Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skedskapania

Organismgrupp Mossor Scapania kaurinii
Skedskapania Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skedskapania är medelstor (upp till 4 cm lång och 3,5 mm bred). Den bildar gulgröna till gulbruna, svagt glänsande låga mattor och skotten blir i ljusexponerade lägen gulbruna upptill och brunaktiga nedtill. Stammen är mörkt brun till svart. Bladen är ganska tättsittande, nästan likstora, till 1/3 tudelade och med köl. Övre fliken är 2/3-1/2 så stor som den undre. Då den övre fliken är konvex och den undre fliken är starkt konkav får mossan en trind form. Arten är paroik (sällan autoik). Hanorganen sitter omedelbart under svepet dolda av 2-3 bladpar (sällan toppställda på ett sidoskott). Groddkorn är äggformiga till brett elliptiska, (1-) 2-celliga, som utfärgade gulbruna. Skedskapania kännetecknas av 1) är paroik (undantagsvis autoik), 2) har nästan jämnlikt tvåflikad blad, 3) har gulbruna groddkorn, och 4) trinda skott där stora (undre) fliken är konkav och mindre fliken (övre) är konvex så att skotten får en nästan trind form. Kan habituellt likna sydlig skapania S. compacta som dock helt saknas i fjällen och har blad som saknar köl. Kan i fjällen påminna om nordlig skapania S. hyperborea, som när den växer i täta mattor, får ett upprätt växtsätt och då utvecklar en trind form som påminner om den hos skedskapania. Nordlig skapania är dock dioik, växer vanligtvis i myrmark och har rosa till vinröda groddkorn.
Utbredning
Länsvis förekomst för skedskapania Observationer i  Sverige för skedskapania
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skedskapania är en ovanlig högfjällsart som är funnen endast på de högsta fjälltopparna i högalpin zon från 1350 till 2000 meter över havet. Arten är känd från ca 15 lokaler i Sverige från Padjelanta i söder till Pältsa i norr. I de Nordiska grannländerna förekommer den mycket sällsynt i Finland och Norge samt på Svalbard. I övriga Europa är arten känd från norra Ryssland (Novaja Zemlja). Tveksamma uppgifter finns även från Kaukasus. I Asien är den rapporterad från Chukotkahalvön i nordöstra Sibirien. I Nordamerika är den känd från Alaska och Grönland. Totalutbredningen är arktisk, troligen cirkumpolär eller nordligt amphiatlantisk.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
En art som växer mellan silikatblock på höga nivåer (1000-1800 möh) i fjällen. Mycket få lokaler finns belagda. Eventuellt kan arten vara något förbisedd då den kan likna nordlig skapania Scapania hyperborea, en art som är vanlig i rikkärr i fjällen, varför artens status beöver undersökas bättre. Antalet reproduktiva individer skattas till 1600 (50-6000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 km² och förekomstarean (AOO) till 320 (8-1200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten växer i vindskyddade lägen mellan stenblock och i svackor intill berghällar, ofta något översilat eller intill smältvattnet från snölegor eller glaciärer. Underlagen består av grus, sand, silikatsten eller andra sura underlag. Alla svenska lokalerna är belägna på hög höjd (högalpint) och vanliga följeväxter är t.ex. maskrostmossa Marsupella condensata, spetsbergsskapania Scapania spitsbergensis, brun frostmossa Gymnomitrion concinnatum, mörk flikmossa Lophozia sudetica och rostlummermossa Tetralophozia setiformis.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Scapaniaceae, Släkte Scapania (skapanior), Art Scapania kaurinii Ryan - skedskapania Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation En art som växer mellan silikatblock på höga nivåer (1000-1800 möh) i fjällen. Mycket få lokaler finns belagda. Eventuellt kan arten vara något förbisedd då den kan likna nordlig skapania Scapania hyperborea, en art som är vanlig i rikkärr i fjällen, varför artens status beöver undersökas bättre. Antalet reproduktiva individer skattas till 1600 (50-6000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 km² och förekomstarean (AOO) till 320 (8-1200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Skedskapania är medelstor (upp till 4 cm lång och 3,5 mm bred). Den bildar gulgröna till gulbruna, svagt glänsande låga mattor och skotten blir i ljusexponerade lägen gulbruna upptill och brunaktiga nedtill. Stammen är mörkt brun till svart. Bladen är ganska tättsittande, nästan likstora, till 1/3 tudelade och med köl. Övre fliken är 2/3-1/2 så stor som den undre. Då den övre fliken är konvex och den undre fliken är starkt konkav får mossan en trind form. Arten är paroik (sällan autoik). Hanorganen sitter omedelbart under svepet dolda av 2-3 bladpar (sällan toppställda på ett sidoskott). Groddkorn är äggformiga till brett elliptiska, (1-) 2-celliga, som utfärgade gulbruna. Skedskapania kännetecknas av 1) är paroik (undantagsvis autoik), 2) har nästan jämnlikt tvåflikad blad, 3) har gulbruna groddkorn, och 4) trinda skott där stora (undre) fliken är konkav och mindre fliken (övre) är konvex så att skotten får en nästan trind form. Kan habituellt likna sydlig skapania S. compacta som dock helt saknas i fjällen och har blad som saknar köl. Kan i fjällen påminna om nordlig skapania S. hyperborea, som när den växer i täta mattor, får ett upprätt växtsätt och då utvecklar en trind form som påminner om den hos skedskapania. Nordlig skapania är dock dioik, växer vanligtvis i myrmark och har rosa till vinröda groddkorn.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skedskapania

