Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sickelmaskros

Organismgrupp Kärlväxter Taraxacum naevosiforme
Sickelmaskros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sickelmaskros hör till gruppen fläckmaskrosor Taraxacum sect. Naevosa. Gruppen utmärks av att bladen är håriga, på ovansidan ofta beströdda med violetta fläckar och att mittnerven är strimmig i rött och grönt. Sickelmaskrosen har tätt mörkfläckiga blad, vilka är röda på skaftet och längs mittnerven. Holken har en tvär bas och ytterholkfjällen är rakt utstående. Korgens kantblommor har undertill en gråviolett strimma, stiften är gula, men märkena är grönaktiga med pollen. Arten är lik leverfläcksmaskros T. naevosum, vars blad har kortare, mer utstående sidoflikar, ofta större korg (50-60 mm), rödviolett strimma på strålblommorna och en holk med något nedlöpande bas (Rydberg 2013).
Utbredning
Länsvis förekomst för sickelmaskros Observationer i  Sverige för sickelmaskros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är funnen i Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och på några platser i Lappland. Efter 1990 är den bara känd från fyra lokaler, två i Jämtland och vardera en lokal i Hälsingland och Härjedalen. Tidigare är den samlad på många lokaler i Jämtland och det är troligt att arten minskat generellt på grund av igenväxning av tidigare öppna marker. Arten har i Europa en västlig, suboceanisk utbredning och tycks vara vanligast i de skotska bergen, men finns också längre söderut i England samt på Irland (Dudman & Richards 1997). Arten beskrevs från Norge (Dahlstedt 1912), där den har noterats på ett 30-tal lokaler. Arten förekommer sparsamt också i finska Österbotten. Sickelmaskrosen är inte känd utanför angivet område.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iv,v); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
Sickelmaskros, en fläckmaskros, är under senare år funnen vid några få tillfällen och då i ett fåtal exemplar. Även om mörkertalet är stort för denna fjällnära art tycks den vara sällsynt i sitt utbredningsområde. Arten bedöms för första gången till 2015 års rödlista. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (10-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (12-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2ab(iv,v); D1).
Ekologi
Sickelmaskros uppträder i vitt skilda miljöer men tycks gynnas av fuktiga ståndorter i fjälltrakternas lägre delar, gärna i öppen terräng som vid bäckar, på älvstränder, fuktängar, slåttervallar, ängsbjörkskogar men också i vägkanter, vallar, gårdstun och på ogräsmarker. På Brittiska öarna anges den växa på fuktiga ängar och klippor (Dudman & Richards 1997).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum naevosiforme Dahlst. - sickelmaskros Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iv,v); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Sickelmaskros, en fläckmaskros, är under senare år funnen vid några få tillfällen och då i ett fåtal exemplar. Även om mörkertalet är stort för denna fjällnära art tycks den vara sällsynt i sitt utbredningsområde. Arten bedöms för första gången till 2015 års rödlista. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (10-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (12-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2ab(iv,v); D1).
Sickelmaskros hör till gruppen fläckmaskrosor Taraxacum sect. Naevosa. Gruppen utmärks av att bladen är håriga, på ovansidan ofta beströdda med violetta fläckar och att mittnerven är strimmig i rött och grönt. Sickelmaskrosen har tätt mörkfläckiga blad, vilka är röda på skaftet och längs mittnerven. Holken har en tvär bas och ytterholkfjällen är rakt utstående. Korgens kantblommor har undertill en gråviolett strimma, stiften är gula, men märkena är grönaktiga med pollen. Arten är lik leverfläcksmaskros T. naevosum, vars blad har kortare, mer utstående sidoflikar, ofta större korg (50-60 mm), rödviolett strimma på strålblommorna och en holk med något nedlöpande bas (Rydberg 2013).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sickelmaskros

Länsvis förekomst och status för sickelmaskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sickelmaskros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är funnen i Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och på några platser i Lappland. Efter 1990 är den bara känd från fyra lokaler, två i Jämtland och vardera en lokal i Hälsingland och Härjedalen. Tidigare är den samlad på många lokaler i Jämtland och det är troligt att arten minskat generellt på grund av igenväxning av tidigare öppna marker. Arten har i Europa en västlig, suboceanisk utbredning och tycks vara vanligast i de skotska bergen, men finns också längre söderut i England samt på Irland (Dudman & Richards 1997). Arten beskrevs från Norge (Dahlstedt 1912), där den har noterats på ett 30-tal lokaler. Arten förekommer sparsamt också i finska Österbotten. Sickelmaskrosen är inte känd utanför angivet område.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Naevosa - fläckmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum naevosiformeDahlst. - sickelmaskros

Sickelmaskros uppträder i vitt skilda miljöer men tycks gynnas av fuktiga ståndorter i fjälltrakternas lägre delar, gärna i öppen terräng som vid bäckar, på älvstränder, fuktängar, slåttervallar, ängsbjörkskogar men också i vägkanter, vallar, gårdstun och på ogräsmarker. På Brittiska öarna anges den växa på fuktiga ängar och klippor (Dudman & Richards 1997).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Eftersom arten är funnen i vitt skilda biotoper är hotbilden svår att analysera. Då den växer i mer eller mindre öppna miljöer i låglandstrakter i norra Sverige är bedömningen att den drabbats hårt av igenväxning av tidigare betade fuktängar, slåttervallar och slåttade älvstränder. Ett framtida indirekt hot kan vara den globala uppvärmningen, vilken kan gynna konkurrerande arter med högre temperaturkrav.
Artens status bör undersökas genom att många av de tidigare växtplatserna i Jämtland kontrolleras. De kända, nutida förekomsterna i Jämtland och Hälsingland bör övervakas regelbundet. På lokaler där arten hotas av igenväxning, bör träd och buskar röjas för att öka ljusinsläppet.
Sickelmaskros är svår för icke-specialister att känna igen, varför arten kan vara förbisedd. Samtidigt hör den till en grupp arter med kraftigt fläckiga blad, vilka alltid brukar väcka speciellt intresse. Växten är lättast att upptäcka och artbestämma under blomningstiden i början av juni.

Dahlstedt, H. 1912. Nordsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 12: 23-122.

Dudman, A.A. & Richards, A.J. 1997. Dandelions of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook No. 9. Botanical Society of the British Isles, London.

Rydberg, H. 2013. Nordsvenska Taraxaca funna i Jämtland-Härjedalen. Kompendium (67 sid.).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Naevosa - fläckmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum naevosiforme, Dahlst. - sickelmaskros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.