Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skarptandad daggkåpa

Organismgrupp Kärlväxter Alchemilla oxyodonta
Skarptandad daggkåpa Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skarptandad daggkåpa är flerårig med mer eller mindre njurlika, grunt handflikiga blad. Blommorna, som är små och gröna, saknar kronblad och sitter i sammansatta knippen i övre delen av stjälkarna. Stjälkar och bladskaft har tilltryckta hår. Arten har cirkelrunda rosettblad som är glansigt mörkgröna och på ovansidan kala med raka tänder. Den blommar främst i juni, men enstaka stjälkar utvecklas långt in på hösten. Senblommande exemplar är ofta otypiska och kan vara svåra att bestämma. Frukterna är millimeterstora nötter. De saknar särskilda anpassningar för spridning men kan dock transporteras långt med t ex hö och vallfrö. Möjligheter till vegetativ spridning saknas. Daggkåporna är apomiktiska, dvs sätter frö utan befruktning, vilket medför att avkomman är genetiskt identisk med moderplantan. På så vis uppkommer samlingar av helt lika individer.
Utbredning
Länsvis förekomst för skarptandad daggkåpa Observationer i  Sverige för skarptandad daggkåpa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skarptandad daggkåpa är sällsynt men möjligen något förbisedd. Den är funnen i Hälsingland (1 lokal), Medelpad och Jämtland (4 lokaler kända sedan 1960-talet) samt Tröndelag i Norge. Det finns få moderna fynd men arten är dåligt eftersökt. Arten är endemisk i detta område.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Jämtland, Medelpad och Hälsingland. Skarptandad daggkåpa växer i i fuktig, örtrik ängs- och betesmark. Upphörd hävd med igenväxning som följd missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 26000 (25000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (200-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(ii,iii,iv,v); C2a(i)).
Ekologi
Skarptandad daggkåpa växer i fuktig, örtrik ängs- och betesmark och visar ingen eller måttlig tendens att spridas till i sen tid kulturskapade lokaler. I Jämtland är den funnen i fjällbjörkskog/granskog, källdråg i barrskog samt vid en bäck i videkärr. Dess utbredning är relativt sammanhängande. Skarptandad daggkåpa är bunden till hagmark och strandskog, men har en viss förmåga att växa t ex på vägrenar och dikeskanter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Alchemilla (daggkåpor), Art Alchemilla oxyodonta (Buser) C. G. Westerl. - skarptandad daggkåpa Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Jämtland, Medelpad och Hälsingland. Skarptandad daggkåpa växer i i fuktig, örtrik ängs- och betesmark. Upphörd hävd med igenväxning som följd missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 26000 (25000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (200-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(ii,iii,iv,v); C2a(i)).
Skarptandad daggkåpa är flerårig med mer eller mindre njurlika, grunt handflikiga blad. Blommorna, som är små och gröna, saknar kronblad och sitter i sammansatta knippen i övre delen av stjälkarna. Stjälkar och bladskaft har tilltryckta hår. Arten har cirkelrunda rosettblad som är glansigt mörkgröna och på ovansidan kala med raka tänder. Den blommar främst i juni, men enstaka stjälkar utvecklas långt in på hösten. Senblommande exemplar är ofta otypiska och kan vara svåra att bestämma. Frukterna är millimeterstora nötter. De saknar särskilda anpassningar för spridning men kan dock transporteras långt med t ex hö och vallfrö. Möjligheter till vegetativ spridning saknas. Daggkåporna är apomiktiska, dvs sätter frö utan befruktning, vilket medför att avkomman är genetiskt identisk med moderplantan. På så vis uppkommer samlingar av helt lika individer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skarptandad daggkåpa

Länsvis förekomst och status för skarptandad daggkåpa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skarptandad daggkåpa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skarptandad daggkåpa är sällsynt men möjligen något förbisedd. Den är funnen i Hälsingland (1 lokal), Medelpad och Jämtland (4 lokaler kända sedan 1960-talet) samt Tröndelag i Norge. Det finns få moderna fynd men arten är dåligt eftersökt. Arten är endemisk i detta område.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Alchemilla - daggkåpor 
  • Sektion
    Alchemilla vulgaris - daggkåpa 
  • Art
    Alchemilla oxyodonta(Buser) C. G. Westerl. - skarptandad daggkåpa

Skarptandad daggkåpa växer i fuktig, örtrik ängs- och betesmark och visar ingen eller måttlig tendens att spridas till i sen tid kulturskapade lokaler. I Jämtland är den funnen i fjällbjörkskog/granskog, källdråg i barrskog samt vid en bäck i videkärr. Dess utbredning är relativt sammanhängande. Skarptandad daggkåpa är bunden till hagmark och strandskog, men har en viss förmåga att växa t ex på vägrenar och dikeskanter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Trädbärande gräsmark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot arten är igenväxning av eller skogsplantering på tidigare hävdad mark. Utdikning, överdämning, bebyggelse, vägomläggning och andra ingrepp kan spoliera lokala bestånd. Typlokalen för arten, vid Hermanboda i Medelpad, har delvis förstörts genom överdämning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Hänsyn bör tas till växtplatser med skarptandad daggkåpa så att de ej förstörs. Skarptandad daggkåpa bör övervakas av floraväktare.
Skarptandad daggkåpa har felaktigt uppgivits från Härjedalen, Ångermanland och Lycksele lappmark. Material från Kolahalvön avser uppenbarligen en annan (obeskriven?) art. Material av skarptandad daggkåpa finns i odling i Uppsala botaniska trädgård. Utländska namn – NO: Kvassmarikåpe, DK: Svensk Løvefod.

Fröhner, S. 1990. Alchemilla. I G. Hegi, Illustrierte Flora von Mittel-Europa IV (2B): 13–242.

Kurtto, A., Fröhner, S. E. & Lampinen, R. (eds.) 2007: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 14. Rosaceae (Alchemilla and Aphanes). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 200 pp.

Hylander, N. 1964. Alchemilla-studier. I. Om Alchemilla oxyodonta, dess avgränsning och utbredning. Svensk Bot. Tidskr. 58: 241–257.

Samuelsson, G. 1943. Die Verbreitung der Alchemilla-Arten aus der vulgaris-Gruppe in Nordeuropa (Fennoskandien und Dänemark). Acta Phytogeogr. Suec. 16.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev. Stefan Ericsson 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Alchemilla - daggkåpor 
  • Sektion
    Alchemilla vulgaris - daggkåpa 
  • Art
    Alchemilla oxyodonta, (Buser) C. G. Westerl. - skarptandad daggkåpa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev. Stefan Ericsson 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.