Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandtimotej

Organismgrupp Kärlväxter Phleum arenarium
Sandtimotej Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sandtimotej är ett litet, ettårigt gräs. Stråna är styva och 5–15 cm höga. De kan vara något greniga vid basen, så att plantan förefaller vara tuvad. Bladslidorna är som färska violettanlupna, den översta tydligt uppblåst, och bladskivorna långspetsade och 1–3 cm långa. Blomställningen är ett klubblikt, ovalt ax med tydligt avsmalnande bas. Som färskt är det blå- eller grågrönt, men det gulnar ganska snart. Skärmfjällens kanter är cilierade till tandade. Överblommade exemplar av sandtimotej står kvar länge under sommaren som gula, styva små plantor. Även i detta skick är sandtimotej lätt att känna igen som en liten, ettårig timotej med nedåt avsmalnande ax.
Utbredning
Länsvis förekomst för sandtimotej Observationer i  Sverige för sandtimotej
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sandtimotej förekommer på sammanlagt ett hundratal lokaler i landet, framför allt i kusttrakter. För närvarande finns den i östra Skåne och på Gotland, sällsynt på Öland, framför allt på östra sidan, samt på ett fåtal lokaler i Halland och Bohuslän. Den har försvunnit från Blekinge och minskar mer eller mindre tydligt i alla landskap. Sandtimotej finns framför allt i kusttrakter i Syd- och västeuropa samt som införd på Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Skåne, Bohuslän, Halland samt på Öland och Gotland. Sandtimotej växer på sandig, störd mark, såsom sanddyner, sandstäpp och sandfält. Sandtimotejens tillbakagång beror sannolikt på att växttäcket av olika skäl sluter sig, t.ex. genom minskad störning av betesdjur. Gödsling genom kvävenedfall är ett idag ökande hot mot arter i sandstäpp. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (4000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Sandtimotej växer på sandig, störd mark, såsom sanddyner, sandstäpp och sandfält tillsammans med sandstarr Carex arenaria och borsttåtel Corynephorus canescens, men även på kulturskapade miljöer med gles vegetation, t.ex. vid järnvägar, vägar och vägkanter, i sandtäkter och på övergivna sandiga åkrar och på trampad, fläckvis kal sandmark. På Öland finns den mest i solvarm sand på kulturskapade växtplatser, på Gotland mest på sanddyner och sandgräshedar. Växtplatserna är över lag humus- och finjordsfattiga. Möjligen gynnas den av visst kalkinnehåll i sanden. Den gynnas även av betesdrift genom att trampet skapar störningar i växttäcket så att sanden blottläggs.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Phleum (timotejer), Art Phleum arenarium L. - sandtimotej Synonymer Sandkampe

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Skåne, Bohuslän, Halland samt på Öland och Gotland. Sandtimotej växer på sandig, störd mark, såsom sanddyner, sandstäpp och sandfält. Sandtimotejens tillbakagång beror sannolikt på att växttäcket av olika skäl sluter sig, t.ex. genom minskad störning av betesdjur. Gödsling genom kvävenedfall är ett idag ökande hot mot arter i sandstäpp. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (4000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Konventioner Typisk art i 2130 Grå dyner (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6120 Sandstäpp (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Sandtimotej är ett litet, ettårigt gräs. Stråna är styva och 5–15 cm höga. De kan vara något greniga vid basen, så att plantan förefaller vara tuvad. Bladslidorna är som färska violettanlupna, den översta tydligt uppblåst, och bladskivorna långspetsade och 1–3 cm långa. Blomställningen är ett klubblikt, ovalt ax med tydligt avsmalnande bas. Som färskt är det blå- eller grågrönt, men det gulnar ganska snart. Skärmfjällens kanter är cilierade till tandade. Överblommade exemplar av sandtimotej står kvar länge under sommaren som gula, styva små plantor. Även i detta skick är sandtimotej lätt att känna igen som en liten, ettårig timotej med nedåt avsmalnande ax.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandtimotej

Länsvis förekomst och status för sandtimotej baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandtimotej

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sandtimotej förekommer på sammanlagt ett hundratal lokaler i landet, framför allt i kusttrakter. För närvarande finns den i östra Skåne och på Gotland, sällsynt på Öland, framför allt på östra sidan, samt på ett fåtal lokaler i Halland och Bohuslän. Den har försvunnit från Blekinge och minskar mer eller mindre tydligt i alla landskap. Sandtimotej finns framför allt i kusttrakter i Syd- och västeuropa samt som införd på Nya Zeeland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Phleum - timotejer 
  • Art
    Phleum arenariumL. - sandtimotej
    Synonymer
    Sandkampe

Sandtimotej växer på sandig, störd mark, såsom sanddyner, sandstäpp och sandfält tillsammans med sandstarr Carex arenaria och borsttåtel Corynephorus canescens, men även på kulturskapade miljöer med gles vegetation, t.ex. vid järnvägar, vägar och vägkanter, i sandtäkter och på övergivna sandiga åkrar och på trampad, fläckvis kal sandmark. På Öland finns den mest i solvarm sand på kulturskapade växtplatser, på Gotland mest på sanddyner och sandgräshedar. Växtplatserna är över lag humus- och finjordsfattiga. Möjligen gynnas den av visst kalkinnehåll i sanden. Den gynnas även av betesdrift genom att trampet skapar störningar i växttäcket så att sanden blottläggs.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Sandtimotejens tillbakagång beror sannolikt på att växttäcket av olika skäl sluter sig, t.ex. genom minskad störning av betesdjur. Gödsling genom kvävenedfall är ett idag ökande hot mot arter i sandstäpp.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Genom att vidmakthålla blottor i vegetationstäcket på sandtimotejens växtplatser ger man förutsättningar för dess överlevnad. En eventuell artificiell störning måste dock ske vid sådan tidpunkt att unga plantor inte skadas. Förekomster på sandstränder bör hållas under uppsikt så att de inte skadas av anläggningar för bad- och friluftsliv. Populationerna bör kontinuerligt hållas under uppsikt av floraväktarna.
Utländska namn - DK: Sand-Rottehale, F: hietatähkiö, N: sandtimotei, GB: Sand Cat´s-tail

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2000. Presentation av Ölands nya hotarter bland kärlväxterna. Krutbrännaren 9 (2): 36–57.

Ekstam, U., Jacobson, R., Mattsson, M. & Porsne, T. 1984. Ölands och Gotlands växtvärld. Helsingborg.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Pedersen, A. 1974. Gramineernes udbredelse i Danmark. Spontane og naturaliserede arter. Bot. Tidsskr. 68: 177–343.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Å. Lundqvist. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2000. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Phleum - timotejer 
  • Art
    Phleum arenarium, L. - sandtimotej
    Synonymer
    Sandkampe
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2000. © ArtDatabanken, SLU 2007.