Molgula complanata
Skäggstubbsknopp
Manteldjur
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Ordning Stolidobranchiata, Familj Molgulidae (kulsjöpungar), Släkte Molgula, Art Molgula complanata Alder & Hancock, 1870 - skäggstubbsknopp Synonymer
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Kunskapsbrist (DD)
Dokumentation Solitär sjöpung med rund, tunn men fast mantel. Lever på djupa hårdbottnar. Fästad till underlaget med hjälp av korta trådlika utskott från tunikan. Till skillnad från Molgula citrina, med vilken arten lätt förväxlas, täcks kutikulan av ler- eller skalpartiklar. Endast ett fynd från Svenska artprojektets marina inventering, men möjligt att den blivit förbisedd eftersom särskild expertis på gruppen ej varit tillgänglig. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten art som blir högst 1,5 cm i diameter, och som lever fastsittande. Kroppsformen är äggformig eller klotrund, ibland lätt sammanpressad från sidorna. Manteln är kornig, brunaktig och täckt av korta, klibbiga rottrådar som dels håller fast djuret vid underlaget, dels fäster ett löst lager av sand och lera på kroppsytan. Ibland kan grövre utskott från manteln användas för att bättre fästa mot underlaget (t.ex. en annan sjöpung). Djuret är oftast inte helt täckt av material, utan manteln är fullt synlig. De båda sifonerna är antingen placerade ett stycke från varandra eller tätt tillsammans, och i indraget tillstånd kan de bilda en liten gemensam upphöjning på kroppen. När de är utsträckta blir de ungefär lika långa som kroppens diameter. Båda sifonerna har flikiga öppningar; munsifonen är 6-flikig och atrialsifonen 4-flikig. Ibland blir munsifonens lober så långa att de liknar ”tentakler”.
Inre anatomi: Gälkorgen har ungefär 10 längre och 10 kortare muntentakler, av vilka de största är bipinnata medan de kortare kan vara ogrenade. Gälkorgen har 6-7 längsgående veck - oftast 7 på den vänstra sidan. Varje veck har 3-4 längsgående blodkärl, och mellan vecken finns inga blodkärl. Gälkorgens springor är spiralformiga. Flimmerorganet är hästskoformigt eller har en spaltformig öppning. Rygglisten är slät längs framkanten och tandad längs bakkanten. Magen ligger till vänster om gälkorgen. Den är liten, smal och otydligt avgränsad från tarmen. Tarmkörteln är stor och karakteristisk. Den är uppdelad i flera förgreningar som ligger runt magen. Tarmens första och andra del ligger tätt tillsammans, och det finns en gonad på vardera sidan av kroppen. Varje gonad innehåller ett kort ovarium med mycket kort äggledare, och testiklarna sitter på ovariets baksida. Den korvformiga njursäcken ligger intill den högra gonaden.
Länsvis förekomst och status för skäggstubbsknopp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
I svenska vatten förekommer skäggstubbsknopp i Bohuslän, där den verkar vara ganska sällsynt. Den finns också längs Norges kust upp till Vita havet samt vid södra Svalbard, Shetlandsöarna och Färöarna. Dessutom förekommer den längs södra Nordsjökusten och utmed Brittiska öarnas kuster. I västra Atlanten finns den bl.a. utmed Grönlands västkust.
Endast ett fynd från Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 föreligger, men då ingen särskild expertis på gruppen varit tillgänglig är det möjligt att den förbisetts.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamChordata - ryggsträngsdjur
-
UnderstamTunicata - manteldjur
-
OrganismgruppAscidiacea - sjöpungar
-
OrdningStolidobranchiata
-
FamiljMolgulidae - kulsjöpungar
-
SläkteMolgula
-
ArtMolgula complanataAlder & Hancock, 1870 - skäggstubbsknopp
I svenska vatten påträffas skäggstubbsknopp vanligen på 50-60 (i Kosterområdet ca 100) meters djup, men den är påträffad ned till ett djup av mer än 500 meter i Skagerrak. Den sitter vanligtvis på skalrester eller stenar i skalgrus, men den har också hittats direkt på klippor och alger eller på andra större sjöpungar (t.ex. havspotatis Polycarpa pomaria eller någon Ascidiella-art). Frisimmande, svansförsedda larver utvecklas i mantelhålan. De simmar ut via atrialsifonen och lever en kort period i pelagialen innan de slår sig ned. Även mycket små exemplar av arten kan fortplanta sig. Man har påträffat larver inuti exemplar som haft en diameter av endast 3 mm. Fortplantningssäsongen infaller sommartid i svenska vatten. Skäggstubbsknopp kan ha hoppkräftor som kommensaler inuti gälkorgen. Hoppkräftorna drar troligen fördel av inströmningsfunktionen - de lever i en skyddad miljö och får tag i mat som följer med inströmningsvattnet.
Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Hav
Substrat/Föda:Påverkan
- Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Etymologi: complanatus = tillplattad; perfekt particip av complano (lat.) = fullständigt utjämna; jämna med marken.
Uttal: [Mólgula komplanáta]
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Hansson, H. G. 1998. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater utgåva 2. Länsstyrelsen Västra Götaland.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).
-
RikeAnimalia - djur
-
StamChordata - ryggsträngsdjur
-
UnderstamTunicata - manteldjur
-
OrganismgruppAscidiacea - sjöpungar
-
OrdningStolidobranchiata
-
FamiljMolgulidae - kulsjöpungar
-
SläkteMolgula
-
ArtMolgula complanata, Alder & Hancock, 1870 - skäggstubbsknopp
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).