Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sibirisk kamgälsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Limniska snäckor Valvata sibirica
Sibirisk kamgälsnäcka Blötdjur, Limniska snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sibirisk kamgälsnäcka tillhör den specialiserade gruppen kamgälsnäckor. Vid hastigt påseende kan den tas för en skivsnäcka, men mynningen är nästan cirkelrund och har tillslutningslock (operculum). Skalet är platt, den sista vindlingen vidgas snabbt och skjuter ut något nedåt. Färgen är mörkbrun till grågrön och skalet har en karakteristisk, markerad tvärstiering med fina, regelbundna, markerade åsar. Skalet når en höjd av 1,4–1,7 mm och en bredd av 4–5 mm. Naveln är mycket vid.
Utbredning
Länsvis förekomst för sibirisk kamgälsnäcka Observationer i  Sverige för sibirisk kamgälsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredningsområdet omfattar de norra delarna av Sibirien och Ryssland: från Kamtjacka och Amur till Kolahalvön, samt norra Skandinavien I Nordskandinavien förekommer arten i ett brett bälte genom nordligaste Finland, mellersta och norra Finnmark i Norge och i Sverige i ett ca 160 km brett bälte genom Lappland och Norrbotten till Jämtland. Inom detta bälte är arten känd från 98 lokaler. Sydligaste lokal är Tångböle (Lat. 61º 21 N) i Jämtland. Den saknas i fjällkedjan och högst belägna svenska lokal ligger på 540 m.ö.h. Arten måste anses som mycket sällsynt. Dess status på flera av de äldre lokalerna är oklar, troligen har den – genom exploatering av älvarna för vattenkraft – försvunnit från flera av sina tidigare förekomster .
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i grunda sjöar, avsnördra delar av älvsträckor samt småbäckar, speciellt i Norrlands mellanbygder från Jämtland till Karesuando. Ca 100 kända lokaler. Har tidigare minskat klart till följd av älvregleringen, då avsnörda sjöar försvann. Framtida exploatering är ett hot. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 33000 (20000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (200-800) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
V. sibirica har påträffats i många olika typer av habitat: Sjöar, större dammar, långsamt flytande älvar och bäckar samt avsnörda sidovatten till större vattendrag. Majoriteten av lokalerna är grunda, eutrofa sjöar. Arten tycks inte vara knuten till ett speciellt bottensubstrat, men typiskt för många lokaler är riklig förekomst av vattenväxter och mossa. I Norge påträffas arten på lokaler med pH mellan 7,4 och 9,5 och totalhårdhet minst 0,45 dH.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Familj Valvatidae (kamgälsnäckor), Släkte Valvata, Art Valvata sibirica Middendorf, 1851 - sibirisk kamgälsnäcka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i grunda sjöar, avsnördra delar av älvsträckor samt småbäckar, speciellt i Norrlands mellanbygder från Jämtland till Karesuando. Ca 100 kända lokaler. Har tidigare minskat klart till följd av älvregleringen, då avsnörda sjöar försvann. Framtida exploatering är ett hot. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 33000 (20000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (200-800) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Sibirisk kamgälsnäcka tillhör den specialiserade gruppen kamgälsnäckor. Vid hastigt påseende kan den tas för en skivsnäcka, men mynningen är nästan cirkelrund och har tillslutningslock (operculum). Skalet är platt, den sista vindlingen vidgas snabbt och skjuter ut något nedåt. Färgen är mörkbrun till grågrön och skalet har en karakteristisk, markerad tvärstiering med fina, regelbundna, markerade åsar. Skalet når en höjd av 1,4–1,7 mm och en bredd av 4–5 mm. Naveln är mycket vid.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sibirisk kamgälsnäcka

Länsvis förekomst och status för sibirisk kamgälsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sibirisk kamgälsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredningsområdet omfattar de norra delarna av Sibirien och Ryssland: från Kamtjacka och Amur till Kolahalvön, samt norra Skandinavien I Nordskandinavien förekommer arten i ett brett bälte genom nordligaste Finland, mellersta och norra Finnmark i Norge och i Sverige i ett ca 160 km brett bälte genom Lappland och Norrbotten till Jämtland. Inom detta bälte är arten känd från 98 lokaler. Sydligaste lokal är Tångböle (Lat. 61º 21 N) i Jämtland. Den saknas i fjällkedjan och högst belägna svenska lokal ligger på 540 m.ö.h. Arten måste anses som mycket sällsynt. Dess status på flera av de äldre lokalerna är oklar, troligen har den – genom exploatering av älvarna för vattenkraft – försvunnit från flera av sina tidigare förekomster .
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Heterobranchia, infraclassis incertae sedis  
  • Överfamilj
    Valvatoidea  
  • Familj
    Valvatidae - kamgälsnäckor 
  • Släkte
    Valvata  
  • Art
    Valvata sibiricaMiddendorf, 1851 - sibirisk kamgälsnäcka

V. sibirica har påträffats i många olika typer av habitat: Sjöar, större dammar, långsamt flytande älvar och bäckar samt avsnörda sidovatten till större vattendrag. Majoriteten av lokalerna är grunda, eutrofa sjöar. Arten tycks inte vara knuten till ett speciellt bottensubstrat, men typiskt för många lokaler är riklig förekomst av vattenväxter och mossa. I Norge påträffas arten på lokaler med pH mellan 7,4 och 9,5 och totalhårdhet minst 0,45 dH.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sjöar, Småvatten, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Utbyggnad av vattenkraft i de idag skyddade norrlandsälvarna, ffa påverkan på sidovatten och eutrofa sjöar i älvsystemen. Regleringsföretag som innebär stora variationer i vattennivån i sjöar och vattendrag.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Fortsatt skydd för de oexploaterade Norrlandsälvarna, inklusive sidovatten. Riktade nyundersökningar av äldre lokaler är önskvärd. Riktade åtgärder borde även utföras i möjliga förekomstområden i eutrofa sjöar och avsnörda sidovatten till älvarna.

Hubendick, B. 1949. Våra snäckor - Snäckor i sött och bräckt vatten. Albert Bonniers Förlag, Stockholm. 100 sid.

von Proschwitz, T., Lingdell, P. - E. & Engblom, E. (1997): Distribution and ecology of Valvata sibirica Middendorff in Sweden. – [1 p.]. I: Patzner, R. A., Müller, D., Rathmayr, U. & Kornushin, A. V. (eds): Symposium: Ökologie und Taxonomie von Süßwassermollusken 21.-22. Feb. 1997. International Congress on Palaearctic Mollusca, Abstractband. Salzburg.

Økland, J. 1990. Lakes and Snails. Environment and Gastropoda in 1.500 Norwegian lakes, ponds and rivers.

Universal Book Services, Oegstgeest. 516 sid.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz & Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Heterobranchia, infraclassis incertae sedis  
  • Överfamilj
    Valvatoidea  
  • Familj
    Valvatidae - kamgälsnäckor 
  • Släkte
    Valvata  
  • Art
    Valvata sibirica, Middendorf, 1851 - sibirisk kamgälsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz & Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.