Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sibirisk antennmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemophora amatella
Sibirisk antennmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mycket vacker antennmal med ett gult tvärband vid två tredjedelar från vingbasen, omgivet av två smala, metalliskt ljusblå band. Utanför tvärbanden finns ett tiotal smala mörka linjer som i sin förlängning inåt tycks utgå från vingbasen. Antennerna är långa, hos hanen minst tre gånger så långa som framvingen. Hos honan är de bara något längre än framvingen och dessutom mörka och den inre halvan är tydligt tjockare. Sibirisk antennmal är mycket lik den i större delen av landet vanliga lövskogsantennmalen Nemophora degeerella, som är något mindre och har mindre distinkta, mörka längsgående linjer utanför tvärbanden. Vingspann 19-24 mm hos hanen och 18-20 mm hos honan.
Utbredning
Länsvis förekomst för sibirisk antennmal Observationer i  Sverige för sibirisk antennmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sibirisk antennmal rapporterades i Sverige första gången 1982. Den är dock ganska säkert en gammal medlem av den svenska faunan. Hittills har den påträffats i Hälsingland, vid några platser längs kusten i Väster- och Norrbotten samt i Tornedalen, där tidigare en individrik population fanns vid Kengis. Här kan arten ha fått det svårt då den ängsmark den höll till på håller på att växa igen. Övriga lokaler har inte kontrollerats, och är ibland inte med säkerhet noggrant lokaliserade, men man kan anta att många av dem håller på att förfalla. Oftast ser man bara enstaka fjärilar, men någon gång kan man under gynnsamma år stöta på flera exemplar på en viss lokal. I Finland är arten känd från större delen av landet och har inte rödlistats där. Den saknas i övriga nordiska länder och är i övrigt bara känd från den nordvästra delen av Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Sibirisk antennmal är känd från ett fåtal platser i norra Norrland. Habitatet är övergivna slåtterängar med videarter. Nedläggning och beskogning av jordbruksmark är ett pågående hot på artens kända lokaler. Larven lever sannolikt på döda sälgblad eller liknande. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Sibirisk antennmal förekommer på olika typer av ängsmark (i vid mening) med lövbuskage, som skyddar mot blåst och håller vissna löv lagom fuktiga för larverna. Fjärilen flyger från midsommartid till slutet av juli, enligt vissa observationer någon vecka tidigare än N. degeerella där båda finns tillsammans. Förstadierna är inte kända, men med all sannolikhet lever larven av vissna löv.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· egentliga växter
· egentliga växter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Adelidae (antennmalar), Släkte Nemophora, Art Nemophora amatella (Staudinger, 1892) - sibirisk antennmal Synonymer Adela amatella Staudinger, 1892, Adela amurensis Alpheraky, 1897

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Sibirisk antennmal är känd från ett fåtal platser i norra Norrland. Habitatet är övergivna slåtterängar med videarter. Nedläggning och beskogning av jordbruksmark är ett pågående hot på artens kända lokaler. Larven lever sannolikt på döda sälgblad eller liknande. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En mycket vacker antennmal med ett gult tvärband vid två tredjedelar från vingbasen, omgivet av två smala, metalliskt ljusblå band. Utanför tvärbanden finns ett tiotal smala mörka linjer som i sin förlängning inåt tycks utgå från vingbasen. Antennerna är långa, hos hanen minst tre gånger så långa som framvingen. Hos honan är de bara något längre än framvingen och dessutom mörka och den inre halvan är tydligt tjockare. Sibirisk antennmal är mycket lik den i större delen av landet vanliga lövskogsantennmalen Nemophora degeerella, som är något mindre och har mindre distinkta, mörka längsgående linjer utanför tvärbanden. Vingspann 19-24 mm hos hanen och 18-20 mm hos honan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sibirisk antennmal

Länsvis förekomst och status för sibirisk antennmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sibirisk antennmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sibirisk antennmal rapporterades i Sverige första gången 1982. Den är dock ganska säkert en gammal medlem av den svenska faunan. Hittills har den påträffats i Hälsingland, vid några platser längs kusten i Väster- och Norrbotten samt i Tornedalen, där tidigare en individrik population fanns vid Kengis. Här kan arten ha fått det svårt då den ängsmark den höll till på håller på att växa igen. Övriga lokaler har inte kontrollerats, och är ibland inte med säkerhet noggrant lokaliserade, men man kan anta att många av dem håller på att förfalla. Oftast ser man bara enstaka fjärilar, men någon gång kan man under gynnsamma år stöta på flera exemplar på en viss lokal. I Finland är arten känd från större delen av landet och har inte rödlistats där. Den saknas i övriga nordiska länder och är i övrigt bara känd från den nordvästra delen av Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Nemophora  
  • Art
    Nemophora amatella(Staudinger, 1892) - sibirisk antennmal
    Synonymer
    Adela amatella Staudinger, 1892
    Adela amurensis Alpheraky, 1897

Sibirisk antennmal förekommer på olika typer av ängsmark (i vid mening) med lövbuskage, som skyddar mot blåst och håller vissna löv lagom fuktiga för larverna. Fjärilen flyger från midsommartid till slutet av juli, enligt vissa observationer någon vecka tidigare än N. degeerella där båda finns tillsammans. Förstadierna är inte kända, men med all sannolikhet lever larven av vissna löv.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· egentliga växter - Plantae (Viktig)
Igenväxning av ängs- och hagmarker missgynnar arten, liksom exploatering och ändrad markanvändning. I övrigt är de hot som kan drabba sibirisk antennmal svårbedömda, då artens habitatkrav inte är fullständigt kända.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
De lokaler, som är hemvist för sibirisk antennmal, bör skötas så att den halvöppna karaktären behålls och att mindre buskar och lövträd kan leverera det substrat larven lever av. Alla sentida och framtida lokaler bör, registreras på Artportalen och berörda länsstyrelser planera och genomföra lämpliga åtgärder för att gynna artens fortlevnad. Markägaren bör också involveras i planerna.

Bengtsson, B. Å. 2008. Nemophora amatella sibirisk antennmal, s. 306-307. - I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae-Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Kyrki, J. 1981. Nemophora amurensis Itä-Fennoskandiassa (Lepidoptera, Incurvariidae). [Nemophora amurensis in Eastern Fennoscandica]. - Notulae Entomologica 61: 125-129.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Nemophora  
  • Art
    Nemophora amatella, (Staudinger, 1892) - sibirisk antennmal
    Synonymer
    Adela amatella Staudinger, 1892
    Adela amurensis Alpheraky, 1897
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken