Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skinnsjöpung

Organismgrupp Manteldjur Trididemnum tenerum
Skinnsjöpung Manteldjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna art bildar tunna, gråaktiga kolonier vilka liknar lätt genomskinliga skinn som täcker alger, stenar eller andra underlag.

Kolonierna är vanligtvis mindre än 5 cm i diameter och 2-10 mm tjocka, beroende på hur stort utrymme de har att växa på. De kan vara grå till vitaktiga eller ha en gul, grön eller röd färgton, och de breder ut sig med en flikig och oregelbunden yttre kant (något beroende av underlaget). Zooiderna är inbäddade i en fast och mjuk mantel som bara innehåller ett litet antal kalkkorn, och det förekommer att vissa kolonier helt saknar kalkkorn. Manteln är slät, geléartad och lätt genomskinlig. De enskilda zooiderna är 1,2-1,8 mm långa och sitter oregelbundet spridda i dubbla rader eller i runda system runt de små och talrika utströmningsöppningarna. De måste prepareras ut för att studeras närmare.
Inre anatomi: Den enskilda zooidens kropp delas av en insnörning i en thorax (framkropp) och en abdomen (bakkropp). Gälkorgen har 16 muntentakler (åtta större och åtta mindre) och tre rader av gälspringor. Sidoorganen är jämförelsevis stora, cirkelrunda och placerade i höjd med den mellersta raden av gälspringor. Atrialsifonen är lite märklig för att tillhöra en hinnsjöpung (familjen Didemnidae), eftersom den är välutvecklad och pekar bakåt/nedåt. Magen är klotformig, och matstrupen är relativt lång. Det finns en enda stor testikel i bakkroppen, och sädesledaren är spiralvriden runt blåsan i 8-10 slingor. Ovariet innehåller vanligtvis 1-2 större och ett par betydligt mindre ägg.
Utbredning
Länsvis förekomst för skinnsjöpung Observationer i  Sverige för skinnsjöpung
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är skinnsjöpung känd från Bohuslän (främst Gullmarsfjorden). Den finns huvudsakligen i kalla hav på norra halvklotet och når lite längre söderut längs båda sidorna av Atlanten. På den nordamerikanska sidan når den söderut till Cape Cod, och på den europeiska sidan har den rapporterats från Island, Norges kust och Skagerrak.
Jägerskiöld fann arten i Kosterområdet och på Middelgrunden, samt på 10 meters djup vid Hallandskusten. Under senare år har arten endast observerats i Kosterområdet på ca 90 meters djup, fastsittande på Ascidia obliqua och Ascidia pulmonaria. Det finns dock väldigt lite sentida data, och det är möjligt att arten är förbisedd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
En kolonibildande sjöpung som liknar Diplosoma listerianum. Tridemnum tenerum har dock i regel tjockare kolonier än den sistnämnda arten, ca 2 mm tjocka. Finns ofta ihop med Polycarpa pomaria och Ascidia obliqua. Arten har en nordlig utbredning som inkluderar Murmansk, Spetsbergen, Färöarna och Island men den är även rapporterad från västra Storbritannien. I Sverige känd från framförallt Bohuslän. Jägerskiöld fann arten i Kosterområdet och Middelgrunden, samt på 10 meters djup vid Hallandskusten. Under senare år endast observerad i Kosterområdet på ca 90 meters djup, fastsittande på Ascidia obliqua och Ascidia pulmonaria. Lite sentida data, möjligen förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Skinnsjöpung lever oftast på mindre än 200 meters djup och kan sitta på mycket varierande substrat. I Gullmarsfjorden är den vanlig och sitter ofta på andra sjöpungar (t.ex. havspotatis Polycarpa pomarina och rynksjöpung Ascidia obliqua). Den är vivipar (levandefödande), vilket här innebär att de befruktade äggen utvecklas i den gemensamma manteln. De färdiga larverna, som är 0,4-0,5 mm långa utom svansen, tar sig ut i den gemensamma håligheten och simmar ut genom utströmningsöppningarna.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· havspotatis
· havspotatis
· rynksjöpung
· rynksjöpung
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Ordning Aplousobranchiata, Familj Didemnidae (hinnsjöpungar), Släkte Trididemnum, Art Trididemnum tenerum (Verrill, 1871) - skinnsjöpung Synonymer Lissoclinum tenerum Verrill, 1871, Didemnum niveum Giard, 1872, Didemnoides variabile Huitfeld-Kaas, 1896, Didemnopsis tenerum (Verrill, 1871)

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En kolonibildande sjöpung som liknar Diplosoma listerianum. Tridemnum tenerum har dock i regel tjockare kolonier än den sistnämnda arten, ca 2 mm tjocka. Finns ofta ihop med Polycarpa pomaria och Ascidia obliqua. Arten har en nordlig utbredning som inkluderar Murmansk, Spetsbergen, Färöarna och Island men den är även rapporterad från västra Storbritannien. I Sverige känd från framförallt Bohuslän. Jägerskiöld fann arten i Kosterområdet och Middelgrunden, samt på 10 meters djup vid Hallandskusten. Under senare år endast observerad i Kosterområdet på ca 90 meters djup, fastsittande på Ascidia obliqua och Ascidia pulmonaria. Lite sentida data, möjligen förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Denna art bildar tunna, gråaktiga kolonier vilka liknar lätt genomskinliga skinn som täcker alger, stenar eller andra underlag.

