schiffermüller, 1775) - sandfältspalpmal
    Synonymer
    sandfältbågpalpmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.