Pseudospinolia neglecta
Sidenguldstekel
Steklar, Guldsteklar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Chrysididae (guldsteklar), Släkte Pseudospinolia, Art Pseudospinolia neglecta (Shuckard, 1837) - sidenguldstekel Synonymer Chrysis integrella Dahlbom, 1854, Chrysis austriaca Dahlbom, 1829, Chrysis neglecta Shuckard, 1837, Pseudochrysis neglecta (Shuckard, 1837), Euchroeus neglectus (Shuckard, 1837), Chrysura neglecta (Shuckard, 1837), Spinolia neglecta (Shuckard, 1837)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Sidenguldstekel var tidigare en till synes ej ovanlig art med stor utbredning från Skåne till Gästrikland fram till andra halvan av 1900-talet. De senaste 30 åren har spridda fynd gjorts i Götaland (från Bohuslän till Öland och Gotland) samt i Uppland (senast Uppsala 2014). I viss mån är arten förbisedd, men den har sannolikt också gynnats av de senaste årens varma somrar. Dess värd är markboende solitära getingarter av släktet Odynerus. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 150 (50-300) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat (flera av artens möjliga värddjur minskar i landskapet) och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).
Länsvis förekomst och status för sidenguldstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Sidenguldstekeln fanns fordom i de flesta landskap i södra och mellersta Sverige, från Skåne norrut till Dalsland, Närke och Gästrikland, och vidare även på Öland och Gotland. Från att ha varit spridd och noterad från ett ansenligt antal lokaler under 1800-talet och första hälften av 1900-talet tycks den ha minskat drastiskt, på gränsen till kraschat, en tillbakagång som måste betecknas som gåtfull. Från Skåne försvann arten redan i början av 1900-talet men höll sig kvar i Svealand och norra Götaland in på 1970-talet. Senaste svenska fynd under denna period gjordes i Uppland 1981. Eftersom värdarten Odynerus spinipes (L.) trots allt fanns kvar i landet fanns det fortfarande hopp om att sidenguldstekeln ännu levde kvar någonstans. Inte förrän 2008 kunde arten återfinnas på ett par lokaler på Öland och från 2010 och framåt har den påträffats på Gotland, Uppland 2013, samt både i Västergötland och Bohuslän. Lokalerna är fortfarande isolerade och populationen kraftigt fragmenterad. I Norden är sidenguldstekeln känd genom fynd i Danmark och södra Finland. På artonhundratalet betecknades den som tämligen allmän i Danmark (Borries 1890). Utbredningen sträcker sig från Brittiska öarna genom Centraleuropa österut genom Centralasien och till västra Nordamerika. I Centraleuropa är den mycket spridd och fortfarande lokalt ej ovanlig, norrut med luckor och allt sällsyntare.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningHymenoptera - steklar
-
UnderordningApocrita - midjesteklar
-
InfraordningAculeata - gaddsteklar
-
ÖverfamiljChrysidoidea
-
FamiljChrysididae - guldsteklar
-
UnderfamiljChrysidinae
-
TribusChrysidini
-
SläktePseudospinolia
-
ArtPseudospinolia neglecta(Shuckard, 1837) - sidenguldstekelSynonymerChrysis integrella Dahlbom, 1854Chrysis austriaca Dahlbom, 1829Chrysis neglecta Shuckard, 1837Pseudochrysis neglecta (Shuckard, 1837)Euchroeus neglectus (Shuckard, 1837)Chrysura neglecta (Shuckard, 1837)Spinolia neglecta (Shuckard, 1837)
Sidenguldstekeln är bunden till öppna, solexponerade lersandmarker, väg-skärningar, sluttningar, lertegelväggar och andra (oftast) lodräta formationer, naturliga eller artificiella, där dess båda solitärt levande värdarter mörk lergeting Odynerus spinipes och tagglergeting O. reniformis anlägger sina bon. Troligen fanns sådana miljöer förr i större antal än idag, t.ex. den typ av mjuka lertegelväggar som var vanliga i äldre tiders hus, bl.a. i korsvirkeshus. Värdarterna bygger gärna bon i kolonier, vilket gör att sidenguldstekeln kan uppträda i antal på sådana platser, ofta då tillsammans med andra guldsteklar som Chrysis viridula. Väggen eller skärningen är då översållad med utstickande, nedåtböjda ingångsrör förfärdigade av getingen. Sidenguldstekeln är en högsommarart som uppträder under juni–juli, i Mellaneuropa maj–augusti. Hanar av arten kan påträffas på olika slags blommor, gärna flockblommiga samt fibblor och andra gula korgblommiga örter, medan honorna i regel påträffas i anslutning till värdartens bon. Honan intränger genom den skorstensliknande ingången, innan getingcellen tillslutits, för att lägga ett ägg. Detta sker medan getinghonan är upptagen av att insamla foderlarver av vivlar. Ägget göms i högen av larver och kläcks först efter några dygn när värdlarven hunnit förtära en del foderlarver. Då attackeras värdlarven som gradvis sugs ut. Däremot lämnas troligen foderlarverna därhän.
Ekologisk grupp: Kleptoparasit
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö
Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark
Substrat/Föda:Abenius, J. 2012. Odynerus lergetingar s. 224-230. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror - getingar. Hymenoptera: Formicidae - Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Borries, H. 1890. Oversigt over de danske guldhvepse (Chrysididae Danicae). Ent. Medd. 3(2): 84-96.
Christensen, P.J.H. 1934. Zur Biologie einer solitären Faltenwespe (Hoplomerus (Odynerus) spinipes Linné). Vid. Medd. Dansk Nat. For. 97: 151–190, pl. 5–10.
Kunz, P.X. 1994. Die Goldwespen Baden-Württembergs. Beihefte zu den Veröffentlichungen für Naturschutz und Landschaftspflege in Baden-Württenberg 77: 1–188.
Linsenmaier, W. 1997. Die Goldwespen der Schweiz. Ver. Nat.-Mus. Luzern 9. 140 pp.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 2003. Rev. Björn Cederberg 2013.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningHymenoptera - steklar
-
UnderordningApocrita - midjesteklar
-
InfraordningAculeata - gaddsteklar
-
ÖverfamiljChrysidoidea
-
FamiljChrysididae - guldsteklar
-
UnderfamiljChrysidinae
-
TribusChrysidini
-
SläktePseudospinolia
-
ArtPseudospinolia neglecta, (Shuckard, 1837) - sidenguldstekelSynonymerChrysis integrella Dahlbom, 1854Chrysis austriaca Dahlbom, 1829Chrysis neglecta Shuckard, 1837Pseudochrysis neglecta (Shuckard, 1837)Euchroeus neglectus (Shuckard, 1837)Chrysura neglecta (Shuckard, 1837)Spinolia neglecta (Shuckard, 1837)
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 2003. Rev. Björn Cederberg 2013.