Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skörbjuggsörtsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Rhigognostis annulatella
Skörbjuggsörtsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En kontrastrik senapsmal med i huvudsak brungrå och vita framvingar samt tydligt fläckiga antenner. I Sverige förekommer den på ett fåtal lokaler utmed västkusten, där larven lever på skörbjuggsört.

Vingspann 13–18(–20) mm. Huvudet är ljusgrått eller vitaktigt, mellankroppen gråbeige eller ljust brungrå. Antennerna har två tydliga, mörka fläckar i yttre halvan (ibland också en otydlig tredje fläck). Framvingen är kontrastrikt tecknad i vitt och mörkt brungrått. Längs bakkanten löper en ljus strimma som avbryts av två bruna fläckar, vilka mörknar in mot vingvecket och uppgår i den utbredda mörka teckningen i vingens mitt. Längs ytterkanten finns en rad av små runda, ljusa fläckar. Fransarna har två eller tre delningslinjer, mer eller mindre uppbrutna i fläckar. Arten är lätt att känna igen på framvingens grundfärg och de fläckiga antennerna.

Larven är helt och hållet grön med framträdande svarta fläckar.

Genitalier: Hos hanen är aedeagus jämförelsevis lång samt fint och jämnt tandad på ena sidan under spetsen. Honans ostium är lika långt som brett, och antrum är småprickigt i nedre delen. Corpus bursae är rund och glest småprickig.

 
Utbredning
Länsvis förekomst för skörbjuggsörtsmal Observationer i  Sverige för skörbjuggsörtsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer skörbjuggsörtsmal på Kullaberg i Skåne samt på ett fåtal platser i Halland och Bohuslän. I Danmark är den bara känd från Læsø utanför nordöstra Jylland. I Norge finns den längs sydkusten norrut till Vest-Agder samt en bit norrut från Oslo. Dessutom har två individer påträffats i Oppland (år 2004 respektive 2007) och en i Sogn och Fjordane 2008. I Finland saknas arten. I övrigt är den känd från Västeuropa, Lettland, Rumänien, Grekland och västra Ryssland.

De första svenska exemplaren kläcktes 1958 från larver funna vid Kullaberg i Skåne (Svensson 1981). Här har arten senare påträffats vid flera tillfällen. I Halland, Värö fångades 2 exemplar 1989 och ett kläcktes från ön Nidingen utanför Onsalahalvön 2001. Enstaka fynd finns även från Bohuslän: Göteborgs norra skärgård (Hönö 1 ex. 1986, Öckerö 1 ex. 1988) och Sydkoster 1 ex. 1995.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Skörbjuggsörtmalen är känd från några få lokaler efter västkusten. Larven lever under ett tunt spinn på skörbjuggsört. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (420-2356) km² och förekomstarean (AOO) till 28 (12-80) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Skörbjuggsörtsmal förekommer främst vid klippstup vid havet. I Norge finns den ­också vid sydvända berg längre in i landet. Fjärilen flyger från början av juni till slutet av juli. Arten tycks inte övervintra som fullbildad fjäril i Sverige, vilket den däremot gör i Storbritannien och troligen även i Norge. Larven lever på skörbjuggsört Cochlearia officinalis, och säkert även på andra arter inom detta växtsläkte. De norska inlandspopulationerna måste dock ha en helt annan värdväxt. Larven äter fram till mitten av juni på blad, blommor och frökapslar i en gles väv, och gnagspåren är lätta att upptäcka. Förpuppningen sker vid marken i en gles spånad.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· vanlig skörbjuggsört
· vanlig skörbjuggsört
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Plutellidae (senapsmalar), Släkte Rhigognostis, Art Rhigognostis annulatella (Curtis, 1832) - skörbjuggsörtsmal Synonymer skörbjuggsörtmal, Cerostoma annulatella Curtis, 1832

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Skörbjuggsörtmalen är känd från några få lokaler efter västkusten. Larven lever under ett tunt spinn på skörbjuggsört. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (420-2356) km² och förekomstarean (AOO) till 28 (12-80) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
En kontrastrik senapsmal med i huvudsak brungrå och vita framvingar samt tydligt fläckiga antenner. I Sverige förekommer den på ett fåtal lokaler utmed västkusten, där larven lever på skörbjuggsört.

