Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skinnporing

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Antrodia mappa
Skinnporing Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skinnporing bildar en mycket tunn ettårig resupinat fruktkropp, som kan bli högst 10 cm bred. Porlagret är vitt till elfenbensfärgat eller smutsgult, med en vitare något trådig steril kant. Poröppningarna är grunda, runda till kantiga 3–4 per mm, något tofsigt ludna. Hårigheten försvinner dock med åldern. Köttet är ofta extremt tunt mestadels högst 1 mm tjockt, ofta så tunt att det inte går att observera med blotta ögat. Sporerna är långa, 8–12 x 2–3 µm, cylindriska eller något böjda, hyferna är av en typ och har söljor. Mild smak.
Utbredning
Länsvis förekomst för skinnporing Observationer i  Sverige för skinnporing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skinnporing är endast funnen tre gånger i Sverige, i äldre fuktig blandskog i Norrbotten, i naturskog i Hälsningland och Härjedalen. Den är även uppgiven från Danmark, Norge och Italien. Artens utbredning i övrigt är dåligt känd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare på liggande klena stammar och grenar, huvudsakligen av barrträd. I Sverige funnen på Salix sp och gran. Endast tre svenska fynd; i en impedimentliknande skog i Norrbotten samt i naturskog i Hälsingland och Härjedalen. Artens ekologi, utbredning och status är oklar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Svampen är en vednedbrytare som förorsakar kub-brunröta på barrved. Den växer i äldre blandskogar på liggande klena stammar av barr- och lövved. Det svenska fyndet gjordes på sälg i impedimentliknande skog i Norrbotten. Fynden från övriga Europa är troligen från barrved.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· viden
· viden
Dött träd
Dött träd
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Fomitopsidaceae, Släkte Antrodia (timmertickor), Art Antrodia mappa (Overh. & J.Lowe) Miettinen & Vlasák - skinnporing Synonymer Fibuloporia mappa (Overh. & J.Lowe) M.P.Christ., Oligoporus mappus (Overh. & J.Lowe) Gilb. & Ryvarden, Postia mappa (Overh. & J.Lowe) M.J.Larsen & Lombard, Tyromyces mappa (Overh. & J.Lowe) Ryvarden, Poria mappa Overh. & J.Lowe, Oligoporus mappa (Overh. & J.Lowe) Gilb. & Ryvarden

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare på liggande klena stammar och grenar, huvudsakligen av barrträd. I Sverige funnen på Salix sp och gran. Endast tre svenska fynd; i en impedimentliknande skog i Norrbotten samt i naturskog i Hälsingland och Härjedalen. Artens ekologi, utbredning och status är oklar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Skinnporing bildar en mycket tunn ettårig resupinat fruktkropp, som kan bli högst 10 cm bred. Porlagret är vitt till elfenbensfärgat eller smutsgult, med en vitare något trådig steril kant. Poröppningarna är grunda, runda till kantiga 3–4 per mm, något tofsigt ludna. Hårigheten försvinner dock med åldern. Köttet är ofta extremt tunt mestadels högst 1 mm tjockt, ofta så tunt att det inte går att observera med blotta ögat. Sporerna är långa, 8–12 x 2–3 µm, cylindriska eller något böjda, hyferna är av en typ och har söljor. Mild smak.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skinnporing

Länsvis förekomst och status för skinnporing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skinnporing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skinnporing är endast funnen tre gånger i Sverige, i äldre fuktig blandskog i Norrbotten, i naturskog i Hälsningland och Härjedalen. Den är även uppgiven från Danmark, Norge och Italien. Artens utbredning i övrigt är dåligt känd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Antrodia - timmertickor 
  • Art
    Antrodia mappa(Overh. & J.Lowe) Miettinen & Vlasák - skinnporing
    Synonymer
    Fibuloporia mappa (Overh. & J.Lowe) M.P.Christ.
    Oligoporus mappus (Overh. & J.Lowe) Gilb. & Ryvarden
    Postia mappa (Overh. & J.Lowe) M.J.Larsen & Lombard
    Tyromyces mappa (Overh. & J.Lowe) Ryvarden
    Poria mappa Overh. & J.Lowe
    Oligoporus mappa (Overh. & J.Lowe) Gilb. & Ryvarden

Svampen är en vednedbrytare som förorsakar kub-brunröta på barrved. Den växer i äldre blandskogar på liggande klena stammar av barr- och lövved. Det svenska fyndet gjordes på sälg i impedimentliknande skog i Norrbotten. Fynden från övriga Europa är troligen från barrved.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Arten hotas av brist på död ved av lämpliga kvalitet brukad skog. Skogliga åtgärder som innebär att lågor och döda eller skadade träd tas bort missgynnar arten. En slutavverkning, skoglig gallring eller annat uttag av virke på växtplatsen som ger ett förändrat lokalklimat innebär ett direkt hot. Olika former av markberedning och körskador som effektivt kan förstöra lågor och gammal ved kan vara ett vara ödesdigert för befintliga förekomster.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Området där svampen blivit funnen i Sverige bör undantas från skogsbruk. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Markägare, brukare och myndigheter bör uppmärksammas på att arten är hotad. Forskning för att klarlägga artens utbredning, ekologi och miljökrav behövs. För att säkerställa artens fortlevnad är ett långsiktigt tillförsäkrande om tillgång till ved är förutsättning. De enda kända lokalen bör ges ett juridiskt skydd. Markanvändningen anpassas noggrant till artens krav.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Ed.). 1997. Nordic Macromycetes Vol. 3. sid. 235. Nordsvamp, Copenhagen.

Olofsson, D. 1996. Tickor i Sverige, Projektrapport 1996, sid. 71.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R. L. 1993. European Polypores, Part I. sid. 421 Fungiflora. Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Antrodia - timmertickor 
  • Art
    Antrodia mappa, (Overh. & J.Lowe) Miettinen & Vlasák - skinnporing
    Synonymer
    Fibuloporia mappa (Overh. & J.Lowe) M.P.Christ.
    Oligoporus mappus (Overh. & J.Lowe) Gilb. & Ryvarden
    Postia mappa (Overh. & J.Lowe) M.J.Larsen & Lombard
    Tyromyces mappa (Overh. & J.Lowe) Ryvarden
    Poria mappa Overh. & J.Lowe
    Oligoporus mappa (Overh. & J.Lowe) Gilb. & Ryvarden
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.