Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandsnedbandsvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Clepsis pallidana
Sandsnedbandsvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vacker vecklare med guldgul glänsande grundfärg och roströda sneda band tvärsöver framvingen. Variation finns i framvingens teckning från tydliga band till individer som helt saknar band. Bakvingarna är ljusa, nästan vita och något glänsande. Könsskillnad finns genom att honan har smalare och spetsigare vingar och hanen har costalfåll. Vingspann 15-18 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för sandsnedbandsvecklare Observationer i  Sverige för sandsnedbandsvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sandfältsnedbandvecklaren har i Sverige en sydlig och ganska kustbunden utbredning och är funnen i Skåne, Blekinge, Halland Öland, Gotland med Fårön, Gotska sandön och Bohuslän. Fynd från 2000-talet härrör främst från östra och sydligaste Skåne, södra Halland samt Gotland. I övrigt har arten en vid utbredning i Europa men saknas i de allra västligaste delarna som Storbritannien och Portugal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Sandfältsnedbandvecklaren är, som namnet anger, strikt bunden till mycket öppna, sandiga marker med en lågväxt men ganska örtrik vegetation. Hit hör sandstäpp, men även sandiga marker utan kalkinslag samt även mycket strandnära sandmarker. Artens larv synes vara mer eller mindre polyfag och ett flertal växter anges som larvens värdväxter t ex fältmalört (Artemisia campestris), hedblomster (Helichrysum arenarium) och fetknopp (Sedum sp). Arten hotas av igenplantering och igenväxning av öppna örtrika sandmarker som sandstäpp som utgör en av de mest hotade biotoperna i Sverige idag. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (8-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (32-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Ekologi
Sandfältsnedbandvecklaren är, som namnet anger, strikt bunden till mycket öppna, sandiga marker med en lågväxt men ganska örtrik vegetation. Hit hör sandstäpp, men även sandiga marker utan kalkinslag samt även mycket strandnära sandmarker. Det finns inga återkommande fyndrapporter om att arten skulle vara funnen utanför sitt egentliga habitat vilket visar att den är mycket lokaltrogen och endast undantagsvis lämnar detta. Fjärilen flyger från cirka mitten av juni fram till början av augusti. Artens larv synes vara mer eller mindre polyfag och ett flertal näringsväxter anges som larvens värdväxter på vilka den lever under maj-juni. Här kan nämnas oxtunga, Anchusa officinalis, fältmalört, Artemisia campestris, hedblomster, Helichrysum arenarium, och fetknopp, Sedum sp.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fetknoppar
· fetknoppar
· fältmalört
· fältmalört
· hedblomster
· hedblomster
· oxtungor
· oxtungor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Clepsis, Art Clepsis pallidana (Fabricius, 1776) - sandsnedbandsvecklare Synonymer sandfältsnedbandvecklare

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Sandfältsnedbandvecklaren är, som namnet anger, strikt bunden till mycket öppna, sandiga marker med en lågväxt men ganska örtrik vegetation. Hit hör sandstäpp, men även sandiga marker utan kalkinslag samt även mycket strandnära sandmarker. Artens larv synes vara mer eller mindre polyfag och ett flertal växter anges som larvens värdväxter t ex fältmalört (Artemisia campestris), hedblomster (Helichrysum arenarium) och fetknopp (Sedum sp). Arten hotas av igenplantering och igenväxning av öppna örtrika sandmarker som sandstäpp som utgör en av de mest hotade biotoperna i Sverige idag. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (8-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (32-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
En vacker vecklare med guldgul glänsande grundfärg och roströda sneda band tvärsöver framvingen. Variation finns i framvingens teckning från tydliga band till individer som helt saknar band. Bakvingarna är ljusa, nästan vita och något glänsande. Könsskillnad finns genom att honan har smalare och spetsigare vingar och hanen har costalfåll. Vingspann 15-18 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandsnedbandsvecklare

Länsvis förekomst och status för sandsnedbandsvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandsnedbandsvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sandfältsnedbandvecklaren har i Sverige en sydlig och ganska kustbunden utbredning och är funnen i Skåne, Blekinge, Halland Öland, Gotland med Fårön, Gotska sandön och Bohuslän. Fynd från 2000-talet härrör främst från östra och sydligaste Skåne, södra Halland samt Gotland. I övrigt har arten en vid utbredning i Europa men saknas i de allra västligaste delarna som Storbritannien och Portugal.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Tortricinae  
  • Släkte
    Clepsis  
  • Art
    Clepsis pallidana(Fabricius, 1776) - sandsnedbandsvecklare
    Synonymer
    sandfältsnedbandvecklare

