Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skarptandad svampborrare

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Octotemnus mandibularis
Skarptandad svampborrare Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En cirka 2 mm lång, mörkbrun skalbagge med avlång och högvälvd kroppsform. Ben och antenner är gula. Hos hanen är den vänstra käken kraftigt förlängd och bildar ett horn. De tre sista antennlederna är betydligt tjockare än de andra och bildar en tydlig klubba.
Utbredning
Länsvis förekomst för skarptandad svampborrare Observationer i  Sverige för skarptandad svampborrare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från spridda landskap från Skåne till Uppland. Några sentida fynd har ej varit kända, men arten återfanns 1985 på Hallands Väderö. Närmast i Norge, Finland och Baltikum. Även i Finland och Norge har arten visat samma kraftiga tillbakagång. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till östra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Knuten till olika trädsvampar på bl.a. björk och bok. Känd från spridda landskap från Skåne till Uppland. Några sentida fynd har ej varit kända, men arten återfanns 1985 på Hallands Väderö. Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (4-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 24 (16-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av trädsvampar, främst tickor. De flesta fynden i Norden tycks vara gjorda i fnösktickor (Fomes fomentarius). I Mellaneuropa anges arten från flera olika trädsvampar med kortlivade fruktkroppar och skall främst vara påträffad i svedticka (Bjerkandera adusta), sidenticka och sammetsticka (Trametes versicolor och T. pubescens). I Sydeuropa är arten även funnen i mycelhaltig ved. Förmodligen är den inte specifikt knuten vare sig till något speciellt trädslag eller någon speciell trädsvamp.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· gran
· gran
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· fnöskticka
· fnöskticka
· sammetsticka
· sammetsticka
· sidenticka
· sidenticka
· svedticka
· svedticka
Dött träd
Dött träd
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ciidae (trädsvampborrare), Släkte Octotemnus, Art Octotemnus mandibularis (Gyllenhal, 1813) - skarptandad svampborrare Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Knuten till olika trädsvampar på bl.a. björk och bok. Känd från spridda landskap från Skåne till Uppland. Några sentida fynd har ej varit kända, men arten återfanns 1985 på Hallands Väderö. Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (4-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 24 (16-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En cirka 2 mm lång, mörkbrun skalbagge med avlång och högvälvd kroppsform. Ben och antenner är gula. Hos hanen är den vänstra käken kraftigt förlängd och bildar ett horn. De tre sista antennlederna är betydligt tjockare än de andra och bildar en tydlig klubba.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skarptandad svampborrare

Länsvis förekomst och status för skarptandad svampborrare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skarptandad svampborrare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från spridda landskap från Skåne till Uppland. Några sentida fynd har ej varit kända, men arten återfanns 1985 på Hallands Väderö. Närmast i Norge, Finland och Baltikum. Även i Finland och Norge har arten visat samma kraftiga tillbakagång. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till östra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Ciidae - trädsvampborrare 
  • Underfamilj
    Ciinae  
  • Släkte
    Octotemnus  
  • Art
    Octotemnus mandibularis(Gyllenhal, 1813) - skarptandad svampborrare

Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av trädsvampar, främst tickor. De flesta fynden i Norden tycks vara gjorda i fnösktickor (Fomes fomentarius). I Mellaneuropa anges arten från flera olika trädsvampar med kortlivade fruktkroppar och skall främst vara påträffad i svedticka (Bjerkandera adusta), sidenticka och sammetsticka (Trametes versicolor och T. pubescens). I Sydeuropa är arten även funnen i mycelhaltig ved. Förmodligen är den inte specifikt knuten vare sig till något speciellt trädslag eller någon speciell trädsvamp.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
· sammetsticka - Trametes pubescens (Har betydelse)
· sidenticka - Trametes versicolor (Har betydelse)
· svedticka - Bjerkandera adusta (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
På grund av bristen på kunskap om artens biologi i Sverige är det svårt att precisera en tydlig hotbild. Troligen är bristen på döda lövträd i skogen ett generellt hot mot den. Det är möjligt att arten främst förekommer på trädsvampar i öppna lövträdsbestånd, varför igenväxning av hagmarker med ett glest förband av björkar, som kan ha varit artens optimala miljö i Norden i äldre tid, slagit hårt mot den.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas noggrant för att se om den fortfarande finns kvar på ytterligare platser i landet. I samband med detta bör en mer utförlig dokumentation göras av dess biologi. Spar vi fler döda lövträd, främst björkar, med trädsvampar finns chansen att O. mandibularis kan gynnas och upptäcks igen någonstans. Förhoppningsvis är det artens mycket undanskymda levnadssätt som gjort att entomologerna inte funnit den i senare tid.

Koch, K. 1989. Die Käfer Mitteleuropa, Ökologi, Bd. 2: 254. Krefeld.

Lundberg, S. 1978. Skalbaggsarter som ej återfunnits. Ent. Tidskr. 99: 124.

Lundblad, O. 1949. Några faunistiska koleopternotiser av C. J. Schönherr. Ent. Tidskr. 70: 151.

Palm, T. 1955. Några intryck från ett besök i Karawankerna. Ent. Tidskr. 76: 163.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 273.

Sahlberg, J. 1926. Enumeratio Coleopterorum. Ann. Zool.-Bot. Fenn. Vanamo 4: 81.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Ciidae - trädsvampborrare 
  • Underfamilj
    Ciinae  
  • Släkte
    Octotemnus  
  • Art
    Octotemnus mandibularis, (Gyllenhal, 1813) - skarptandad svampborrare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.