Vingspann 13–18(–20) mm. Huvudet är ljusgrått eller vitaktigt, mellankroppen gråbeige eller ljust brungrå. Antennerna har två tydliga, mörka fläckar i yttre halvan (ibland också en otydlig tredje fläck). Framvingen är kontrastrikt tecknad i vitt och mörkt brungrått. Längs bakkanten löper en ljus strimma som avbryts av två bruna fläckar, vilka mörknar in mot vingvecket och uppgår i den utbredda mörka teckningen i vingens mitt. Längs ytterkanten finns en rad av små runda, ljusa fläckar. Fransarna har två eller tre delningslinjer, mer eller mindre uppbrutna i fläckar. Arten är lätt att känna igen på framvingens grundfärg och de fläckiga antennerna.

Larven är helt och hållet grön med framträdande svarta fläckar.

Genitalier: Hos hanen är aedeagus jämförelsevis lång samt fint och jämnt tandad på ena sidan under spetsen. Honans ostium är lika långt som brett, och antrum är småprickigt i nedre delen. Corpus bursae är rund och glest småprickig.

 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skörbjuggsörtsmal

Länsvis förekomst och status för skörbjuggsörtsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skörbjuggsörtsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer skörbjuggsörtsmal på Kullaberg i Skåne samt på ett fåtal platser i Halland och Bohuslän. I Danmark är den bara känd från Læsø utanför nordöstra Jylland. I Norge finns den längs sydkusten norrut till Vest-Agder samt en bit norrut från Oslo. Dessutom har två individer påträffats i Oppland (år 2004 respektive 2007) och en i Sogn och Fjordane 2008. I Finland saknas arten. I övrigt är den känd från Västeuropa, Lettland, Rumänien, Grekland och västra Ryssland.

De första svenska exemplaren kläcktes 1958 från larver funna vid Kullaberg i Skåne (Svensson 1981). Här har arten senare påträffats vid flera tillfällen. I Halland, Värö fångades 2 exemplar 1989 och ett kläcktes från ön Nidingen utanför Onsalahalvön 2001. Enstaka fynd finns även från Bohuslän: Göteborgs norra skärgård (Hönö 1 ex. 1986, Öckerö 1 ex. 1988) och Sydkoster 1 ex. 1995.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Plutellidae - senapsmalar 
  • Släkte
    Rhigognostis  
  • Art
    Rhigognostis annulatella(Curtis, 1832) - skörbjuggsörtsmal
    Synonymer
    skörbjuggsörtmal
    Cerostoma annulatella Curtis, 1832

Skörbjuggsörtsmal förekommer främst vid klippstup vid havet. I Norge finns den ­också vid sydvända berg längre in i landet. Fjärilen flyger från början av juni till slutet av juli. Arten tycks inte övervintra som fullbildad fjäril i Sverige, vilket den däremot gör i Storbritannien och troligen även i Norge. Larven lever på skörbjuggsört Cochlearia officinalis, och säkert även på andra arter inom detta växtsläkte. De norska inlandspopulationerna måste dock ha en helt annan värdväxt. Larven äter fram till mitten av juni på blad, blommor och frökapslar i en gles väv, och gnagspåren är lätta att upptäcka. Förpuppningen sker vid marken i en gles spånad.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· vanlig skörbjuggsört - Cochlearia officinalis subsp. officinalis (Viktig)
Fynden av skörbjuggsörtmal i Sverige är alltjämt förvånansvärt få och utspridda i tid och rum. Arten för uppenbarligen ett undangömt liv och vi har fortfarande kunskapsluckor i kännedomen om artens biologi och utbredning. Det är därför svårt att f n göra några bestämda uttalanden om eventuella hot som kan föreligga mot arten.
I första hand behöver vi öka kunskapen om artens livscykel och speciella habitat-krav i Sverige. Därigenom skulle vi skapa bättre förutsättningar för att kunna utreda fjärilens utbredning, frekvens och eventuell hotstatus.
Namngivning: Rhigognostis annulatella (Curtis, 1832). Originalbeskrivning: Cerostoma annulatella. Br. Ent. 9: 420.

Etymologi: annulatellus = den lilla ringade; a(n)nus = ring; diminutivsuffixet -ulus (lat.); suffixet -atus (lat.); syftar på den vita bakkanten som med sina begränsande mörka fläckar ser ut som vita cirklar (ringar) när fjärilen håller ­vingarna sammanslagna; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Rigognóstis annulatélla]

Agassiz, D.J.L., 1996. Yponomeutidae. – I: Emmet, A.M. (ed.): The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland 3. Colchester.

Svensson, I. 1981. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1980. – Ent. Tidskr. 102: 83–97.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2007 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Plutellidae - senapsmalar 
  • Släkte
    Rhigognostis  
  • Art
    Rhigognostis annulatella, (Curtis, 1832) - skörbjuggsörtsmal
    Synonymer
    skörbjuggsörtmal
    Cerostoma annulatella Curtis, 1832
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2007 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).