Länsvis förekomst och status för skedskapania baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skedskapania

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skedskapania är en ovanlig högfjällsart som är funnen endast på de högsta fjälltopparna i högalpin zon från 1350 till 2000 meter över havet. Arten är känd från ca 15 lokaler i Sverige från Padjelanta i söder till Pältsa i norr. I de Nordiska grannländerna förekommer den mycket sällsynt i Finland och Norge samt på Svalbard. I övriga Europa är arten känd från norra Ryssland (Novaja Zemlja). Tveksamma uppgifter finns även från Kaukasus. I Asien är den rapporterad från Chukotkahalvön i nordöstra Sibirien. I Nordamerika är den känd från Alaska och Grönland. Totalutbredningen är arktisk, troligen cirkumpolär eller nordligt amphiatlantisk.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Scapaniaceae  
  • Släkte
    Scapania - skapanior 
  • Art
    Scapania kauriniiRyan - skedskapania

Arten växer i vindskyddade lägen mellan stenblock och i svackor intill berghällar, ofta något översilat eller intill smältvattnet från snölegor eller glaciärer. Underlagen består av grus, sand, silikatsten eller andra sura underlag. Alla svenska lokalerna är belägna på hög höjd (högalpint) och vanliga följeväxter är t.ex. maskrostmossa Marsupella condensata, spetsbergsskapania Scapania spitsbergensis, brun frostmossa Gymnomitrion concinnatum, mörk flikmossa Lophozia sudetica och rostlummermossa Tetralophozia setiformis.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten har få kända lokaler i Sverige vilka samtliga tycks vara relativt individfattiga. Lokalerna kan påverkas negativt av igenväxning av gräs och buskar förorsakat av minskat renbete och ett mildare klimat.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
De kända lokalerna bör återbesökas, dokumenteras och övervakas. Det är angeläget att dessa populationer följs upp och får ett ändamålsenligt skydd och eventuell skötsel.

Arnell, H.W. & Jensen, C. 1907. Die Moose des Sarekgebietes I. - Naturwiss. Unters. des Sarekgebirges in Schwedish-Lapland 3: 71--132. Stockholm.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Laine, T. 1972. Scapania kaurinii Ryan in Finland and Scandinavia. -- Ann. Bot. Fennici 9: 60--64.

Weimarck, H. 1937. Bryologiska undersökningar i nordligaste Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 31:354-387.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2010

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Scapaniaceae  
  • Släkte
    Scapania - skapanior 
  • Art
    Scapania kaurinii, Ryan - skedskapania
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2010