Kolonierna är vanligtvis mindre än 5 cm i diameter och 2-10 mm tjocka, beroende på hur stort utrymme de har att växa på. De kan vara grå till vitaktiga eller ha en gul, grön eller röd färgton, och de breder ut sig med en flikig och oregelbunden yttre kant (något beroende av underlaget). Zooiderna är inbäddade i en fast och mjuk mantel som bara innehåller ett litet antal kalkkorn, och det förekommer att vissa kolonier helt saknar kalkkorn. Manteln är slät, geléartad och lätt genomskinlig. De enskilda zooiderna är 1,2-1,8 mm långa och sitter oregelbundet spridda i dubbla rader eller i runda system runt de små och talrika utströmningsöppningarna. De måste prepareras ut för att studeras närmare.
Inre anatomi: Den enskilda zooidens kropp delas av en insnörning i en thorax (framkropp) och en abdomen (bakkropp). Gälkorgen har 16 muntentakler (åtta större och åtta mindre) och tre rader av gälspringor. Sidoorganen är jämförelsevis stora, cirkelrunda och placerade i höjd med den mellersta raden av gälspringor. Atrialsifonen är lite märklig för att tillhöra en hinnsjöpung (familjen Didemnidae), eftersom den är välutvecklad och pekar bakåt/nedåt. Magen är klotformig, och matstrupen är relativt lång. Det finns en enda stor testikel i bakkroppen, och sädesledaren är spiralvriden runt blåsan i 8-10 slingor. Ovariet innehåller vanligtvis 1-2 större och ett par betydligt mindre ägg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skinnsjöpung

Länsvis förekomst och status för skinnsjöpung baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skinnsjöpung

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är skinnsjöpung känd från Bohuslän (främst Gullmarsfjorden). Den finns huvudsakligen i kalla hav på norra halvklotet och når lite längre söderut längs båda sidorna av Atlanten. På den nordamerikanska sidan når den söderut till Cape Cod, och på den europeiska sidan har den rapporterats från Island, Norges kust och Skagerrak.
Jägerskiöld fann arten i Kosterområdet och på Middelgrunden, samt på 10 meters djup vid Hallandskusten. Under senare år har arten endast observerats i Kosterområdet på ca 90 meters djup, fastsittande på Ascidia obliqua och Ascidia pulmonaria. Det finns dock väldigt lite sentida data, och det är möjligt att arten är förbisedd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Tunicata - manteldjur 
  • Organismgrupp
    Ascidiacea - sjöpungar 
  • Ordning
    Aplousobranchiata  
  • Familj
    Didemnidae - hinnsjöpungar 
  • Släkte
    Trididemnum  
  • Art
    Trididemnum tenerum(Verrill, 1871) - skinnsjöpung
    Synonymer
    Lissoclinum tenerum Verrill, 1871
    Didemnum niveum Giard, 1872
    Didemnoides variabile Huitfeld-Kaas, 1896
    Didemnopsis tenerum (Verrill, 1871)

Skinnsjöpung lever oftast på mindre än 200 meters djup och kan sitta på mycket varierande substrat. I Gullmarsfjorden är den vanlig och sitter ofta på andra sjöpungar (t.ex. havspotatis Polycarpa pomarina och rynksjöpung Ascidia obliqua). Den är vivipar (levandefödande), vilket här innebär att de befruktade äggen utvecklas i den gemensamma manteln. De färdiga larverna, som är 0,4-0,5 mm långa utom svansen, tar sig ut i den gemensamma håligheten och simmar ut genom utströmningsöppningarna.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· havspotatis - Polycarpa pomaria (Har betydelse)
· rynksjöpung - Ascidia obliqua (Har betydelse)
Eftersom arten är så dåligt känd är det svårt att uttala sig om eventuella hot

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Då hotbilden inte är klarlagd är det svårt att föreslå några specifika åtgärder. En ökad kunskap om arten, dess ekologi och status i svenska vatten är önskvärd
Namngivning: Trididemnum tenerum (Verrill, 1871). Originalbeskrivning: Lissoclinum tenerum. American Journal of Science, Ser. 3 (1): 445. Synonymer: Didemnoides variabile Huitfeld-Kaas, 1896, Didemnopsis tenerum Van Name, 1910.
Etymologi: tener (lat.) = mjuk, ömtålig.
Uttal: [Trididémnum ténerum]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Hansson, H. G. 1998. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater utgåva 2. Länsstyrelsen Västra Götaland.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Tunicata - manteldjur 
  • Organismgrupp
    Ascidiacea - sjöpungar 
  • Ordning
    Aplousobranchiata  
  • Familj
    Didemnidae - hinnsjöpungar 
  • Släkte
    Trididemnum  
  • Art
    Trididemnum tenerum, (Verrill, 1871) - skinnsjöpung
    Synonymer
    Lissoclinum tenerum Verrill, 1871
    Didemnum niveum Giard, 1872
    Didemnoides variabile Huitfeld-Kaas, 1896
    Didemnopsis tenerum (Verrill, 1871)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).