Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sköldpaddsdyngbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar Heptaulacus testudinarius
Sköldpaddsdyngbagge Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3–3,5 mm lång bladhorning med kullrig, cylindrisk kroppsform och kraftiga grävben. Kroppen är svart, täckvingarna mörkt rödbruna med spridda gulaktiga fläckar. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för sköldpaddsdyngbagge Observationer i  Sverige för sköldpaddsdyngbagge
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Det enda svenska fyndet gjordes vid Ringsjön i Skåne år 1863. I övrigt påträffas arten mycket sällsynt i Danmark och förekommer vidare i Mellan- och Sydvästeuropa, Baltikum, Ryssland och Ukraina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Lever i spillning på torr, öppen, sandig betesmark. Endast känd genom ett par 1800-talsfynd från Skåne och södra Halland. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Larvutvecklingen sker i ruttnande växtämnen och i spillning, på öppna marker. Ett svenskt fynd gjordes vid håvning på gräsmark. I Danmark är arten tagen i fårspillning på sandig mark. I Mellaneuropa påträffas den oftast i spillning av häst, men även i fårspillning. I England har arten vid ett tillfälle hittats i larvgångar tillhörande Geotrupes mutator, men man anser numera att detta snarare var en tillfällighet än att H. testudinarius skulle vara näringsparasit.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· får
· får
· häst
· häst
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Scarabaeidae (bladhorningar), Släkte Heptaulacus, Art Heptaulacus testudinarius (Fabricius, 1775) - sköldpaddsdyngbagge Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Lever i spillning på torr, öppen, sandig betesmark. Endast känd genom ett par 1800-talsfynd från Skåne och södra Halland. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
En 3–3,5 mm lång bladhorning med kullrig, cylindrisk kroppsform och kraftiga grävben. Kroppen är svart, täckvingarna mörkt rödbruna med spridda gulaktiga fläckar. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för sköldpaddsdyngbagge

Länsvis förekomst och status för sköldpaddsdyngbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sköldpaddsdyngbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det enda svenska fyndet gjordes vid Ringsjön i Skåne år 1863. I övrigt påträffas arten mycket sällsynt i Danmark och förekommer vidare i Mellan- och Sydvästeuropa, Baltikum, Ryssland och Ukraina.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Scarabaeidae - bladhorningar 
  • Underfamilj
    Aphodiinae  
  • Tribus
    Aphodiini  
  • Släkte
    Heptaulacus  
  • Art
    Heptaulacus testudinarius(Fabricius, 1775) - sköldpaddsdyngbagge

Larvutvecklingen sker i ruttnande växtämnen och i spillning, på öppna marker. Ett svenskt fynd gjordes vid håvning på gräsmark. I Danmark är arten tagen i fårspillning på sandig mark. I Mellaneuropa påträffas den oftast i spillning av häst, men även i fårspillning. I England har arten vid ett tillfälle hittats i larvgångar tillhörande Geotrupes mutator, men man anser numera att detta snarare var en tillfällighet än att H. testudinarius skulle vara näringsparasit.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Efterlämningar av djur (Viktig)
· får - Ovis aries (Viktig)
· häst - Equus caballus (Viktig)
Hör till de dynglevande skalbaggar som redan under 1800-talet försvann ur den svenska faunan. Anledningen till denna tidiga tillbakagång är okänd. Det skånska landskapet var dock som allra hårdast utnyttjat under 1800-talet, och möjligen kan det minskande betestrycket ha slagit särskilt hårt mot de mest värmekrävande arterna. Ett lägre betestryck leder nämligen till en tätare vegetationsstruktur med färre markblottor och ett mindre gynnsamt mikroklimat. Minskningen av arealen betesmark har dessutom huvudsakligen drabbat de magra, sandiga markerna.

Påverkan
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Arten är med stor sannolikhet försvunnen från landet.

Landin, B. -O. 1957. Bladhorningar. Svensk Insektfauna 9. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1995. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Scarabaeidae - bladhorningar 
  • Underfamilj
    Aphodiinae  
  • Tribus
    Aphodiini  
  • Släkte
    Heptaulacus  
  • Art
    Heptaulacus testudinarius, (Fabricius, 1775) - sköldpaddsdyngbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1995. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.