Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skimmersvampmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Pelecystola fraudulentella
Skimmersvampmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd ca 15-20 mm. Framvingarna svartbruna. Ett rosa skimmer kan skönjas i ett stråk längs med mittendelen av framvingen. Mitt på framvingen ligger tre gula prickar i en linje ut mot framvingespetsen varav den mittersta är störst. Även ute vid framvingens utkant ligger ett antal mindre prickar. Bakvingarna är enfärgat mörkgrå med en svagt purpurfärgad glans. Huvudet är täckt med ockragula hår (Lindeborg & Bengtsson 2009).
Utbredning
Länsvis förekomst för skimmersvampmal Observationer i  Sverige för skimmersvampmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fram till 1900-talets slut är endast ett exemplar känt i världen, vilket påträffades i Ljubljana i Slovenien omkring 1850 (G. Robinson personligt meddelande). Den 10 juni 2007 påträffades ett exemplar på ljus i Grytsjöns naturreservat i Kalmar län i sydöstra Småland. Något år senare bestämdes två exemplar i en samling. Dessa hade påträffats i Slovakien år 2000, men identifierades först när exemplaret från Grytsjön beskrevs i en artikel (Gaedike & Tokár 2010). År 2013 påträffades ytterligare 4 exemplar, men i Bulgarien (B. Å. Bengtsson personligt medd.). I juni 2014 blev skimmersvampmalen återfunnen i ytterligare 3 exemplar i Grytsjöns naturreservat, vilket kunde fastställa att fjärilen verkligen var bofast på lokalen. Fram till och med 2014 är endast 11 exemplar påträffade i världen, samtliga i 4 europeiska länder. De spridda fyndplatserna tyder på att arten kan ha en vid spridning, men att den är ytterst lokal med höga krav på sin livsmiljö.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Skimmersvampmal är en internationell raritet. Sammantaget finns mindre än 10 kända exemplar i världen. Efter den uppseendeväckande upptäckten 2007 av denna relativt stora och karaktäristika mal i Grytsjöns NR i Kalmar län, har den påträffats i en handfull exemplar ute i Europa. Däremot har inget nytt exemplar i vårt land kunnat uppbringas, men säkerligen har arten funnits på lokalen under mycket lång tid. Den svenska fyndlokalen består av en naturskog med mycket asp i olika åldrar samt i övrigt en artrik blandning av olika trädarter i blockrik mark intill en sedan 100 år sänkt insjö. Sannolikt lever larven på tickor och/eller död lövträdsved. Dess levnadscykel är i övrigt okänd och generellt vet man mycket lite om malens levnadsvanor. Det svenska exemplaret kom till ljus, men kanske det var en tillfällighet då arter inom familjen äkta malar vanligen är ljusskyende. Den enda kända svenska lokalen är ett naturreservat, men en stokastisk händelse skulle kunna utrota denna exklusiva art från den svenska faunan. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Förekomstarean (AOO) skattas till 8 (4-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Frånsett de bulgariska fjärilarna som påträffades i slutet på juli så har skimmersvampmalen påträffats mycket koncentrerat tidsmässigt, omkring den 10 juni. Om detta beror på en mycket kort flygtid, eller är en ren slump är ännu okänt. För svenskt vidkommande kan fjärilen antas flyga från slutet av maj genom juni månad. Arten är sannolikt nattaktiv, möjligen även under ljusa tiden av sen kväll och tidig morgon. Av de nutida exemplaren är alla ljusfångade utom de två från Slovakien. Dessa håvades i skymningen och arten kan förmodas att även kunna håvas under gryning liksom närstående arter i släktet. De svenska exemplaren är ljusfångade, särskilt med ljussvaga lysrör vilket kan tyda på att arten skyr starkt ljus. Skimmersvampmalen är i nutid endast fångad i relativt ljusöppen skogsmark, som har en skoglig kontinuitet. Gemensam nämnare för de tre kända lokalerna har varit ett stort inslag av lövträd, mycket stenblock och död ved. Den svenska lokalen domineras av asp, med stort inslag av bland annat björk, ek, al och arter av släktet Salix. De utländska lokalerna har däremot varit bokskog. Regionen i sydöstra Småland där skimmersvampmalen är fångad hyser ett flertal unika djur- och växtarter som inte är funna någon annanstans i Sverige. Det kan inte uteslutas att exempelvis klimatiska faktorer kan vara orsaken till att skimmersvampmalen finns där och att vi inte kan räkna med att finna den i några andra svenska regioner. Larven och dess utvecklingsstadier är helt okända. Sannolikt lever den på liknande sätt som någon annan art inom de äkta malarnas familj. Hit hör exempelvis i död ved eller under bark, i tickor, mossa, lavar eller på organiska rester i djur-/fågelbon (Lindeborg & Bengtsson 2009).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor, Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Pelecystola, Art Pelecystola fraudulentella (Zeller, 1852) - skimmersvampmal Synonymer Tinea fraudulentella Zeller, 1852

