Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandnejlika

Organismgrupp Kärlväxter Dianthus arenarius
Sandnejlika Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sandnejlika är en flerårig, tätt tuvad ört med kala, vanligen enblommiga stjälkar. De blågröna bladen är nästan barrlika, hårda och har sträva kanter. Fodret är ca 2 cm långt och cylindriskt. Kronbladen är skaftade och djupt fransade. De är snövita men har vid basen en grön fläck med vita eller röda hår. Svagt röda blommor förekommer. Blommorna är aromatiskt väldoftande, särskilt nattetid. Blomningstiden är juni till september. Genom förgrening av jordstammen bildas till slut täta tuvor.
Utbredning
Länsvis förekomst för sandnejlika Observationer i  Sverige för sandnejlika
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sandnejlikan växer vid Skånes östra kust och på Kristianstadsslätten, fyra lokaler finns även i västra Skåne. Den har under inventeringen av Skåne (1990-2001) blivit funnen på ca 275 lokaler. Den är utgången från en lokal i Halland och en i Blekinge. I övriga Norden finns den endast sällsynt i Finland, men där representerad av underarten ssp. borrusicus. Den svenska underarten ssp. arenarius finns förutom i Sverige endast på ett fåtal lokaler i Estland och Lettland. De skånska lokalerna utgör västliga utposter av artens östligt europeiska utbredning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Skåne. Sandnejlika är en karaktärsart för den skånska sandstäppen. Hotas främst av avtagande bete, vilket leder till ett mera slutet vegetationstäcke, samt av urlakning av den kalkrika sanden. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för sandstäpp som håller på att revideras, och den skånska underarten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Skånsk sandnejlika är ett svenskt ansvarstaxon med över halva världspopulationen i Skåne (resten i Baltikum, främst i Lettland). Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (45-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4756 (4500-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 244 (240-276) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Sandnejlikan är en karaktärsart för den sydöstskånska sandstäppen. En förutsättning för bevarandet av denna biotop är att sanden omlagras då och då så att ny humusfattig sand blottläggs. Detta har tidigare skett genom ytlig jordbearbetning i ett ambulerande åkerbruk och genom betesdjurens tramp. Sandnejlikan är en utpräglat ljus- och värmeälskande växt som gynnats av denna historiska markanvändning. Markomröringen i kombination med stark solinstrålning och kraftig avdunstning motverkar urlakning och försurning. Sandstäppens underlag är kalkrikt och har relativt god basmättnadsgrad.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Caryophyllaceae (nejlikväxter), Släkte Dianthus (nejlikor), Art Dianthus arenarius L. - sandnejlika Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Skåne. Sandnejlika är en karaktärsart för den skånska sandstäppen. Hotas främst av avtagande bete, vilket leder till ett mera slutet vegetationstäcke, samt av urlakning av den kalkrika sanden. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för sandstäpp som håller på att revideras, och den skånska underarten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Skånsk sandnejlika är ett svenskt ansvarstaxon med över halva världspopulationen i Skåne (resten i Baltikum, främst i Lettland). Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (45-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4756 (4500-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 244 (240-276) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4, Typisk art i 6120 Sandstäpp (Kontinental region (CON))
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5, 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Sandnejlika är en flerårig, tätt tuvad ört med kala, vanligen enblommiga stjälkar. De blågröna bladen är nästan barrlika, hårda och har sträva kanter. Fodret är ca 2 cm långt och cylindriskt. Kronbladen är skaftade och djupt fransade. De är snövita men har vid basen en grön fläck med vita eller röda hår. Svagt röda blommor förekommer. Blommorna är aromatiskt väldoftande, särskilt nattetid. Blomningstiden är juni till september. Genom förgrening av jordstammen bildas till slut täta tuvor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandnejlika

Länsvis förekomst och status för sandnejlika baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandnejlika

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sandnejlikan växer vid Skånes östra kust och på Kristianstadsslätten, fyra lokaler finns även i västra Skåne. Den har under inventeringen av Skåne (1990-2001) blivit funnen på ca 275 lokaler. Den är utgången från en lokal i Halland och en i Blekinge. I övriga Norden finns den endast sällsynt i Finland, men där representerad av underarten ssp. borrusicus. Den svenska underarten ssp. arenarius finns förutom i Sverige endast på ett fåtal lokaler i Estland och Lettland. De skånska lokalerna utgör västliga utposter av artens östligt europeiska utbredning.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Dianthus - nejlikor 
  • Art
    Dianthus arenariusL. - sandnejlika

Sandnejlikan är en karaktärsart för den sydöstskånska sandstäppen. En förutsättning för bevarandet av denna biotop är att sanden omlagras då och då så att ny humusfattig sand blottläggs. Detta har tidigare skett genom ytlig jordbearbetning i ett ambulerande åkerbruk och genom betesdjurens tramp. Sandnejlikan är en utpräglat ljus- och värmeälskande växt som gynnats av denna historiska markanvändning. Markomröringen i kombination med stark solinstrålning och kraftig avdunstning motverkar urlakning och försurning. Sandstäppens underlag är kalkrikt och har relativt god basmättnadsgrad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Kvarvarande lokaler med sandstäpp hotas främst av avtagande beteshävd, vilket leder till ett mera slutet vegetationstäcke, förnaansamling och uppbyggnad av ett humusskikt.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Ett bevarande av den sydöstskånska sandstäppen är viktigt för att bevara sandnejlikan och flera andra hotade växter. Bete med lämpligt djurantal måste behållas. Eventuellt kan ytlig markbearbetning prövas i vissa områden. En stor förekomst vid Degeberga bör skyddas.

Åtgärdsprogram Fastställt
Sandnejlika är fridlyst. Sandnejlikan i Finland räknas till den vittspridda ssp. borussicus, medan underarten ssp. arenarius endast förekommer i Sverige och Baltikum. Underartens snäva utbredning medför att vi har ett särskilt stort ansvar för dess existens. Sandnejlikan var förr en uppskattad betesväxt i östra Skåne. Den ansågs göra betet mera attraktivt för fåren och ge bättre kvalitet på köttet. Arten har länge använts som trädgårdsväxt. Sandnejlika omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Utländska namn – NO: Sandnellik, DK: Sand-Nellike, FI: Hietaneilikka.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Kotiranta, H., Uotila, P. Sulkava, S. & Peltonen, S.-L. (eds.) 1998. Red Data Book of East Fennoscandia.

Ministry of the Environment, Finnish Environment Institute & Botanical Museum, Finnish Museum of Natural History. Helsinki.

Lagerberg, T. 1956–58. Vilda växter i Norden. 3 uppl. Stockholm.

Laine, U. 1997. Heitaneilikka. I Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Mattiasson, G. 1974. Sandstäpp. Vegetation, dynamik och skötsel. Medd. fr. avd. f. Ekologisk Botanik, Lunds Univ. 2,4.

Mattiasson, G. 2004. Skånska kärlväxter i Natura 2000. Länsstyrelsen i Skåne län.

Nilsson, A. 1982. Västskånska ättehögar och deras flora. Svensk Bot. Tidskr. 76: 391–409.

Olsson, K.-A. 1997. Sandnejlika, Dianthus arenarius, i Skåne. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (3): 19–23.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Johansson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Dianthus - nejlikor 
  • Art
    Dianthus arenarius, L. - sandnejlika
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Johansson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.