Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sjuhörnig daggkåpa

Organismgrupp Kärlväxter Alchemilla heptagona
Sjuhörnig daggkåpa Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sjuhörning daggkåpa är flerårig med mer eller mindre njurlika, grunt handflikiga blad. Blommorna, som är små och gröna, saknar kronblad och sitter i sammansatta knippen i övre delen av stjälkarna. Arten har nedåtriktade hår på bladskaft och stjälk. Rosettbladen är mörkgröna, platta, fettglänsande, glest och ojämnt vågiga samt tydligt sjuhörniga. Bladflikarna har 13–17 smala och spetsiga tänder. Den blommar främst i juni, men enstaka stjälkar utvecklas långt in på hösten. Senblommande exemplar är ofta otypiska och kan vara svåra att bestämma. Frukterna är millimeterstora nötter. De saknar särskilda anpassningar för spridning men kan dock transporteras långt med tex hö och vallfrö. Daggkåporna är apomiktiska, dvs sätter frö utan befruktning, vilket medför att avkomman är genetiskt identisk med moderplantan. På så vis uppkommer samlingar av helt lika individer. Om en sådan är väl anpassad till sin omgivning kan den med tiden få en stor utbredning.
Utbredning
Länsvis förekomst för sjuhörnig daggkåpa Observationer i  Sverige för sjuhörnig daggkåpa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sjuhörnig daggkåpa förekommer sällsynt främst i Hälsingland och med enstaka förekomster i Södermanland, Västmanland, Dalarna, Medelpad och Ångermanland. Den är tillfällig i Finland och inte funnen i Danmark eller Norge. I övrigt är den känd från Baltikum och västra Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Sjuhörnig daggkåpa förekommer sällsynt främst i Hälsingland och med enstaka förekomster i Södermanland, Västmanland, Dalarna, Medelpad och Ångermanland. Aktuella förekomster troligen under 20 lokaler. Den växer på kulturpåverkad mark såsom vägkanter, åkerrenar och gräsplaner. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12408 km² och förekomstarean (AOO) till 60 (30-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Sjuhörnig daggkåpa har troligen ej funnits i Sverige mer än ett sekel och har sannolikt spritts hit genom samfärdsel och handel. Den växer på starkt kulturpåverkad mark, tex vägkanter, åkerrenar och gräsplaner, och utbredningarna är splittrade med till synes slumpartat utspridda lokaler och lokalanhopningar över en stor del av landet.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Alchemilla (daggkåpor), Art Alchemilla heptagona Juz. - sjuhörnig daggkåpa Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Sjuhörnig daggkåpa förekommer sällsynt främst i Hälsingland och med enstaka förekomster i Södermanland, Västmanland, Dalarna, Medelpad och Ångermanland. Aktuella förekomster troligen under 20 lokaler. Den växer på kulturpåverkad mark såsom vägkanter, åkerrenar och gräsplaner. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12408 km² och förekomstarean (AOO) till 60 (30-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Sjuhörning daggkåpa är flerårig med mer eller mindre njurlika, grunt handflikiga blad. Blommorna, som är små och gröna, saknar kronblad och sitter i sammansatta knippen i övre delen av stjälkarna. Arten har nedåtriktade hår på bladskaft och stjälk. Rosettbladen är mörkgröna, platta, fettglänsande, glest och ojämnt vågiga samt tydligt sjuhörniga. Bladflikarna har 13–17 smala och spetsiga tänder. Den blommar främst i juni, men enstaka stjälkar utvecklas långt in på hösten. Senblommande exemplar är ofta otypiska och kan vara svåra att bestämma. Frukterna är millimeterstora nötter. De saknar särskilda anpassningar för spridning men kan dock transporteras långt med tex hö och vallfrö. Daggkåporna är apomiktiska, dvs sätter frö utan befruktning, vilket medför att avkomman är genetiskt identisk med moderplantan. På så vis uppkommer samlingar av helt lika individer. Om en sådan är väl anpassad till sin omgivning kan den med tiden få en stor utbredning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sjuhörnig daggkåpa

Länsvis förekomst och status för sjuhörnig daggkåpa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sjuhörnig daggkåpa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sjuhörnig daggkåpa förekommer sällsynt främst i Hälsingland och med enstaka förekomster i Södermanland, Västmanland, Dalarna, Medelpad och Ångermanland. Den är tillfällig i Finland och inte funnen i Danmark eller Norge. I övrigt är den känd från Baltikum och västra Ryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Alchemilla - daggkåpor 
  • Sektion
    Alchemilla vulgaris - daggkåpa 
  • Art
    Alchemilla heptagonaJuz. - sjuhörnig daggkåpa

Sjuhörnig daggkåpa har troligen ej funnits i Sverige mer än ett sekel och har sannolikt spritts hit genom samfärdsel och handel. Den växer på starkt kulturpåverkad mark, tex vägkanter, åkerrenar och gräsplaner, och utbredningarna är splittrade med till synes slumpartat utspridda lokaler och lokalanhopningar över en stor del av landet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet är igenväxning av eller skogsplantering på tidigare hävdad mark. Utdikning, överdämning, bebyggelse, vägomläggning och andra ingrepp kan spoliera lokala bestånd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Sjuhörnig daggkåpa är sällsynt och aktuella lokaler bör hållas under uppsikt. Några av dessa bör skyddas.
Material av sjuhörning daggkåpa finns i odling i Uppsala botaniska trädgård. Utländska namn – NO: Sjuhornmarikåpe, DK: Styvlappet Løvefod, FI: Seitsenkulmapoimulehti.

Bertilsson, A. & Carlsson, R. 1999. Daggkåpor i Hälsingland – iakttagelser om utbredning och ståndorter. Väx 17 (3): 19-27.

Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Fröhner, S. 1990. Alchemilla. I G. Hegi, Illustrierte Flora von Mittel-Europa IV (2B): 13–242.

Kurtto, A., Fröhner, S. E. & Lampinen, R. (eds.) 2007: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 14. Rosaceae (Alchemilla and Aphanes). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 200 pp.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Samuelsson, G. 1940. Alchemilla-studier. 1-2. Svensk Bot. Tidskr. 34: 427–453.

Samuelsson, G. 1943. Die Verbreitung der Alchemilla-Arten aus der vulgaris-Gruppe in Nordeuropa (Fennoskandien und Dänemark). Acta Phytogeogr. Suec. 16.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev. Stefan Ericsson 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Alchemilla - daggkåpor 
  • Sektion
    Alchemilla vulgaris - daggkåpa 
  • Art
    Alchemilla heptagona, Juz. - sjuhörnig daggkåpa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev. Stefan Ericsson 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.