Sandfältsnedbandvecklaren är, som namnet anger, strikt bunden till mycket öppna, sandiga marker med en lågväxt men ganska örtrik vegetation. Hit hör sandstäpp, men även sandiga marker utan kalkinslag samt även mycket strandnära sandmarker. Det finns inga återkommande fyndrapporter om att arten skulle vara funnen utanför sitt egentliga habitat vilket visar att den är mycket lokaltrogen och endast undantagsvis lämnar detta. Fjärilen flyger från cirka mitten av juni fram till början av augusti. Artens larv synes vara mer eller mindre polyfag och ett flertal näringsväxter anges som larvens värdväxter på vilka den lever under maj-juni. Här kan nämnas oxtunga, Anchusa officinalis, fältmalört, Artemisia campestris, hedblomster, Helichrysum arenarium, och fetknopp, Sedum sp.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Blottad mark, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fetknoppar - Sedum (Viktig)
· fältmalört - Artemisia campestris (Viktig)
· hedblomster - Helichrysum arenarium (Viktig)
· oxtungor - Anchusa (Har betydelse)
Öppna, örtrika, sandiga marker, och i synnerhet sandstäpp, hör idag till de mest hotade svenska biotoperna. De har, i förhållande till landet som helhet, en mycket liten areal och missgynnas eller är starkt hotade av ett flertal olika faktorer. Hit hör igenplantering, särskilt av tall som planteras för att binda sanden och hindra sandflykt. Vidare upphörd hävd som bidrar till att konkurrenståliga högvuxna växter tränger undan den lägre floran, vilket gör marken igenvuxen och artfattig, samt minskad markstörning som missgynnar frösättningen av den hävdgynnade floran. Kvävenedfall och direkt gödsling bidrar till urlakning av kalkrika sandmarker samt som helhet att den kvävegynnade floran konkurrerar ut den lägre växtligheten. Även ett allt för intensivt bete kan missgynna arten eftersom den lågproduktiva marken kan bli helt nedbetad med följd att habitatet blir otjänligt för arten som saknar skydd samt växter som är lämpliga för äggläggning. Tidigare har flera sandiga stora områden varit använda som skjutfält, vilket varit mycket gynnsamt för floran som kunnat föryngras genom bränder och markstörningar. Avvecklingen av militära områden har tyvärr missgynnat ett stort antal sandmarksarter som gynnats av militära aktiviteter. På sandmarker finns även ett hårt exploateringstryck eftersom de ur samhällelig synpunkt och produktivt inom jordbruket inte fyller något större värde och därför är eftertraktade för bland annat bostadsbyggnation. Täktverksamhet har två olika följder. Dels kan en lokal fördärvas och arter utrotas genom att en täkt skapas. En täkt blir dock med tiden ofta en värdefull livsmiljö för många sandmarksarter och igenplantering eller efterbehandling av täkter som fått värdefulla naturvärden kan förstöra livsmiljön för känsliga sandmarksarter i dessa.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Inventeringar och rapporteringar över artens idag kända förekomster. Arten kan påträffas genom ljusfångst men stöts oftast och lättast upp de ljusa timmarna under fjärilens flygtid. Extensiv beteshävd som håller ned vegetationen men ändå lämnar kvar blommande växter. Markstörningar som gynnar frösättningen för konkurrenssvaga arter. Utökat skydd för de få återstående sandiga markerna. Övergivna täkter ska inte efterbehandlas, utan hållas öppna, hävdade och markstöras vid behov.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europé. A Distributional Checklist. Apollo Books.

Razowski, J. 2001. Die Tortriciden Mitteleuropas. - Frantisek Slamka, Bratislava.

Svensson, I. & Palmqvist, G. 1990. Förteckning över svenska fjärilnamn. Catalogus Lepidopterorum Suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen i Stockholm.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen i Stockholm.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare. The Nordic Tortricidae. Entomologiska sällskapet i Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg, 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Tortricinae  
  • Släkte
    Clepsis  
  • Art
    Clepsis pallidana, (Fabricius, 1776) - sandsnedbandsvecklare
    Synonymer
    sandfältsnedbandvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg, 2012.