Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  silverviol

Organismgrupp Kärlväxter Viola alba
Silverviol Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Silverviolen är en liten, tidigblommande viol som avviker från alla andra likartade svenska violer genom sin blomfärg som är rent vit. Observera dock att även hybrider med buskviol Viola hirta och luktviol V. odorata kan ha i det närmaste vit blomma men att det oftast på sporren kan skönjas en blå färgning. Silverviolen har liksom den närbesläktade luktviolen Viola odorata, utlöpare, vilka dock ej slår rot, och liknar även buskviolen Viola hirta, genom sin mer eller mindre täta, silverludna hårbeklädnad.
Utbredning
Länsvis förekomst för silverviol Observationer i  Sverige för silverviol
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Silverviol växer i Norden enbart i och kring Borgholm på Öland. Den koncentrerade förekomsten gör att man inte kan utesluta att växten under någon tidsepok blivit införd och sedermera spridd i stadens omgivning. Närmaste växtplats ligger i Sydtyskland och polska Karpaterna. För närvarande (2005) är ca 20 växtplatser kända, varav endast en större förekomst om >100 plantor. Av de övriga lokalerna innehåller endast några ett tillräckligt antal plantor utan hybridinslag för att kännas trygga. Under senare år har huvudförekomsten minskat något och hybridinslag har noterats även där.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
I Norden förekommer silverviol endast i och runt Borgholm på Öland. Arten är en typisk brynväxt som missgynnas av igenväxning men också av för kraftig röjning. Ett stort hot mot arten är dess hybridisering med andra tidigblommande violer som finns i samma miljöer, främst busk- och luktviol. På flera lokaler finns idag endast hybridsvärmar mellan de tre arterna. Exploatering av mark kring Borgholm är också ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (400-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 km² och förekomstarean (AOO) till 12 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Det skattade värdet för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Silverviolen växer i busksnår, lövskogsbryn, trädgårdar och ibland i mer eller mindre öppen torräng. Arten växer alltid i övergångar mellan olika miljöer och oftast i lägen med gynnsamt klimat tidigt på våren. Dess ekologiska krav tycks sammanfalla med flera andra ”brynvioler” och på lövskogslokalerna tillkommer, förutom lukt- och buskviol, även skogs- och lundviol.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· myror
· myror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Violaceae (violväxter), Släkte Viola (violer), Art Viola alba Besser - silverviol Synonymer Vitviol

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation I Norden förekommer silverviol endast i och runt Borgholm på Öland. Arten är en typisk brynväxt som missgynnas av igenväxning men också av för kraftig röjning. Ett stort hot mot arten är dess hybridisering med andra tidigblommande violer som finns i samma miljöer, främst busk- och luktviol. På flera lokaler finns idag endast hybridsvärmar mellan de tre arterna. Exploatering av mark kring Borgholm är också ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (400-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12 km² och förekomstarean (AOO) till 12 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Det skattade värdet för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Silverviolen är en liten, tidigblommande viol som avviker från alla andra likartade svenska violer genom sin blomfärg som är rent vit. Observera dock att även hybrider med buskviol Viola hirta och luktviol V. odorata kan ha i det närmaste vit blomma men att det oftast på sporren kan skönjas en blå färgning. Silverviolen har liksom den närbesläktade luktviolen Viola odorata, utlöpare, vilka dock ej slår rot, och liknar även buskviolen Viola hirta, genom sin mer eller mindre täta, silverludna hårbeklädnad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för silverviol

Länsvis förekomst och status för silverviol baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för silverviol

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Silverviol växer i Norden enbart i och kring Borgholm på Öland. Den koncentrerade förekomsten gör att man inte kan utesluta att växten under någon tidsepok blivit införd och sedermera spridd i stadens omgivning. Närmaste växtplats ligger i Sydtyskland och polska Karpaterna. För närvarande (2005) är ca 20 växtplatser kända, varav endast en större förekomst om >100 plantor. Av de övriga lokalerna innehåller endast några ett tillräckligt antal plantor utan hybridinslag för att kännas trygga. Under senare år har huvudförekomsten minskat något och hybridinslag har noterats även där.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Violaceae - violväxter 
  • Släkte
    Viola - violer 
  • Art
    Viola albaBesser - silverviol
    Synonymer
    Vitviol

Silverviolen växer i busksnår, lövskogsbryn, trädgårdar och ibland i mer eller mindre öppen torräng. Arten växer alltid i övergångar mellan olika miljöer och oftast i lägen med gynnsamt klimat tidigt på våren. Dess ekologiska krav tycks sammanfalla med flera andra ”brynvioler” och på lövskogslokalerna tillkommer, förutom lukt- och buskviol, även skogs- och lundviol.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· myror - Formicidae (Viktig)
Silverviolen har reducerats kraftigt till följd av bebyggelse och förtätning av lundvegetation. Den uppenbara avsaknaden av ekologisk nischseparering inom delar av Viola-släktet gör att silverviolen måste kämpa om utrymme och resurser med övriga släktfränder, framför allt luktviol och buskviol. Det tycks också som just dessa har stor benägenhet att bilda hybrider med silverviol vilket torde missgynna artens lokaler med lägst populationstäthet. En undersökning av pollenfertilitet hos ett antal individer gav till resultat att ren silverviol liksom ren luktviol hade hög andel fullgott pollen medan hybrider dem emellan hade 0 % fertilt pollen. En allvarligare upptäckt var möjligen att en individ som tolkades som en trolig förstagenerationshybrid mellan silverviol och buskviol hade 50% fertilt pollen! En sådan planta skulle i värsta fall kunna ge upphov till en hybridsvärm med alla upptänkliga utklyvningar som resultat. Uppgrävning av silvervioler för flyttning till trädgårdar har förekommit.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Stor negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Populationerna av silverviol bör följas upp med största noggrannhet av floraväktare. Ett problem, som har stor betydelse vid inventeringarna, är den osäkra och svårbedömda frekvensen av hybrider. Populationsstrukturen, genetisk differentiering, pollinering, hybridfrekvenser och skillnader i etablering och konkurrens hos silverviol och dess nära släktingar borde studeras mera ingående. En eventuell, men kanske kontroversiell åtgärd vore att på de bästa kvarvarande lokalerna, selektivt ta bort andra violarter. Markägarna till förekomsterna i trädgårdar bör underrättas.
Silverviol är fridlyst. Lättodlad viol. Material bör tas i odling under kontrollerade former. Utländska namn – NO: Kvitfiol, DK: Hvid Viol, GB: White Violet.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Johansson, S. 1992. Silverviolen, Viola alba, status vid Borgholm 1992. Krutbrännaren 1: 19–22.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 14–28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211–224.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Åke Lundqvist. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Violaceae - violväxter 
  • Släkte
    Viola - violer 
  • Art
    Viola alba, Besser - silverviol
    Synonymer
    Vitviol
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2006.