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Dokumentation Skimmersvampmal är en internationell raritet. Sammantaget finns mindre än 10 kända exemplar i världen. Efter den uppseendeväckande upptäckten 2007 av denna relativt stora och karaktäristika mal i Grytsjöns NR i Kalmar län, har den påträffats i en handfull exemplar ute i Europa. Däremot har inget nytt exemplar i vårt land kunnat uppbringas, men säkerligen har arten funnits på lokalen under mycket lång tid. Den svenska fyndlokalen består av en naturskog med mycket asp i olika åldrar samt i övrigt en artrik blandning av olika trädarter i blockrik mark intill en sedan 100 år sänkt insjö. Sannolikt lever larven på tickor och/eller död lövträdsved. Dess levnadscykel är i övrigt okänd och generellt vet man mycket lite om malens levnadsvanor. Det svenska exemplaret kom till ljus, men kanske det var en tillfällighet då arter inom familjen äkta malar vanligen är ljusskyende. Den enda kända svenska lokalen är ett naturreservat, men en stokastisk händelse skulle kunna utrota denna exklusiva art från den svenska faunan. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Förekomstarean (AOO) skattas till 8 (4-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Vingbredd ca 15-20 mm. Framvingarna svartbruna. Ett rosa skimmer kan skönjas i ett stråk längs med mittendelen av framvingen. Mitt på framvingen ligger tre gula prickar i en linje ut mot framvingespetsen varav den mittersta är störst. Även ute vid framvingens utkant ligger ett antal mindre prickar. Bakvingarna är enfärgat mörkgrå med en svagt purpurfärgad glans. Huvudet är täckt med ockragula hår (Lindeborg & Bengtsson 2009).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skimmersvampmal

Länsvis förekomst och status för skimmersvampmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skimmersvampmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fram till 1900-talets slut är endast ett exemplar känt i världen, vilket påträffades i Ljubljana i Slovenien omkring 1850 (G. Robinson personligt meddelande). Den 10 juni 2007 påträffades ett exemplar på ljus i Grytsjöns naturreservat i Kalmar län i sydöstra Småland. Något år senare bestämdes två exemplar i en samling. Dessa hade påträffats i Slovakien år 2000, men identifierades först när exemplaret från Grytsjön beskrevs i en artikel (Gaedike & Tokár 2010). År 2013 påträffades ytterligare 4 exemplar, men i Bulgarien (B. Å. Bengtsson personligt medd.). I juni 2014 blev skimmersvampmalen återfunnen i ytterligare 3 exemplar i Grytsjöns naturreservat, vilket kunde fastställa att fjärilen verkligen var bofast på lokalen. Fram till och med 2014 är endast 11 exemplar påträffade i världen, samtliga i 4 europeiska länder. De spridda fyndplatserna tyder på att arten kan ha en vid spridning, men att den är ytterst lokal med höga krav på sin livsmiljö.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Tineidae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Pelecystola  
  • Art
    Pelecystola fraudulentella(Zeller, 1852) - skimmersvampmal
    Synonymer
    Tinea fraudulentella Zeller, 1852

Frånsett de bulgariska fjärilarna som påträffades i slutet på juli så har skimmersvampmalen påträffats mycket koncentrerat tidsmässigt, omkring den 10 juni. Om detta beror på en mycket kort flygtid, eller är en ren slump är ännu okänt. För svenskt vidkommande kan fjärilen antas flyga från slutet av maj genom juni månad. Arten är sannolikt nattaktiv, möjligen även under ljusa tiden av sen kväll och tidig morgon. Av de nutida exemplaren är alla ljusfångade utom de två från Slovakien. Dessa håvades i skymningen och arten kan förmodas att även kunna håvas under gryning liksom närstående arter i släktet. De svenska exemplaren är ljusfångade, särskilt med ljussvaga lysrör vilket kan tyda på att arten skyr starkt ljus. Skimmersvampmalen är i nutid endast fångad i relativt ljusöppen skogsmark, som har en skoglig kontinuitet. Gemensam nämnare för de tre kända lokalerna har varit ett stort inslag av lövträd, mycket stenblock och död ved. Den svenska lokalen domineras av asp, med stort inslag av bland annat björk, ek, al och arter av släktet Salix. De utländska lokalerna har däremot varit bokskog. Regionen i sydöstra Småland där skimmersvampmalen är fångad hyser ett flertal unika djur- och växtarter som inte är funna någon annanstans i Sverige. Det kan inte uteslutas att exempelvis klimatiska faktorer kan vara orsaken till att skimmersvampmalen finns där och att vi inte kan räkna med att finna den i några andra svenska regioner. Larven och dess utvecklingsstadier är helt okända. Sannolikt lever den på liknande sätt som någon annan art inom de äkta malarnas familj. Hit hör exempelvis i död ved eller under bark, i tickor, mossa, lavar eller på organiska rester i djur-/fågelbon (Lindeborg & Bengtsson 2009).

Ekologisk grupp: Fungivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Slutaverkning av naturligt uppkomna lövrika skogar med lång kontinuitet. Vidare missgynnsam skötsel där död ved tas bort eller förstörs eller där gallring och avverkning utförs i syfte att skapa ekonomiskt lönsam produktionsskog. Vidare fragmentering som, på grund av avverkningar, lämnar fjärilen i isolerade restpopulationer. Kända lokaler indikerar att skimmersvampmalen förekommer i relativt opåverkade lövskogar med lång kontinuitet och uppkomst av sådan kan ta mycket lång tid. En del arter inom släktet äkta malar är troligen inte särskilt benägna att förflytta sig och flera arter synes gärna hålla sig sittande och krypande på substratet istället för att flyga omkring. Arter som är hårt knutna till substratet kan få svårt att sprida sig i ett fragmenterat landskap där det är långt mellan deras habitat. Skimmersvampmalen kan vara en sådan art.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Skydd av lövdominerade skogar med lång skoglig kontinuitet. Vidare gynna lövföryngring, men sträva efter olikåldrig skog med varierat inslag av äldre och unga träd samt ta bort uppkommande barrträd som tränger ut eller skuggar omgivningen, särskilt gran. Mer död eller skadad ved bör gynnas genom viss avverkning där träd får ligga kvar eller genom skapande av högstubbar, ringbarkning eller annat skadande av trädens ytskikt. Detta gynnar även uppkomst av bohål, skapade av fåglar, vilka är substrat för en del malar, kanske även för skimmersvampmalen. Vidare viss utglesning av trädskiktet för att skapa mer ljusöppen skog, dock med målet av luckig naturskog, inte någon parkmiljö.
Skimmersvampmalen finns ännu (2015) inte omnämnd i någon litteratur, utan endast i de artiklar som presenteras nedan. Den finns heller inte noterad i Karsholts och Razowskis katalog över alla Europas fjärilsarter som utkom 1996. Orsaken är att osäkerhet rådde över det enda exemplar från Slovenien som då var känt. Eftersom 150 år hade gått från att fjärilen beskrevs när katalogen skrevs antogs att fjärilen kunde ha haft ett tropiskt ursprung och blivit sammanblandat med europeiskt insektsmaterial. Eftersom det antogs att skimmersvampmalen inte hade europeiskt ursprung togs den därför inte med i katalogen.

Gaedike, R. & Tokár, Z. 2010. Pelecystola fraudulentella (Zeller, 1852) discovered in Slovakia, a third locality record (Tineidae). Nota lipid. 33 (1): 25-29.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: A distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Lindeborg, M & Bengtsson, B.Å. 2009. On the remarkable find of Pelecystola fraudulentella (Zeller, 1852) in Sweden (Lepidoptera: Tineidae). Ent. Tidskr. 130: 73-79.

Svensson, I. 2008. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2007. Ent. Tidskr. 129:15-28.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Tineidae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Pelecystola  
  • Art
    Pelecystola fraudulentella, (Zeller, 1852) - skimmersvampmal
    Synonymer
    Tinea fraudulentella Zeller, 1852
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.